Syftet med den här studien är att genom intervjuer ta del av hur individer i åldrarna 20-29, 30-39,40-49 och 50-59 år resonerar om pensionsåldern och pensionssystemet som infördes 1/1-1999. Hos mina informanter är missnöjet stort mot pensionssystemet som de menar inte är rättvist. De menar också att pensionsåldern borde vara mer flexibel utifrån vad för slags arbete individen har haft, men att 65 år är ett bra riktmärke för pensionering. Vidare menar mina informanter att den form av deltidpension som fanns på 1980-talet borde införas igen, då det skulle gynna dem som snart skall gå i pension och de som är arbetslösa. Men det skall inte vara tvång att ta deltidspension utan helt frivilligt och det skall ske i samförstånd med arbetsgivaren.

Uppsatsen syftar till att belysa det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament till förlängt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet är försäkringsmässigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jämförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmänna pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mått: pensionsförmögenhet, förmånsvärde, toppvärde och ersättningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme åskådliggörs i en nyttofunktionsmodell.

Pensionen berör oss alla! Därför har syftet med mitt examensarbete varit att skapa en lättillgänglig broschyr som ökar förståelsen av hur pensionssystemet fungerar. Den här rapporten redogör för hur jag gick till väga när jag arbetade fram broschyren Så funkar det ? din ålderspension. Broschyren är ett informationsmaterial bestående av bearbetad text med visuella förstärkningar.Nästan allt informationsmaterial består av text, ibland tillsammans med bilder. Alla människor läser inte text automatiskt och utan ansträngning.

Reformen av det svenska pensionssystemet 1999 syftade bland annat till att minska den demografiska risken som en åldrande befolkning har på systemet. Sverige valde ett system som grundar sig på ett fördelningssystem med fiktiva pensionskonton (inkomstpensionen) och ett fonderat pensionssystem med verkliga pensionskonton (premiepensionen).Eftersom en åldrande befolkning medför utmaningar och påfrestningar för ett pensionssystem, behandlar uppsatsen hur demografiska förändringar påverkar pensionerna i det svenska pensionssystemet i ett makroekonomiskt sammanhang. Uppsatsarbetet är främst baserat på studier av litteratur och statistik samt intervjuer.Slutsatserna visar att demografiska förändringar som resulterar i en åldrande befolkning har en negativ finansiell inverkan på det svenska pensionssystemet, det vill säga att pensionerna påverkas negativt. Höga antaganden på de tre demografiska förändringsfaktorerna (fruktsamhet, mortalitet och migration) har i praktiken bara en liten positiv effekt på försörjningsbördan i de olika demografiska scenarierna, och kan därmed inte var för sig motverka den åldrande befolkningens finansiella inverkan. En kombination av exempelvis högre fruktsamhet och högre invandring skulle däremot ge en större positiv effekt på försörjningsbördan.

Genom en traditionell juridisk metod avser den här uppsatsen att studera det svenska allmänna pensionssystemet över tid (igår, idag och imorgon) för att utreda den rättsliga grunden för allmän pension. Den allmänna pensionsrätten är en del av de tre pelare som idag utgör det svenska pensionssystemet. De andra pelarna utgörs av den privata pensionen och avtalspensionen. Allmän pension har sedan början av 1900-talet erbjudits den svenska befolkningen. De första lagarna om allmän pension kan inte jämföras med det allmänna pensionssystemet som idag finns.

I denna uppsats undersöks om det förekommer fiskal illusion i det svenska pensionssystemet. Fiskal illusion innebär att en felaktig bild av sambandet mellan kostnader och förmåner i det offentliga systemet uppstått hos medborgarna. Vi utreder vad en sådan illusion kan bero på, vilken betydelser den har och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska den. Det framkommer att fiskal illusion existerar och att den till stor del beror på utformningen av pensionsavgifterna. Framförallt är det uppdelningen i en arbetsgivaravgift och en egenavgift, samt att båda betalas in av arbetsgivaren som leder till oklarheter.

