Syftet med den här studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till två frågeställningar: Hur barns koncentrationssvårigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig.För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp där barnen var ett till fem år gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frågeställningarna. Därefter kategoriserades de.Resultatet visade att koncentrationssvårigheter kan visa sig på en mängd olika sätt.

För att barn med hörselnedsättning skall kunna få en normal tal- och språkutveckling samtkognitivt beteende är det av stor betydelse att hörselnedsättningen upptäcks tidigt.En av de beteendebaserade metoderna för att uppskatta spädbarns hörseltröskelvärden ärVisual Reinforcement Audiometry, VRA. Det är en konditionerande procedur där barnetassocierar ett ljud med ett visuellt mål. En audionom kontrollerar om barnet vrider på huvudetmot det visuella målet, som en reaktion på ljud stimuli, och belönar då barnet med en visuellförstärkning, så som en animerad bild på en skärm eller en mekanisk leksak.En ide på hur man kan göra VRA mer objektivt och mindre tidskrävande finns. Idén är attanvända eye tracking teknik som registrerar spädbarnets ögonrörelser och användaögonrörelserna istället för huvudvridningar som reaktioner på ljud stimuli.Detta examensarbete syftar till att testa och avgöra om VRA med eye tracking har godaframtidsutsikter. En prototyp i form av en datorapplikation har byggts och testats.Tester har utförts på tolv vuxna och nio spädbarn.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till barn med diabetes mellitus typ 1 upplever och hanterar sin vardag samt hur de upplever stöd och information från sjukvården. Den design som användes var beskrivande litteraturstudie. De databaser som användes var Cinahl och PubMed och resultatet formades från 15 vetenskapliga artiklar. Det resultat som framkom var att i samband med barnets insjuknande upplevde föräldrar bland annat kaos, ångest, sorg och chock. Föräldrarna fick ta ett stort ansvar över sjukdomen och de använde olika copingstrategier för att kunna hantera detta.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att studera och analysera de budskap som förmedlas i samband med idrott i serietidningen Bamse. Frågeställningarna i arbetet var på vilket sätt förmedlingen sker respektive vilka budskap det är som förmedlas. MetodDatainsamlingen skedde genom textundersökning och bildanalys. Antalet årgångar av tidningen som studerades var sju (mellan år 2001 och 2007). Utöver detta studerades två nummer av Bamse-extra. Samtliga episoder i de angivna utgåvorna lästes igenom, men endast de delar analyserades där något idrottsinslag på ett eller annat sätt var bärande av budskap.

Kategorierna barn och förälder är intimt sammanbundna: när föräldrar talar om barn så talar de även om sitt föräldraskap. Syftet med denna uppsats är att undersöka idéer kring görandet av gott föräldraskap med kategorin barn som resurs. Studien vilar på ett diskursivt perspektiv där tyngdpunkten främst lutar mot Foucaults idéer kring makt och styrning. Det insamlade materialet består av observation och transkriberat material från två föräldramöten, två föräldragrupper och fyra enskilda intervjuer. Föräldrarna i studien berättar om sitt goda föräldraskap på olika sätt.

Erna Terzic och Anna Väisänen (2013). Föräldrars upplevelser av föräldrasamarbetet i förskolan. Parents´ perceptions of the collaboration whit preschool. Malmö: Lärande och samhälle. Syftet med denna undersökning är att få en fördjupad förståelse för hur föräldrar upplever samarbetet med förskolan. Arbetet utgår från följande frågor: Vilka erfarenheter har föräldrarna av samarbetet med förskolan? Vad uttrycks som viktigt/centralt för ett fungerade samarbete? Hur ser föräldrarna på möjligheten till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med elva småbarnsföräldrar från Malmö. Ett gott samarbete är en förutsättning för att barnen ska trivas och utvecklas i förskolan. För att inte förskolan och hemmet ska bli två åtskilda värdar för barnet måste familjen och förskolan informera varandra om barnets situation.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrån läsningen av novellen ?Det osynliga barnet? av Tove Jansson. Denna aktionsforskning är genomförd som en del av vår egen undervisning på två skolor. Vi använder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att närma oss högstadieelevernas egna livsfrågor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras på elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sätt att få syn på elevers inre tankar.

