Uppsatsens syfte Àr att analysera förlossningsvÄrdens institutionalisering i Norrbottens lÀn 1914-1939 samt pÄvisa den betydelse institutionaliseringen hade för den barnaföderskan och barnet. 1914 skedde de flesta förlossningar i barnaföderskans bostad som ofta hade dÄliga hygieniska förhÄllandena. I Norrbottens lÀn var barnmorskorna mÄnga gÄnger tvungna att fÀrdas lÄngt till barnaföderskans hem. Under denna tidsperiod började dock allt fler förlossningar ske i förlossningshem. Denna centralisering underlÀttade barnmorskans arbete samt skapade en tryggare och sÀkrare situation för barnaföderskan och barnet.

Ur ett barndomssociologiskt perspektiv studeras i denna uppsats tre riktningar i forskningen om barns lÀslÀrande samt de metoder som bygger pÄ denna. De tre riktningarna Àr: Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning om barns lÀslÀrande; Emergent literacy/Early literacy samt Literacy from infancy. I första hand studeras skrifter av tre svenska forskare: Ingvar Lundberg, Caroline Liberg och Ragnhild Söderbergh. Syftet Àr att undersöka vilka barndomsdiskurser och vilka sÀtt att se pÄ begreppen barn och barndom som speglas.I Lundbergs forskning ser jag diskursen om Barnet som kultur- och kunskapsÄterskapare ? ett förhÄllningssÀtt som sÀkrar makthierarkin mellan barn och vuxen.

Denna uppsats handlar om den religiösa barnlitteraturen och dess barndomsdiskurser. Förstgenomfördes en kvantitativ förstudie av det aktuella religiösa barnboksutbudet och utifrÄn detvaldes sedan tio bilderböcker ut. Med hjÀlp av ikonotextuell analys och teorier ombarndomsdiskurser har sedan en kvalitativ studie gjorts pÄ dessa utvalda bilderböcker.Genom analyserna framtrÀder vissa tendenser sÄsom moraliska undertoner ochpedagogiska syften som ?lÀttas upp? med hjÀlp av förströelse i form av glada och lÀttsammabilder. Det finns Àven exempel pÄ litteratur av mer konstnÀrlig och komplex art.UtifrÄn FN:s konvention om barnets rÀttigheter och KulturrÄdets kvalitetskriterier förbarn- och ungdomslitteratur förs ett resonemang om huruvida den religiösa barnlitteraturenkan sÀgas leva upp till dessa bÄda kriterier.Studien redovisar spÄr av diskursen om det onda barnet, flera exempel pÄ diskursen omdet oskuldsfulla barnet samt nÄgra fÄ böcker som frambÀr diskursen om det kompetentabarnet.Dessutom ges en historisk översikt över den religiösa barnbokens uppkomst och framvÀxtsamt en överblick över samtida forskning inom religiös barnlitteratur..

Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att vĂ„rda barn med nyupptĂ€ckt diabetes typ 1 och barnets familj.Bakgrund: Diabetes typ 1 Ă€r en av de mest vanliga sjukdomar som ett barn kan drabbas av. Det Ă€r en traumatisk upplevelse för hela familjen och det förĂ€ndrar barnets och familjens livssituation. Sjuksköterskorna pĂ„ barnklinikerna Ă€r de som dygnet runt möter barnet och familjen.Design: Kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design.Metod: Åtta individuella intervjuer med sjuksköterskor pĂ„ barnkliniker i mellan Sverige. Intervjuerna spelades in och svarsmaterialet transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier. Att möta barnet, Att möta förĂ€ldrarna och Att vara en del i vĂ„rdteamet.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Johansson, Katarina: En gemensam bild av barnet - en kvalitativ studie om hur förÀldrar och pedagoger upplever utvecklingssamtalet i förskolan. Examensarbete i Barndoms- och ungdomsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola: Barn Unga och SamhÀlle. Studien har syftat till att sammanstÀlla de tankar som finns kring utvecklingssamtalet hos tre förÀldrar och tre pedagoger för att fördjupa förstÄelsen om hur förhÄllandet mellan förskola och hem kan se ut. En viktig del för att skapa en gemensam bild utav barnet mellan hem och förskola Àr utvecklingssamtalet som enligt LÀroplanen för förskolan ska ske kontinuerligt. Studien har visat att pedagoger och förÀldrar upplever utvecklingssamtalet generellt som positivt sÄ lÀnge som relationen mellan förskolan och hemmet fungerar bra. Den dagliga kontakten mellan pedagoger och förÀldrar Àr det som upplevs som viktigast i samverkan mellan förskola och hem.

