Studien syftar till att beskriva hur lärare i matematik upplever att de praktiskt hanterar elevers olika förutsättningar i sin matematikundervisning. Undersökningen genomfördes som en fallstudie av två lärare i matematik i grundskolans senare år. Det empiriska materialet består av fyra klassrumsobservationer, som analyserades för att identifiera olika typer av individualisering, samt fyra intervjuer, för att belysa lärarnas upplevelser av och tankar kring individualisering. Det framkom att det förekommer flera olika typer av individualisering. En del individualisering var ett resultat av lärarens medvetna val, men det förekom även individualisering som lärarna delvis var omedvetna om..

Syftet med vår undersökning är att ta reda på om elever i år 5 är toleranta och kunniga om opinionsfriheterna i Sverige och om de är medvetna om att det finns länder som saknar dessa friheter. För att mäta elevers tolerans, kunskap och medvetenhet använde vi enkät. Undersökningen visar att bakgrund spelar roll för elevernas tolerans, kunskap och medvetenhet om opinionsfriheterna. Eleverna är toleranta och kunniga om opinionsfriheterna men dock inte i de provocerande frågorna och dessutom är de omedvetna om huruvida opinionsfriheter finns i alla länder. Beroende på vilken opinionsfrihet det gäller skiftar toleransen, kunnigheten och medvetenheten.

Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vilka faktorer som har betydelse för hur ledningen i en organisation kommunicerar strategi till medarbetarna. För att kunna uppnå vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har samlat in vår empiri med hjälp av intervjuer utformade som samtal. I analysen har vi sedan tolkat materialet utifrån de teorier vi funnit kunna hjälpa oss förstå det studerade. Vi har funnit 14 faktorer som har betydelse för hur strategi kommuniceras.

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade läroplanen för förskolan har fått ett nytt avsnitt som handlar om utvärdering där det ställs krav på att dokumentera varje barns utveckling och lärande. Vad denna ökande bedömningskultur kan få för konsekvenser i relation till barns olika förutsättningar, är en av frågor som problematiseras i studien. Studien har hämtat inspiration från poststrukturalism och som metod används diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer där tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har använts som diskussionsunderlag.

Uppsatsen är ett examensarbete på 15 hp inom produktdesignprogrammet på Malmö högskola. Projektet hanterar blöjors utformning med ett resulterande förslag på hur denna produkt kan förbättras, med en fördjupning inom hållbar utveckling. Resultatet blev en blöja med inlägg, för den mer omedvetna konsumenten, som minskar antalet byten och därmed mängden miljöpåfrestande material som behöver tillverkas och slängas I fördjupningen intervjuades Olof Kolte, framträdande industridesigner som verkar inom hållbar utveckling, och en litteratursökning på området utfördes. Förundersökningen angående blöjor baserades främst på kvalitativa intervjuer, och konceptualiseringen baserades främst på ett antal brainstorms och en metod som kallas bakåtmetoden, utvecklad av Edward de Bono, författare och konsult inom lateralt tänkande..

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade läroplanen för förskolan har fått ett nytt avsnitt som handlar om utvärdering där det ställs krav på att dokumentera varje barns utveckling och lärande. Vad denna ökande bedömningskultur kan få för konsekvenser i relation till barns olika förutsättningar, är en av frågor som problematiseras i studien. Studien har hämtat inspiration från poststrukturalism och som metod används diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer där tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har använts som diskussionsunderlag.

Den här studien syftar till att undersöka vad det är i en persons ansökningshandlingar som är attraktivt för en arbetsgivare samt vad som skiljer dessa åt från dem som inte blir kallade till en anställningsintervju.Undersökningen genomfördes genom ett tillfällighets urval där tio personer med kunskap inom området intervjuades. Data transkriberades sedan från ljudfilerna och en tematisering skedde därefter av det utskrivna materialet.Resultatet av undersökningen blev att den sökande allra först måste uppfylla de grundläggande krav som ställs på tjänsten men därutöver är det en subjektiv bedömning som sker. Utifrån ansökningshandlingarna, och eventuella telefonsamtal, skapar rekryterarna sig en bild av personen vilket sedan ligger till grund för urvalet..

I den här uppstatsen undersöker jag temat manipulation. Jag tittar på vad det har för inverkan på berättelsers utformning samt om det finns andra teman som ofta kombineras med manipulationstemat. Min utgångspunkt är Karin Boyes Kallocain och därifrån kommer jag dra paralleller till William Shakespeares Othello och Aldous Huxleys Brave New World. Genom att vända mig till just de här två berättelserna får jag en inblick i såväl genretillhörighet som temats utveckling över tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är C.G.

SammanfattningDen här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik.Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling..

SammanfattningDen här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik.Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling..

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade läroplanen för förskolan har fått ett nytt avsnitt som handlar om utvärdering där det ställs krav på att dokumentera varje barns utveckling och lärande. Vad denna ökande bedömningskultur kan få för konsekvenser i relation till barns olika förutsättningar, är en av frågor som problematiseras i studien. Studien har hämtat inspiration från poststrukturalism och som metod används diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer där tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har använts som diskussionsunderlag.

Syftet med den här C-uppsatsen är att försöka skapa en filosofisk och religionspsykologisk dialog mellan den analytiska psykologin och existensanalysen. Därför ämnar jag:A, Redogöra för skolorna.B, Ställa skolorna mot varandra och jämföra dem.C, Diskutera resultatet.I diskussionen avser jag svara på följande frågor:1, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls syn på människan och Jaget?2, Vad skiljer och förenar Jungs respektive Frankls syn på kärlek och sexualitet?3, Hur gestaltar sig Jungs respektive Frankls relation, uppfattning och erfarenhet av Det omedvetna?4, Är det rätt eller fel att använda sig av religion i ett mentalhygieniskt syfte?5, Vad har de jungianska respektive de existensanalytiska upphovsmännen för inställning till människan och hennes relation till det yttersta varat, Gud?.

I vårt samhälle finns det stora skillnader mellan könen, kvinnor/män, pojkar/flickor. Utvecklingen har gått framåt och ?ojämställdhet? är inte längre en lag, utan det är vi som människor som upprätthåller skillnaderna med hjälp av medvetna och omedvetna krafter. För att kunna förändra detta måste vi synliggöra de könsmönster vi håller levande.Syftet med denna uppsats var att genomföra en studie på en förskola med hjälp av metoderna enkätundersökning och observationer. Studien syftade till att undersöka tre situationer på förskolan som var samlingen, matsituation och i ?huset? för att studera verksamheten jämställdhet.

Människor tenderar att attribuera framgångar till sig själva och misslyckanden till externa källor, fenomenet kallas för Self-serving bias. Hur individer attribuerar kan enligt forskning påverkas av bland annat graden av självkontroll samt självkänsla. Enligt forskning kan intentioner eller beteendemål aktiveras automatiskt och omedvetet av en utlösande signal, så kallad priming, och därmed aktivt guida en persons självreglering. Denna studie har genom ett experiment, med 56 högskolestudenter, undersökt om priming av självkontroll och självförtroende kan påverka hur en individ attribuerar vid framgång och misslyckande. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan priminggrupperna.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger bemöter barn och elever ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Som metod används observationer och intervjuer. Observationerna har utförts i två förskolor och i en förskoleklass. Vid varje enhet har två pedagoger intervjuats. Observationerna visar att det görs skillnad på grund av kön, men det råder samtidigt skillnader mellan de observerade verksamheterna.