Syfte: Att upptÀcka aspekter pÄ lÀxans hantering som kan bidra till att diskursiva slutenheter öppnas upp sÄ att lÀxan kan studeras ur nya infallsvinklar. Teori: Studierna av lÀxan Àr gjord ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr sociala normer och kommunikation Àr en grundlÀggande faktorer. Den teoretiska ansatsen i uppsatsen utgÄr ifrÄn hur skolan förÀndrats, hur lÀrare och arbetslag fÄtt ett ökat ansvar och betydelsen av att samarbete och samordning verkar bli viktigare. Det handlar ocksÄ om makten kring lÀxan. Metod: Perspektivet pÄ hanterandet av det empiriska materialet i den hÀr uppsatsen grundar sig i en kritisk samhÀllsvetenskaplig metod.

BakgrundSömn och matproblem Àr vanliga hos smÄ barn. Bekymren kan vara stora och förÀldrarna i behov av professionell hjÀlp. BarnavÄrdscentralerna har stor stöd- och hjÀlpfunktion men inte alltid resurser för detta. I Uppsala lÀn finns en specialbarnavÄrdscentral som erbjuder rÄd och stöd vid dessa problem.Syftemed studien var att studera förÀldrarnas bedömning av barnets sömn- eller matproblem före och efter kontakt med Special-BVC, samt om det fanns ett samband mellan antal kontakter och förÀldrarnas bedömning av barnets situation efter avslutat kontakt.MetodDesignen var en deskriptiv, komparativ studie dÀr 67 av 102 (66 %) förÀldrar besvarade frÄgor om förhÄllanden före och efter kontakt med Special-BVC.ResultatInom flera omrÄden minskade barnens sömn- eller matproblem efter kontakten med enheten. Emellertid bedömde förÀldrar till barn med matproblem att dessa fortfarande var ett problem för barnet men inte för familjen medan barns problem gÀllande sömn minskat bÄde för barnet och familjen.DiskussionKvalitetssÀkring av vÄrdverksamheters resultat Àr viktigt.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Malmö Högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogiska programmet Höstterminen 2010 Abstrakt Ghannad, Charlotte (2010). Att vÀxa upp med ett syskon som har diagnosen autism. En kvalitativ studie om syskonens tillvaro i familjer dÀr ett barn har diagnosen autism[Growing up with a Sibling that has the Autism Diagnose. A Qualitative Study about the Siblings Conditions in Families where one Child got the Autism Diagnose]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Alla syskonrelationer har sina upp- och nedgÄngar och syskonen pÄverkar ömsesidigt varandras tillvaro.

Detta examensarbete undersöker kvinnors nÀrvaro i bÄde text och bilder i kursböckernai religion i grundskolans senare Är (Ärskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks ochanalyseras i minst tre lÀroböcker som anvÀnds i grundskolan i Sverige. KursplanengÀllande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jÀmföras medböckernas innehÄll.Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, KristinaBoréus och Michel Foucault stÄr i centrum för mina teorier. Hirdman analyserarmaktprocesser, det vill sÀga dikotomi dÀr det manliga inte blandas med det kvinnliga ochhierarkin som visar vad normen Àr. Bergström och Boréus sÀger att det finns ettregelsystem som visar mÀnniskor vilket sÀtt de ska prata och agera pÄ.

Det livslÄnga lÀrandet har stor betydelse för framtidens sjukvÄrd. DessvÀrre reagerar sjukvÄrden alltför lÄngsamt pÄ denna förÀndring. Möjligen kan en kombination av grupphandledning och vÄrdvetenskap vara rÀtt medicin. Grupphandledning fungerar som en förÀndringsprocess med syfte att tillvarata och utveckla gruppens samlade kompetens med den lÀrande Àr i fokus dÀr vÄrdvetenskapen mycket vÀl skulle passa in. VÄrdvetenskapen i sin tur Àr en humanistisk vetenskap som karakteriseras av en holistisk mÀnniskosyn som stöttar mÀnniskans grundbehov och tar hÀnsyn till dennes personliga vÀrderingar och erfarenheter.

MÄnga mÀnniskor har svÄrt att etablera goda matvanor trots ett stÀndigt informationsflöde om hur ohÀlsosam kost pÄverkar hÀlsan negativt. SmÄ barn befinner sig i en beroendestÀllning till de vuxna som finns runt dem. Det innebÀr att förÀldrarnas kostvanor Àven blir barnens. De vuxna bestÀmmer vad som finns hemma och vad som serveras.Denna kvantitativa studie har undersökt smÄbarnsfamiljers kostvanor med utgÄngspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mÀttat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjÀlp av validerade frÄgor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos förÀldrar och barn.

