Sökresultat:
1621 Uppsatser om Det moderna samhället - Sida 24 av 109
Den finska identitetens ambivalens mellan den finska och svenska kulturen i HallonbÄtsflyktingen av Miika Nousiainen och i SvinalÀngorna av Susanna Alakoski
Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats frÄn en idé till en etablerad hjÀlporganisation i det moderna samhÀllet.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen frÄn Solferino som kom att pÄverka hur vi ser pÄ frivillig hjÀlp i dag. Uppsatsen drar ocksÄ paralleller mellan Dunant och Elsa BrÀndström som fann sitt kall i Dunants idéer..
Artilleri - i framtidens armé eller pÄ armémuseum? : har artilleri nÄgon roll att fylla i den svenska försvarsmakten 2010-2020?
Mot bakgrund av den omfattande förÀndring som Försvarsmakten pÄbörjat under namnet ?den nya krigföringen?, Àr det relevant att undersöka vilka system organisationen skall innehÄlla för att möta de framtida kraven. Syftet med denna uppsats Àr att klarlÀgga om eldrörs- respektive raketartilleri tillför nÄgot unikt sÄ att en materiell förnyelse av artilleriet Àr motiverad. För att kunna vÀrdera om artilleri tillför nÄgot unikt, beskrivs de krav pÄ markmÄlsbekÀmpningsförmÄga som kan förutsÀgas i tidsperspektivet 2010-2020. DÀrefter definieras artillerisystemförmÄga och förmÄgan hos andra möjliga bekÀmpningssystem.
Hur har f?retag anpassat sig till ekologisk h?llbarhet?
Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv?
tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen
grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r
att samla in data.
B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans
Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika
utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l
f?r ekologisk h?llbarhet.
Ett bröd ? tvÄ bröder? : En studie om nÄgra gymnasieelevers uppfattning om sambandetmellan grammatisk kompetens och kommunikativ kompetens iÀmnet moderna sprÄk tyska steg 1
Syftet med min studie var att belysa nÄgra gymnasieelevers syn pÄ sambandet mellan dengrammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen i Àmnet moderna sprÄktyska steg 1.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av en elevenkÀt dÀr frÄgestÀllningarna skulle gesvar pÄ vilken syn och erfarenhet nÄgra elever har i Àmnet tyska steg 1 nÀr det gÀllersambandet mellan den grammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen.Resultatet av enkÀten visade att eleverna sÄg ett tydligt samband mellan grammatiskkompetens och kommunikativ kompetens. Den formella sprÄkliga kompetensen ansÄgs varaen framgÄngsfaktor för den egna sprÄkutvecklingen, bÄde nÀr det gÀller ambition ochmotivation samt viljan att kommunicera.En av utgÄngspunkterna till min studie var att den formella sprÄkliga kompetensen inteomnÀmns explicit i kursplanen. Studiens resultat visar en tydlig koppling mellan den allsidigakommunikativa kompetensen enligt kursplanen och elevers önskan om att fÄ bÀttreförutsÀttningar för att uppnÄ dessa fÀrdigheter genom grammatisk kompetens. I ett störreperspektiv bidrar följaktligen grammatisk kompetens till att uppnÄ en ökad grad avkommunikativ kompetens.Med stöd av undersökningens resultat samt forskningen och litteraturen kringsprÄkprocessning anser jag att grammatisk kompetens Àr av stor betydelse nÀr det gÀller attuppnÄ kommunikativ kompetens i tyska. Tyskans grammatik bygger pÄ markerade struktureroch avsaknaden av adekvat grammatisk kompetens leder till osÀkerhet, missuppfattningar ochfrustration som stör eller förhindrar att meningsfull kommunikation kan ske.
Den psykiska ohÀlsan i ett sekulariserat samhÀlle
VÄrt moderna samhÀlle Àr naturvetenskapens glansepok. Det som kÀnnetecknar naturvetenskapen Àr att den Àr fri frÄn religiös eller annan slags tro. Inom naturvetenskapen mÄste alla pÄstÄenden förankras i den verklighet som kan observeras. Detta lÀmnar inget utrymme för hÀnvisning till vare sig vÀrldsliga eller andliga auktoriteter. Religionens verklighetsförklaringar Àr ytterst ogiltiga för den moderna mÀnniskan.
I gr?nslandet mellan sjukt och friskt: Orsaksf?rklaringar till sinnessjukdom i r?ttspsykiatriska unders?kningar fr?n 1947
Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.
Ett vetande för den moderna skolan : U-teknologin som vetandeobjekt i spelet mellan vetenskapliga, politiska och fackliga texter under perioden 1957-1975
I denna undersökning riktas intresset mot att förstÄ och belysa sÀtt att tÀnka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period frÄn 1957 till 1975. Mer specifikt nÀrmar sig undersökningen den satsning pÄ undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta nÀrmande anvÀnds en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssÀtt, för att söka belysa periodens utbildningsmÀssiga tÀnkande, sÄsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning ? och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag anvÀnder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förstÄelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt.
Konsten att styras: mots?ttningar inom regionala kulturbolags m?lstyrning
Syfte: Uppsatsen syftar till att unders?ka hur m?lstyrning fungerar i offentliga kulturbolag p? regional niv?, och specifikt de komplexa mots?ttningar som p?verkar denna process. Genom att analysera tre offentliga kulturbolag utforskas vilka typer av m?l som finns, vem som formulerar dem, och hur m?len f?ljs upp. Teori: Studiens teoretiska referensram ?r inspirerad av Max Webers teori om idealtyper.
Biomassa fo?r rening av metallkontaminerat grundvatten : En underso?kning av biomassamaterial i Uganda
Va?rlden sta?r info?r ett stort vattenfo?rso?rjningsproblem som ma?ste lo?sas ? sa? ma?nga som 884 miljoner ma?nniskor anva?nder idag potentiellt fo?rorenade vattenka?llor till sitt dricksvatten. Denna rapport fokuserar pa? ett av de drabbade la?nderna som a?r Uganda. Syftet med projektet a?r att underso?ka vilket/vilka av de fem olika ugandiska va?xterna; Erythrina abyssinica, Musa spp, Cyperus papyrus, Imperata cylindrica och Coffea canephora som a?r mest la?mplig fo?r rening av kadmium- och blykontaminerat grundvatten.
Cirkushallen i Alby : Cirkushall i Alby
Lungan a?r fo?r mig ett organ som har mycket med koncentration att go?ra. Man tar ett djupt andetag innan man tar sats, man tar ett djupt andetag innan man hoppar och man andas ut efter man landat.Na?r man tar det da?r djupa andetaget a?r det ocksa? en muskel som spa?nner mot revben. Man ka?nner hur hur en mjuk och oformlig massa fa?r kraft och tar spja?rn mot benen och testar strukturens begra?nsningar.
Modern virtual reality
MÄlet med detta projektet var att se hur lÄngt vi kunde ta virtual reality med hjÀlp av moderna tekniker och ideer. Detta genom att kombinera traditionell virtual reality med en Head Mounted Display samt headtracking, sedan lÀgga till relativ positionering. Sammantaget skulle det ge en helt ny spelupplevelse med dig som spelare i centrum. Genom att titta pÄ andra projekt ska vi undvika att göra om deras misstag. Sedan var vÄrat huvudmÄl att utvÀrdera mÀnniskans reaktion pÄ en virtuell verklighet..
Modern virtual reality
MÄlet med detta projektet var att se hur lÄngt vi kunde ta virtual reality med hjÀlp av moderna tekniker och ideer. Detta genom att kombinera traditionell virtual reality med en Head Mounted Display samt headtracking, sedan lÀgga till relativ positionering. Sammantaget skulle det ge en helt ny spelupplevelse med dig som spelare i centrum. Genom att titta pÄ andra projekt ska vi undvika att göra om deras misstag. Sedan var vÄrat huvudmÄl att utvÀrdera mÀnniskans reaktion pÄ en virituell verklighet..
Kontorsvakanser i Malmö city - en fallstudie
Vakansgraden pÄ kontorslokaler i Malmö har traditionellt sett alltid varit hög och legat omkring 15 %. Enligt NewSec Nordic City Report spring 2006 uppgÄr vakansgraden till 16 % pÄ kontorsfastigheter i Malmö city. Störst vakansgrad finner man i de gamla fastigheterna som har vakanser pÄ uppÄt 25 %.
VÄrt syfte med denna uppsats Àr att analysera och undersöka vilka strategier fastighetsföretagen, som Àger och förvaltar kontorsfastigheter i centrala Malmö, har för att sÀnka vakansgraden.
Det vi har kommit fram till Àr att företagen ser pÄ kontorsvakanserna i city pÄ olika sÀtt, beroende pÄ sina individuella situationer och affÀrsidéer.
Jeg har vÊrt sÄ satans flink : Manlighet och samhÀllssyn i Doppler av Erlend Loe
I denna uppsats har jag jÀmfört mottagandet i dagspressen av Agnes von Krusenstjernas roman Kvinnogatan och Karin Boyes roman Astarte. Syftet med uppsatsen var att analysera och jÀmföra hur tvÄ romaner av författarinnor som Àr kÀnda för sina moderna och progressiva verk togs emot av en framförallt manlig kritikerkÄr. För att kunna göra det anvÀnde jag tvÄ teorier. Den ena Àr utformad av Gunilla Domellöf och tittar pÄ hur kritiker, framförallt manliga, i allmÀnhet tog emot kvinnliga författare under det tidiga 1930-talet. Den andra, utformad av Tomas Forser, utgÄr istÀllet frÄn kritikern och handlar om kritikerns uppgift.
L?NGTAN TILL HAVET: En etnografisk studie om m?nniskors relationer med havet
M?nniskans dominans ?ver naturen har kommit att leda till stora klimatkriser som utg?r konsekvenser f?r hela v?rlden. Klimatkriser och klimathot som p?verkar havet, ?r av stor betydelse f?r alla som bor p? planeten eftersom havet t?cker 70% av jordens yta. Samtidigt som forskare f?rs?ker deklarera hur antropocena klimatf?r?ndringar ?ver v?rlden m?ste stoppas, visar den danske antropologen Cecilie Rubow (2022) genom etnografisk forskning hur m?nniskor har en uttrycklig ?nskan, ett slags beg?r att ?terkomma till havet p? olika s?tt.