1994 fattade riksdagen beslut om att reformera det svenska pensionssystemet. Det nya systemet baseras på individens totala livsarbetstid och egna engagemang i sitt sparande, och är konstruerat för att vara självreglerande och självfinansierande. Som en konsekvens av systemets konstruktion, delvis på grund av felaktiga grundantaganden vid pensionssystemets utformning, kan medborgarna också komma att behöva ett längre arbetsliv än nu för att nå samma pensionsnivåer som tidigare generationer.Min frågeställning i uppsatsen är:Vilka beskrivningar och föreställningar om pensioner och pensionssystemet kommer till uttryck i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet?Metodiskt grundar sig min analys i ett perspektiv inspirerat av klassisk retorik och Hallidays funktionella grammatik. När jag studerat artikelmaterialet utkristalliserar sig ett antal gemensamma teman.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av låg-, medel- och höginkomsttagare som kan tänkas gynnas mest av Det nya pensionssystemet. Vi har gjort beräkningar för att få fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tänkas få i pension i förhållande till sin slutlön beroende på hur man placerar sin premie- och tjänstepension. Utifrån dessa resultat har vi även undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjänstepension i låg- och högriskfonder. Undersökningen pekade på att ju lägre inkomst man har desto högre kompensationsgrad får man vid placering i högriskfonder. Däremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

Det gamla pensionssystemet (ATP) gjorde det möjligt för individer som levde och arbetade i Sverige mellan 1920 och 1960 kunde få en hygglig pension, när det pensionerades efter 1960. Av olika anledningar kan man numera inte garantera att det gamla systemet kommer att fungera i längden. Anledningen till detta beror framför allt på att det gamla systemet är inte finansiellt stabilt, inte har någon bra koppling till det samhällsekonomiska utvecklingen samt det försäkringsmässiga innehållet är svagt. Det gamla systemet tar inte häller hänsyn till att livslängden i Sverige har ökat och förväntas fortsätta öka. Förutom detta, vid tillväxt i ekominin förvandlas det gamla systemet successivt till ett nytt system utan koppling till tidigare inkomster.

Bakgrund: Det rådande pensionssystemet i Sverige består av sex så kallade AP-fonder. Genom åren har pensionssystemet flertalet gånger kritiserats för dess låga avkastning.Problem: Vår huvudfråga är att jämföra AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet, detta ska ske med hjälp av två jämförelseindex: MSCI World och SIXRX.Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra de fyra första AP-fondernas risk och avkastning med aktiemarknaden som helhet under åren 2002-2010.Metod: Vi har använt oss av en kvantitativ metod, genom att samla in information från AP-fondernas årsredovisningar och hemsidor. Vi har samlat in historisk data, som vi sedan har bearbetat och analyserat.Slutsats: De studerade AP-fonderna har presterat sämre än aktiemarknaden..

Syftet med denna studie är att analysera och jämföra inkomst från privat pension mellan utrikes födda individer som kom till Sverige före år 1970 och inrikes födda individer. Grupperna som har observerats är utrikes födda och inrikes födda, män och kvinnor som år 2008 var i åldrarna 65-66, 70-74 samt 75 och uppåt. Syftet är att, med utgångspunkten att de utrikes födda erhåller lägre inkomstsnivåer från offentlig pension än de inrikes födda, analysera om de kompenserar med högre nivåer från privat pensionsinkomst. Studien visar på att utrikes födda i åldersgruppen 75 och uppåt erhåller något lägre inkomstnivåer från privat pension än motsvarande inrikes födda, i åldersgruppen 70-74 är skillnaden större medan utrikes födda i åldersgruppen 65 erhåller avsevärt lägre nivåer än inrikes födda. Således kompenserar inte utrikes födda en lägre offentlig pension med privat pensionssparande.

I uppsatsen undersöker vi vilken grupp av låg-, medel- och höginkomsttagare som kan tänkas gynnas mest av Det nya pensionssystemet. Vi har gjort beräkningar för att få fram skattning av hur mycket respektive grupp kan tänkas få i pension i förhållande till sin slutlön beroende på hur man placerar sin premie- och tjänstepension. Utifrån dessa resultat har vi även undersökt vilken grupp som har störst nytta av att placera sin premie- och tjänstepension i låg- och högriskfonder. Undersökningen pekade på att ju lägre inkomst man har desto högre kompensationsgrad får man vid placering i högriskfonder. Däremot fick höginkomsttagarna störst nyttoökning av att placera sin pension i högriskfonder.