Titel: Kunskap ? nyckeln till framgĂ„ng? Seminariedatum: 2011-01-12Högskola: MĂ€lardalens Högskola VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutvecklingÄmne/kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi ? FÖA 300Författare: Linda Lycken (780131) och Rafael Vega Trujillo (870711)Handledare: Sara MelĂ©n Nyckelord: Innovation, kunskap, knowledge managementSyfte: Uppsatsens syfte Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else för den kunskap som finns pĂ„ ASSA samt att se hur kunskap pĂ„verkar utvecklingen av innovationer.Metod: Kvalitativ och deduktiv metod. En fallstudie har genomförts genom 2 semistrukturerade intervjuer pĂ„ ASSA. Teori: Teorikapitlet baseras pĂ„ vetenskapliga artiklar och böcker om innovation, kunskap och  knowledge management.Empiri: Empirikapitlet bestĂ„r av intervjuer med tvĂ„ anstĂ€llda pĂ„ ASSA, Perla Bovin som Ă€r designansvarig samt projektansvarig Jonas Herrmann. Dessutom har ASSAs webbplats och Ă„rsredovisning frĂ„n 2009 anvĂ€nts.Slutsats: Det gĂ„r att identifiera synlig och osynlig kunskap pĂ„ ASSA.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av hur man anvÀnder insatsen kontaktfamilj samt hur och i vilken utstrÀckning man tar hÀnsyn till barnperspektivet i handlÀggningen. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en bild av hur socialsekreterare ser pÄ insatsen. FrÄgestÀllningarna Àr:? I vilka familjer anvÀnder man insatsen kontaktfamilj?? Vad tÀnker man att insatsen ska leda till, mÄl och syfte med insatsen?? Hur uppmÀrksammas barnen vid ansökan/utredning om kontaktfamilj?? Vilka fördelar och nackdelar ser socialsekreterarna med insatsen kontaktfamilj?Undersökningen Àr kvalitativ och grundar sig pÄ sex stycken intervjuer med socialsekreterare med goda erfarenheter av insatsen kontaktfamilj. I analysavsnittet analyserar jag kring resultatet med hjÀlp av ett utvecklingsekologiskt perspektiv, anknytningsteorin samt ett barndomssociologiskt perspektiv.

MÄnga barn som besöker sjukvÄrden kan uppleva rÀdsla och smÀrta nÀr de ska genomgÄ medicinska procedurer. Barn kan Àven kÀnna sig maktlösa och utlÀmnade i sitt möte med sjukvÄrden. Stora förÀndringar har skett i barnsjukvÄrden de senaste Ären dÄ miljön har anpassats till barnens behov. Trots detta finns stora brister i sjukvÄrden nÀr det gÀller kunskap, information och bemötande av barn vid medicinska procedurer. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvÄrdnad till barnet Àr det viktigt att vÄrda utifrÄn ett barnperspektiv dÀr fokus bör vara att ge barn en trygg upplevelse.

Detta arbete handlar om sprÄktrÀning i förskola, förskoleklass samt Är 1-3. Syftet med min undersökning Àr att nÄ en djupare förstÄelse för hur man inom dessa verksamheter arbetar med sprÄket samt vilka tankar som ligger bakom. Denna kunskap Àr vÀrdefull och riktar sig frÀmst till oss som lÀser/lÀst grundskollÀrarprogrammet, med inriktning mot Är 4-9. Att kÀnna till vad barnet gÄr igenom sprÄkligt sett innan det börjar i Är 4 Àr viktigt. Det Àr i början av ett barns liv som grunden till sprÄket lÀggs.

Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.

VÀrdegrundens betydelse och dess innebörd Àr en aktuell del i förskolans verksamhet.Demokrati, demokratiska vÀrden och vÀrderingar Àr det som pedagogerna har i uppdrag, enligt lÀroplanen Lpfö 98, att förmedla till förskolebarnen. I lÀroplanen nÀmns begrepp som etik, moral och respekt för andra medmÀnniskor. Detta Àr ord som det inte bara bör talas om utan Àven göras i vardagen.Syftet med undersökningen har varit att fÄ insikt om en grupp 5-Äringars uppfattning om begreppen respekt och kamratskap inom deras egen förskolegrupp, men Àven respekten för barn som kan finnas utanför gruppen.Barnens grundsyn pÄ begreppen visar sig i den kamratkultur som rÄder inom gruppen och ger uttryck för deras förhÄllningssÀtt till varandra.För att kunna fungera vÀl i en grupp behöver barnen kunna ta hÀnsyn till andra, ha empati gentemot sin kamrat, de ska vara lyhörda samtidigt som de mÄste vara individualister, utan att ?trampa? pÄ nÄgon annan. De mÄste kunna tyda lekens regler och föra leken framÄt, till nya nivÄer pÄ ett spÀnnande sÀtt.

Detta arbete handlar om barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa och som gÄr i barngruppsverksamheten FontÀnen. Verksamheten stöder sig pÄ olika fackböcker om barn som far illa och framförallt om barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Arbetsmetoden kommer frÄn KÀllan som Àr en barngruppsverksamhet för barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa. Arbetets syfte Àr att undersöka om och pÄ vilket sÀtt FontÀnen skapar förutsÀttning för barnen att hantera sin situation samt hur FontÀnen uppfyller uppgiften av att vara ?nÄgon? för barnen.

Studien syftar till att undersöka former och innehÄll i samverkan över förvaltningsnivÄ, utbildningsförvaltning och socialförvaltning i VÀstra Götaland, samt hur den uppfattas. Studien avgrÀnsas till samverkan inom tvÄ kommuner och baseras pÄ intervjuer med representanter frÄn de bÄda förvaltningarna. Det Àr för mig ett aktuellt Àmne eftersom vi som blivande lÀrare vet att alla elever har olika behov av stöd och hjÀlp. Utsatta barn Àr i behov av vuxna och Àr i en beroendestÀllning. Skolan Àr en verksamhet och socialtjÀnsten en annan som kan komma att ingÄ i utsatta barns liv.