Studien syftar till att undersöka mellanchefers upplevelse av utvecklingsarbete i en kunskapsorganisation, såväl i själva organisationen som för de enskilda medarbetarna och egen del.Datainsamlingen består av kvalitativa intervjuer med sex mellanchefer i ett svenskt mediaföretag. För att analysera svaren används teorier om ledarskap och chefsidentiteter. Analysen bygger på en tolkning av hur de intervjuade mellancheferna upplever sin situation.Analysen visar att mellancheferna upplever att deras arbete är fritt inom uppställda organisatoriska ramar, men att de ibland upplever att de hamnar ?i kläm?, genom att motstridiga krav ställs från olika intressenter.Analysen visar också att mellancheferna upplever att de i hög grad får agera informationshanterare, vilket upplevs som ett problem. I studien kommer vi även fram till att ledningens krav på mellanchefen kan vara hinder för utvecklingsarbete men att arbetet i en kunskapsorganisation.

Författarna har begett sig in i den akademiska världen och där sett att det finns skillnader mellan varor och tjänster och därmed lagt märke till att tjänstesidan inte är ett särdeles utforskat område. Detta gjorde att författarna kastade sig över böcker och artiklar för att lära sig mer, vilket resulterade i det område som föll dem mest i smaken, var att ta reda på hur organisationers köpprocess ser ut och vilka olika aktörer som medverkar till beslut, när organisationer köper in tjänster. Vad skulle då passa bättre än att undersöka den bransch som växer snabbast i Sverige idag, nämligen bemanningsbranschen, detta för att kunna komma med slutsatser inom ett relativt outforskat område som ligger i tiden. Intressanta slutsatser som dragits är att de undersökta organisationerna stämmer bättre överens med de äldre modellerna inom den tidigare forskningen än de nyare synsätten som är mer anpassade för att passa in i dagens samhälle..

Specialförband nyttjas allt mer i dagens konflikter och det organisatoriska innehållet i specialförbandssystem skiljer sig åt, där vissa länder har utökat sitt system med lätt infanteri i en understödjande roll. Detta skapar ett behov för Sverige att analysera andras erfarenheter avseende nyttjande av understödjande infanteriet.Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse avseende de för- och nackdelar som uppkommer på taktisk nivå när understödjande infanteri nyttjas vid specialoperationer.Denna studie använder ett teoretiskt analysramverk bestående av McRavens teori och de principer han har utvecklat kring specialoperationer.Undersökningen visar sammanfattningsvis att understödjande infanteriet bidrar till en in-satsstyrkas samlade effekt och förmåga, samt att de möjliggör för kärnförbanden att lyckas med huvuduppgiften. Resultatet i en specialoperation påverkas genom samtliga prestationer av den personal och de förbandsenheter som ingår i specialoperationen..

Sjuksköterskors attityd till omvårdnadsforskning och forskningsanknytning i sitt omvårdnadsarbete är en del i omvårdnadens utveckling. Denna studie har för syfte att beskriva psykiatrisjuksköterskors attityd till omvårdnadsforskning och forskningsanknytning. Frågeformulär skickades till 40 slumpmässigt utvalda sjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk vård på ett universitetssjukhus i södra Sverige. Data har bearbetats i SPSS 11.5 och redovisas med frekvenstabeller och diagram. Resultat från 26 erhållna frågeformulär visar att psykiatrisjuksköterskorna hade en positiv attityd till forskning men att resultat från forskning inte används i någon större utsträckning.

Förändringar i organisationer är komplexa processer. Ofta tasutomstående konsulter in för att hjälpa till att utföra förändringar.I detta arbete har konsultföretaget Lotscenters® hantering av demotstånd som uppstår vid organisatorisk förändring studeratsoch även vilka motstånd som metoderna reducerar.En teoretisk modell som främst bygger på Kotters ochSchlesingers® teorier har använts. Den empiriska informationenhar hämtats från intervjuer med konsulter från Lots® och ävenmed en person från Arla foods, kund till företaget.Enligt resultatet av undersökningen tränar Lots® ledningen ochvissa utvalda personer i organisationen till att effektivt utföraförändringen. De inför också målstyrning som system iorganisationen. Träningen och målstyrningen har en indirektverkan på motstånden.

Bakgrund och problem: Lean är ett begrepp som på senare tid har blivit alltmer välkänt, men många gånger felkänt. Vi upplever svenska företag som duktiga på effektivitet vad gäller de finansiella aspekterna men inte fullt lika duktiga på den organisatoriska effektiviteten. De tidigare studier vi har tagit del av som behandlar begreppet lean, upplever vi ej ge en tillräcklig redogörelse för konceptet lean och dess ursprung. De två företagen som vi har valt att studera i denna uppsats verkar i olika branscher. Det ena företaget är ett service- och tjänsteföretag som tillhandahåller heltäckande tjänster inom resebranschen riktade till slutkonsument.

