Sök:

Sökresultat:

1630 Uppsatser om Det moderna samhället - Sida 24 av 109

Lina myr - frÄn vÄtmark till myrodlingslandskap : En studie om utveckling och ideologier om myrmarken med fokus pÄ tidsperioden mellan 1920 och 1960

Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, dÀr olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhÄllanden har en framtrÀdande roll. Det övergripande syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förÀndringarna i markanvÀndning avseende vÄt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr pÄ Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotlÀndska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvÄrds-intressen, men visar ocksÄ pÄ en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur mÀnniskors olika idéer och vÀrderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan pÄ det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen stÀndigt nÀrvarande.

Möjligheter och fördelar med plattrambroar utförda i modern injekteringsbetong och rostfri armering

NĂ€r en ny plattrambro byggs pĂ„verkas miljön pĂ„ ett negativt sĂ€tt, detta eftersom den krĂ€ver stora mĂ€ngder betong och armeringsstĂ„l. En av betongens huvudsubstanser Ă€r cement som stĂ„r för en betydande del av det globala koldioxidutslĂ€ppet. Även stĂ„let slĂ€pper ut en stor mĂ€ngd koldioxid vid tillverkning.Plattrambroar dimensioneras ofta efter L100 vilket innebