Utifrån fem damfotbollsspelares egna berättelser avser den här studien att belysa hur damfotbollsspelare förhandlar med normer och föreställningar som omgärdar fotboll och genus samt illustrera vilka strategier som tillämpas i detta förhandlingsprojekt.Min empiri visar att de två genuskodade föreställningar/myter som omgärdar damfotbollsspelare är att alla är (1) lesbiska och (2) maskulina. Bilden av ?den lesbiska och maskulina damfotbollsspelaren? är stereotyp och att stereotypisera damfotbollsspelare är ett sätt att befästa dem som avvikande och icke-normala eftersom de spelar fotboll, en idrott ursprungligen av och för män, och inte för kvinnor. Min empiri visar också att fotbollstjejerna förhåller sig till kroppsliga ideal som de vill uppnå både som kvinnor och som fotbollsspelare. De ser en önskvärd och ideal kvinnokropp som feminin vilket, för dem, innebär en kropp utan stora muskler.

Magneter har använts långt tillbaka i tiden för att behandla olika åkommor. Det senaste årtiondet har de fått ett uppsving som en alternativmedicinsk metod. De påstås ha olika medicinska effekter så som att ge ökat blodföde och verka smärtlindande och avslappnande på ömma muskler. Syftet med den här studien var att studera huruvida hästtäcken med 120 stycken insydda permanenta magneter (à 900 gauss) har någon effekt på beteenden hos hästarna vilka tyder på en ökad avslappning. Sju normala, friska hästar inkluderades i en prospektiv, randomiserad, blindad, placebokontrollerad cross-over studie.

Syftet med uppsatsen är att undersöka omfattningen av och karaktären på ransoneringsbrottsligheten i Sandviken/Högbo under åren 1939-1949 samt myndigheternas försök att stävja denna brottslighet. Det ska främst uppnås genom att studera den rannsakade ransonerings-brottsligheten som det framkommer i domböckerna.Materialet som använts i undersökningen är domböcker för Gästriklands östra domsaga, protokoll från Högbo kommuns och Sandvikens köpings kristidsnämnd, ett klipparkiv med pressklipp från lokaltidningarna samt ett brottmålsdiarium för Sandvikens distrikt.Resultatet är att det föll 119 st fällande domar för ransoneringsbrott i Sandviken/Högbo under de undersökta åren, de flesta sakfällda brotten begicks under åren 1944-45. Den övervägande delen av brotten handlade om olika varubrott, i regel olaga försäljning/köp av ransonerade varor. De varor som framförallt drabbades av olika brott var olika former av livsmedel, främst smör. De som framförallt begick ransoneringsbrotten var personer som på något sätt hanterade ransonerade varor eller ransoneringskuponger i sitt yrke.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Kvinnors föreställningar om den egna kroppen är ett välstuderat område medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar är mindre vanliga. Utifrån denna iakttagelse väcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga män talar om den manliga kroppen samt uppmärksamma normer, vad som underdiskussionerna framstår som sanningar i de unga männens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgångspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill säga att individerformas och får kunskap utifrån den kultur de befinner sig i.

Ångest är ett tillstånd som drabbar en stor del av Sveriges befolkning. Den ökande psykiska ohälsan visar sig i antalet sjukskrivningar och besök inom vårdkedjan även genom den ständigt ökande förskrivningen och användningen av lugnande och antidepressiva läkemedel. Detta sker samtidigt som befolkningen för övrigt blir friskare och friskare. Genom att i tid uppmärksamma och hantera dessa problem skulle mycket lidande undvikas. Inom området saknas kunskap och forskning om hur patienter som lider av ångest bör behandlas och bemötas på bästa sätt.

Denna C-uppsats i sociologi studerar hur anställda i restaurangbranschen upplever den rådande alkoholkulturen och dess eventuella konsekvenser. En studie gjord av STAD 2008/2009 rapporterade att en övervägande del av de anställda inom restaurangbranschen har problematiska eller åtminstone riskfyllda alkoholvanor. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur individerna som själva arbetar inom branschen förhåller sig till alkohol. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod där fem anställda inom branschen har intervjuats om sina upplevelser med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi tog reda på hur de anställdas syn och attityder ser ut i förhållande till alkohol inom restaurangbranschen samt om de upplevde någon form av konsekvens för de som har en avvikande syn.

Bakgrund Barn utgör en stor patientgrupp i Sverige. Sjuksköterskan kan möta barn i vården på de flesta instanser, både som patienter och som närstående. All vård ska tillgodose barns behov och vara av trygg och god kvalitet. Alla barn ska ha rätt att uttrycka sin mening om frågor som rör honom eller henne. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja välbefinnandet och delaktigheten hos barnet.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns olika personlighetstyper hos mjölkkor av raserna SRB och SLB och om dessa personlighetstyper skilde sig mellan ras, ålder och vilken sida djuren stått på i lösdriften. Korna observerades i tre olika testmiljöer för att se huruvida konsistenta de var i deras beteenden: ostörda i lösdriften, vid mjölkning och med ett främmande objekt i lösdriften. Beteenden som studerades var normala beteenden, sociala beteenden, tramp och sparkningar vid mjölkning och interaktioner med det främmande objektet. Tolv beteendevariabler användes i en PCA (principal component analysis) och visade två komponenter som tillsammans kunde förklara 51,2 % av den totala variansen. Den första komponenten speglade aggression och extraversion, som ingår i medgörlighet och extraversion i den mänskliga femfaktorsmodellen.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Med stigande ålder sker biologiska förändringar som innebär förlust av förmågor. Detta brukar kallas det normala åldrandet. Demens däremot innebär inte ett normalt åldrande. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och orsakar förändringar i hjärnan som medför minnesproblematik och i sin tur påverkar de intellektuella funktionerna. Sjukdomsförloppet är av nedbrytande art.

Bakgrund: Somatisering är en beteckning på en omedveten process, då patienten överför känslomässiga spänningstillstånd till kroppsliga symtom. Karakteristiska drag är att de tror sig lida av flera symtom från olika delar av kroppen, men vilka är helt normala undersökningsfynd. Ett problem i kontakten mellan vårdpersonal och patient är att behov och önskningar inte tillmötesgås. Orsaken är delvis vårdpersonalens fördomar och den kunskapsbrist som finns kring somatiserande tillstånd. Syfte: Att belysa vårdpersonalens kunskap och attityder kring patienter med somatiseringssyndrom.

Kalvning är en grundläggande del av mjölk- och nötköttsproduktion och varje dag föds flera hundra kalvar i Sverige. Syftet med detta arbete är att sammanställa och diskutera de viktigaste fysiologiska och beteendemässiga signaler som indikerar nära förestående kalvning. Det syftar även till att beskriva hur signalerna kan skilja sig mellan normala och svåra kalvningar, samt mellan kor och kvigor. Bland de fysiologiska signalerna är juverfyllnad en av de viktigaste, men det finns stor variation i hur nära inpå kalvningen juvret börjar fyllas. En annan viktig fysiologisk signal är helt uppmjukade bäckenligament som har visat sig indikera kalvning inom 12-36 timmar.

Hästens ytliga böjsena är en mycket viktig men samtidigt utsatt struktur som får ta emot stor belastning. Den hjälper till att göra hästen till den atlet den är genom att lagra och frige energi för effektiv rörelse. Skador på den ytliga böjsenan hos häst medför stora problem i och med långsam läkning, brist på effektiva behandlingar samt försämrad funktion i vävnaden efter skada. Sammantaget leder det till lång konvalescens och stor risk för att skadan återkommer. På grund av detta har man länge poängterat betydelsen av att förebygga istället för att behandla dessa skador.

Syftet med undersökningen var att undersöka faktorer av betydelse för sjuksköterskans dokumentation. Av speciellt intresse var information som inkluderades och exkluderades från dokumentationen samt sjuksköterskans tankar om framtidens dokumentation. Åtta sjuksköterskor (fem kvinnor, tre män) från en intensivvårdavdelning intervjuades. Varje inspelad intervju varade 45-60 minuter. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I huvudsak riktade sig sjuksköterskans dokumentation till kollegor.