Sammanfattning Betyg och bedömning är ett ständigt aktuellt ämne i alla skolformer och inte minst inom kurser för svenska för invandrare (SFI). Skolverkets reviderade kursplaner för SFI-utbildningen visar på tydliga kunskapskrav för alla kurser inom utbildningsgrenen (Utbildning i svenska för invandrare, Skolverket 2012). Den här uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt kunskapskrav och kursplaner används i bedömningen av de vuxna deltagarnas kunskaper. Följande frågeställningar undersöks: 1. På vilket sätt används kunskapskraven och kursplanen i bedömningen på SFI? 2.

Bedömning och betygsättning av elevers arbeten är en stor arbetsuppgift för lärare. Men hur tillförlitliga är betygen som ges och i synnerhet de i de nationella proven? Syftet med min uppsats har därför varit att undersöka om det finns skillnader mellan olika lärares bedömning och betygssättning av samma texter från de nationella proven samt att försöka förstå varför utfallet blir som det blir.Som metod har jag använt mig utav ett frågeformulär som är en kvantitativ metod och intervjuer som är en kvalitativ metod samt komparation. Materialet har bestått av fyra elevtexter från nationella provets uppsatsdel i svenska, årskurs 9 från vårterminen 2012. Vidare är metoden frågeformulär även två materialdelar då det har fungerat både som en mall samt som resultatgivare från informanterna som består utav fyra högstadielärare i svenska.

Examensarbetets syfte är att jämföra de provuppgifter inom matematik som ingår i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter från nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.För att jämföra dessa två provkonstruktioner har 76 provuppgifter från TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter från nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.Jämförelsen mellan de två provkonstruktionerna visar både på skillnader och likheter. Innehållsmässigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehållet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poängen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsområde som en Matematik D-elev fått tillgång till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev är 5 procent.

SammanfattningDetta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolämnet engelska sett ut ett 10 års perspektiv, från 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat på Det nationella provet i Engelska A under åren 1997-2006. I denna studie har även jämförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mäns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lärares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och även uppfattningar kring Det nationella provets utformning och användande.

Genom intervjuer av åtta olika pedagoger i Kiruna och Lund, samt analys av styrdokument och 4 historieläroböcker, försöker vi här ge en bild av hur nationella minoriteter och deras kulturella arv behandlas i historieundervisningen i årskurs 3 till 9. Vi har i vår undersökning använt oss av en blandat kvalitativ och kvantitativ metod. Våra data har analyserats ur följande perspektiv; etnicitet, interkultur, sociokultur och intersektionalitet. Undersökningen har visat på en brist i läroböckernas innehåll när det kommer till nationella minoriteter och även en brist i skolans undervisning inom samma ämne..

SammandragFörfattare: Annelie JohanssonÅr: Vt 2006Titel: Gymnasieelevers skrivkompetens. En fallstudie av åtta gymnasieflickors lösningar av Det nationella provets A-uppgift i svenska vid studieförberedande och yrkesförberedande program.Ort, Universitet: Växjö, Växjö UniversitetSidor: (56)Innehåll:I denna uppsats studeras vilken skrivkompetens som framträder hos åtta flickor på två olika program i en diskursiv (argumenterande och utredande) skrivuppgift samt vilka skillnader som finns mellan elever på olika betygsnivåer (Godkänd och Väl godkänd) och programtyper (Samhällsvetenskapsprogrammet, SP och Barn- och fritidsprogrammet, BF). Studien fokuse-rar elevernas skriftliga kompetenser så som dessa visar sig på det nationella prov i svenska som genomförs i slutet av alla gymnasieelevers svenskstudier. Det nationella provet består av flera delar. Den del som de analyserade texterna är hämtade från är provets A-uppgift, som går ut på att skriva en kortare diskursiv text i en tänkt kommunikationssituation med läsare utanför skolans värld.

Syftet med studien var att undersöka i vilken mån som de texter som testar elevernas läsförståelse i de nationella proven för svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3 underlättar för andraspråkselever. För att kunna svara på studiens syfte så har studien begränsats till att undersöka förekomsten av kausalitet och röst i provtexterna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika analyserade texterna. Kausalitet och röst är två text-interna variabler som genom tidigare forskning har visat sig underlätta förståelsen av texter för såväl första- som andraspråksläsare. För att kunna besvara studiens syfte och de frågeställningar som finns så har en textanalys gjorts av tre beskrivande texter och en berättande text från de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 3. Samtliga texter har i de nationella proven haft som syfte att testa elevernas läsförståelse.

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Syftet med den här studien är att undersöka hur elever och lärare upplever de nationella proven i årskurs tre. Vilka tankar och åsikter de har om nationella proven och hur lärares tankar påverkar deras bedömning av eleverna. Studien tar även upp hur elever upplever proven och vad de har för tankar kring dem. Detta är en kvalitativ studie och det används intervjuer med lärare och en metod vid namn ?walk and talk? med eleverna.

Mitt arbete handlar om vad elever och lärare på högstadiet anser är skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag också vill veta är hur deras åsikter stämmer överens med det som står i styrdokument och litteratur. Med utgångspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning på en högstadieskola i fem klasser, tre åttondeklasser och två niondeklasser, där eleverna fick svara på en enkät. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. Två lärare i svenska deltog också genom att svara på intervjufrågor.

I den ha?r uppsatsen fo?rses la?saren med en uppfattning om vilken roll nationella kulturskillnader spelar i globala virtuella team besta?ende av Generation Z. Vi fokuserar pa? dimensionen individualism-kollektivism, och gruppdynamik i globala virtuella team ur fo?ljande perspektiv; fo?rtroende, o?msesidigt beroende, kommunikation, samt relations- och uppgiftsrelaterade konflikter. Utifra?n va?r litteraturgenomga?ng formulerar vi tva? hypoteser; 1) att nationella kulturer ha?ller pa? att fo?ra?ndras, och 2) att nationella kulturskillnader inte upplevs existera la?ngre, vilka vi underso?ker genom en kvantitativ enka?t som skickats ut till studenter fra?n hela va?rlden.Va?rt resultat visar pa? att skillnader i nationell kultur har minskat inom vissa omra?den, som kommunikation och konflikthantering, medan de fortfarande a?r na?rvarande na?r det kommer till fo?rtroende och o?msesidigt beroende.

I dag pågår ett nationellt miljömålsarbete som utgår från de 15 nationella miljökvalitetsmålen, vilket har sin grund i ett tidigare miljömålsarbete som utgick från 13 nationella miljöhot. Syftet med uppsatsen har varit att med fallet Kinda kommun undersöka svårigheter och möjligheter med att utforma lokala miljömål utifrån nationella miljömål. Detta riktar fokus mot den rumsliga skalproblematiken som kan uppstå när nationella mål skalas ner till lokala mål. Vägledande frågeställning har varit; Vilka svårigheter uppkommer när det gäller att utforma lokala miljömål utifrån de nationella? Vilka möjligheter har en liten kommun att anpassa och genomföra de nationella miljömålen på lokal nivå? Grunden för uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där tyngdpunkten ligger på instudering och jämförelse av befintlig relevant litteratur samt intervjuer.

Syftet med denna underso?kning a?r att beskriva och ja?mfo?ra gymnasieelevers vetenskapliga skrivande med avseende pa? grammatisk metafor (GM). Genom anva?ndning av GM uttrycks betydelser pa? ett ?icke-typiskt? sa?tt. Detta sker exempelvis vid nominalisering av process, da?r verb (ex: anva?nda) uttrycks med substantiv (ex: anva?ndning).

Denna rapport beskriver hur en skjuvspänningsvåg genereras och sprids i aluminiumstänger samt hur detta utnyttjas för att skjuvbelasta ett materialprov.Den laborativa utrustningen som användes under experimentet är mest känd som en Split Hopkinsonstång. Den består av en infallande och transmitterande stång mellan vilka ett materialprov placerats. Med en klämma kunde den infallande stången fixeras vilket gjorde det möjligt att lagra ett statiskt moment mellan klämman och stångens ände. När klämman togs bort övergick det statiska momentet till en skjuvspänningsvåg som propagerade mot provet. Med hjälp av töjningsgivare mättes vågen i stängerna och utifrån dessa beräknades vridmoment och förvridningsvinkel hos provet.De viktigaste delarna i denna rapport beskriver hur mätningen av skjuvspänningsvågor i en Split Hopkinsonstång går till samt varför ett tunnväggigt prov är fördelaktigt att använda istället för ett massivt cylindriskt prov.