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

Studien syftar till att öka förståelsen kring institutionella mekanismer, styrsystem och work passion i symbios till varandra. Genom att förklara de institutionella mekanismerna bryter studien ner den kulturkognitiva pelaren i form av det kända fenomenet kring isomorfism. Vidare redogör studien för hur isomorfismen kopplas mot en organisation och huruvida man ställer sig till den styrform som förekommer. Studien redogör även för work passion som är ett fenomen som föreslår att individens tillfredsställelse är viktig för en organisations välmående och funktion (Vallerand 2012). Dock utelämnar work passion medel som styrmodeller och affärsidé.

Denna studie undersöker de förändringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. Förändringar vi undersöker är avgränsade till området verksamhetsstyrning med inriktning på strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har använt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förändringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundärdata från årsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktäriserad av låga marginaler och ökat kundfokus.

Grunden i distriktssköterskans arbete är mötet med patienten där ömsesidighet är en förutsättning för en vårdande relation. En av de största förändringarna inom svensk hälso- och sjukvård är införandet av vårdvalet som resulterat i ändrade förutsättningar för både vårdpersonal och patient. Grundtanken med vårdvalsmodellen VG Primärvård är att stärka patientens inflytande, öka tillgängligheten och förbättra vårdkvaliteten.Syftet med denna studie är att beskriva hur distriktssköterskor upplever mötet med patienten efter införandet av VG Primärvård. I pilotstudien har en kvalitativ ansats använts och datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer, vilka senare har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I studiens resultat framkommer att distriktssköterskorna upplever att de nya villkor som införandet av vårdvalet har medfört påverkar den vårdande relationen negativt.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur fritidspedagoger och biträdande rektorer ser på möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att få stöd under sin vistelse på fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och biträdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder får på fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av särskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosäkra fritidspedagoger med bristande kunskaper är ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den biträdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av särskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Det råder delade meningar om konsekvenserna av att arbeta i öppnakontorslandskap. Kommunikation och en bra laganda anses vara ettgrundläggande element i framgångsrika organisationer. Då användandet avöppna kontorslandskap ökat finns ett behov av forskning inom området.Syftet är att utifrån ett arbetspsykologiskt perspektiv undersökamedarbetarnas upplevelse av kontorslandskap med fokus på den verbalakommunikationen och lagandan mellan medarbetarna, detta genom åttadeltagare i Downs & Hazens (1977) Communication SatisfactionQuestionnaire samt semistrukturerade intervjuer. Respondenterna uppleveren öppen och positiv verbal kommunikation dock upplevs den även som ettstörningsmoment. Lagandan upplevs som stark och främjande av denindividuella och organisatoriska prestationen.

I call centers bedrivs medlyssning av telefonsamtal i syfte att kontrollera, övervaka, utbilda och utveckla telefonsäljare. Åtta telefonsäljare deltog i reflexiva intervjuer om upplevelser av medlyssning i utgående telefonförsäljning. Det utkristalliserades fyra teman angående hur telefonsäljare vill att medlyssning ska gå till samt vad telefonsäljare upplever som främjande respektive hämmande i medlyssningssituationen: Organisatoriska förutsättningar vilket innefattar coachernas arbetssituation samt uppläggningen av säljproceduren; Coachens stil där hjälpande och stödjande kontrasteras mot kontrollerande och värderande; Coachens explicita kunskap inom produkt, marknad och försäljningsteori; Ramar vilket omfattar de yttre formerna för medlyssning. Slutligen diskuteras hur uppdragsgivare inom telemarketing kan påverka förutsättningarna för medlyssning, hur säljorganisationer kan bidra till en dynamisk lärmiljö och hur coacher kan beakta principer för ett erfarenhetsbaserat lärande. Framtida forskning kan inriktas på att ta fram best practice inom medlyssning..

organisationen.Studiens syfte är att undersöka hur kunskapsdelning sker mellan kunskapsarbetarei en kunskapsintensiv och högteknologisk organisation. Genom att ta reda på individersförhållningssätt till det egna arbetet och sina kollegor inom en organisatorisk enhet vill vi utforskatilliten i dessa relationer. Vidare vill vi synliggöra dilemmat mellan självständiga kunskapsarbetareoch organisationens intention att styra dessa.Tidigare forskning inom området kunskapsdelning ställer i de flesta fall begreppet i förhållandetill andra teoretiska begrepp, som exempelvis socialt kapital och tillit. Socialt kapitalantas i vissa fall bidra till en bättre prestation i organisationen medan det ibland kan kommaatt tjäna individens intressen snarare än organisationens. Tillit till ledningen anses inom dentidigare forskning som tagits del av bidra till en ökad vilja hos individen att dela med sig avkunskap.

Resultatet av studien visar att det finns komparativa skillnader på tre olika nivåer. (1) På den nationella nivån framhålls den för arbetstagaren extensiva svenska arbetsrätten och den generösa sjukförsäkringen som potentiella orsaker till att sjukfrånvaron är högre i Sverige än i Danmark. (2) På den organisatoriska nivån konkluderas att de svenska organisationerna har starkare tonvikt på hälsa och välbefinnande samt använder formella policys i större utsträckning än man gör på de danska förskolorna. (3) Signifikanta skillnader observerades även på den individuella nivån. Den tydligaste diskrepansen mellan danska och svenska anställda kan urskiljas i hur arbetstagarna upplever arbetsbelastningen och hur den nationella frånvaropolicyn uppfattas.