Arbetets titel är Pedagogers syn på normer och normbrytande beteende i förskolan. Vi har undersökt hur man ser på normer och normbrytande beteende i förskolan. Frågorna är; Hur ser pedagoger kring normer och normbrytande beteende i förskolan? Vilken variation finns i synen på normer och normbrytande beteende i förskolan? Vi har valt att göra intervjuer med förskollärare och barnskötare. Syftet med undersökningen är att fördjupa oss i normer och normbrytande beteende.

Syfte med den här rapporten är att studera om rörelseaktiviteter används i pedagogiskt avseende i verksamheten i en sydafrikansk förskola. Hur, var och när rörelseaktiviteter används i verksamheten och varför rörelseaktiviteter används.Jag har under tio dagar varit på en förskola i den svarta kåkstaden Lingelihle i Sydafrika och följt deras arbete. I min litteraturgenomgång behandlas följande teman: Vad är rörelse? samt vad har rörelse för betydelse för barnet? De metoder som jag har valt att använda mig av under min arbetsgång har varit kvalitativa intervjuer samt observationer. Det resultat som har framkommit genom såväl intervjuer som observationer visar att rörelseaktiviteter används i förskolverksamheten.

När barn kräver neonatalvård efter förlossningen är det ofta oväntat för modern. På den neonatala vårdavdelningen läggs fokus på familjecentrerad vård, där föräldrarna blir de primära vårdgivarna. Syftet med studien var att beskriva mödrars upplevelser samt faktorer som påverkar upplevelserna under den neonatala vårdtiden. Litteraturstudiens resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att mödrar upplever ett känslomässigt kaos.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka pappors upplevelser av stöd och behov av stöd från hälso- och sjukvården inför och under förlossning samt under barnets första år. Metod: En kvalitativ och explorativ studie med semistrukturerade intervjuer. Åtta deltagare som hade ett barn i åldern noll till tre år, samtliga män och pappor, valdes ut från kontaktnät. Innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Mycket händer i pappornas liv under barnets första år och det är av stor betydelse hur sjukvårdspersonalen bemöter och informerar. Kategorierna som framkom var; varierat bemötande, bristfällig information, att växa in i papprollen samt bristande föräldrautbildningen. Pappan får ofta en sekundär roll i omhändertagandet av barnet, det är vanligt att mamman är hemma den första perioden, vilket ibland leder till att pappan känner att han har svårigheter med att anknyta till barnet.

Urininkontinens är ett vanligt problem hos barn. Flera studier visar att barn med urininkontinens har sämre självkänsla och livskvalitet än sina jämnåriga kamrater. Orsaken till att barn har urininkontinens är ofta på en omogen blåskontroll. Barnet behöver då hjälp av sjuksköterska/uroterapeut för att komma till rätta med sina problem. Uroterapi- behandlingen har mycket fokus på de fysiska symtomen som urinläckage men inte så mycket på hur barnet upplever sin inkontinens utifrån sin livskvalitet och självkänsla.

 Purpose: The purpose with this study is to investigate how preschool teachers understand the concept the competent child and in what ways this understanding affects their role in children?s learning. Question at issue: What perspective on children do the contributing educationalists have? How do they define a competent child? Do such children exist and if so, are they always competent in all situations? What is the educationalists perspective on learning and knowledge? What is the preschool teacher?s view of their role as educationalists? What do they consider as their most important tasks?Method: To execute this study I have made a qualitative research based on interviews with eight teachers from four different preschools.Main theories: I have built the theoretical part of this study based on four different perspectives on the concept the competent child according to the philosophies of Dion Summer, Jesper Juul and Reggio Emalia. I also describe different theories about learning, knowledge and educationalists as well as the preschools role in the development of child according to different well-known scientists and researchers.Summarized conclusion: The study shows that the interviewed preschool teachers chose to interpret the concept the competent child in three ways.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) är ett preventivt föräldrastödsprogram för föräldrar till barn med funktionsnedsättning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet är utformat utifrån dessa föräldrars specifika förutsättningar och behov av stöd. Dess mål är att öka föräldrars kunskaper om, samt förändra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsättning. Målen antas minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer för psykisk ohälsa hos barnet, i relationen mellan föräldrar och barn. Programmet har sju syften: Förbättra förälderns tolkning av barnets beteende, minska föräldrastress, förbättra föräldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohälsa hos barnet, öka tilltron till den egna föräldraförmågan, ge hjälp i föräldrarollen samt främja samarbetet mellan föräldrar och sjukvårdens personal.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.