Vi ville skriva en kandidatuppsats som belyser barn som nÀrstÄende samt sjuksköterskans förhÄllningssÀttgentemot dessa. Barn Àr en grupp med speciella behov eftersom de ska utvecklas till att sÄ smÄningom blifungerande vuxna. Syftet med denna uppsats var att belysa vad aktuell forskning visar om hur barn, 6-12Är gamla med en kritiskt sjuk förÀlder eller annan familjemedlem upplevde och hanterade denna situation,samt vad barnen hade för behov. Syftet var ocksÄ att belysa hur sjuksköterskan mötte och förhöll sig tilldessa barn. Uppsatsen Àr en litteraturöversikt.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur sex pedagoger som arbetar pÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser pÄ utveckling och lÀrande hos barnet. Detta Àr av intresse att undersöka eftersom Reggio Emilia-inspirerade förskolor Àr influerade till olika grad och pÄ mÄnga olika sÀtt av filosofin. DÀrför Àr det av vikt att allmÀnhet och pedagoger kan ta del av en undersökning dÀr detta belyses. Studien, som baseras pÄ kvalitativa intervjuer av pedagoger, visar att informanterna har en samstÀmmig syn pÄ barnets utveckling och lÀrande. Deras svar stÀmmer ocksÄ vÀl överens med den litteratur som behandlas i bakgrunden. Pedagogerna menar att dokumentation, estetiska uttrycksformer samt miljön Àr viktiga aspekter som har betydelse för barnets lÀrande, vilket överensstÀmmer med filosofin inom Reggio Emilia..

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.

BakgrundTeoretisk utgÄngspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltsÄ barnets tro pÄ sin egen förmÄga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar Àven upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser pÄ sig sjÀlv och sin för-mÄga.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollÀrare tror pÄverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som innebÀr att man vill ta reda pÄ nÄgons uppfatt-ning om ett visst Àmne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollÀrare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i vÄra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhÄllningssÀtt som nÄgot som pÄverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som pÄverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollÀ-rare Àr medvetna om att de pÄverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.

BAKGRUND: Reggio Emilias filosofi vÀxte fram för att motverka fascismen som rÄdde ilandet efter andra vÀrldskriget. Sveriges barnomsorg fick Àven fart underandra vÀrldskriget men av en annan anledning. Kvinnorna behövdes iarbetslivet och behövde nÄgonstans att förvara barnen. FrÄn början sÄgverksamheterna helt olika ut men med tiden har de börjat flÀtas samman,genom att Sverige tar till sig Reggios olika synsÀtt. Den Svenska lÀroplanenför förskolan bygger pÄ tankar frÄn reggioSYFTE: Vad hÀnder med Reggio Emilias filosofi nÀr den lyfts in i ett annatkulturellt sammanhang?METOD: Undersökningen innehÄller kvalitativa intervjuer med fyra pedagogersom arbetar efter Reggio Emilias filosofi.

SammanfattningI denna studie undersöks förÀldrars attityder till klÀder pÄ smÄ barn ur ett genusperspektiv. Nio förÀldrar, sex med döttrar och tre med söner, intervjuades med en semistrukturerad intervju och intervjuerna analyserades tematiskt utifrÄn socialpsykologisk och genusvetenskaplig teoribildning. FörÀldrarna visade sig navigera genom ett komplext nÀt av förestÀllningar om klÀders betydelse för barnets identitet och klÀdernas genussymbolik hade stor betydelse för de intervjuades beslutsprocess i pÄklÀdningen. Vilken genuskodning klÀdesplagg hade antogs ha betydelse för barnens identitetsskapande process, bÄde genom sin fysiska utformning och hur de pÄverkade andras bemötande av barnet. I resonemanget framstod förÀldrarnas syn pÄ kön som ett kontinuum, dÀr bÄde klÀderna men ocksÄ barnet i sig kunde tillhöra ett kön i högre eller mindre grad..

Bakgrund: HĂ€lso- och sjukvĂ„rdslagen fick Ă„r 2010 en ny paragraf som resulterat i nya riktlinjer i flera av Sveriges landsting angĂ„ende bemötandet av barn som anhöriga. Årligen förlorar 3361 barn en förĂ€lder pĂ„ grund av svĂ„r sjukdom och detta kan resultera i en sĂ€mre fysisk och psykisk hĂ€lsa hos barnet. En ökad medvetenhet inom sjukvĂ„rden skulle möjliggöra igenkĂ€nnande och stöd till drabbade barn. Syfte: Att beskriva hur barn hanterar sin situation dĂ„ en förĂ€lder Ă€r svĂ„rt sjuk och hur sjuksköterskan kan stödja barnet. Metod: En litteraturöversikt baserad pĂ„ 13 studier med kvalitativ ansats.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.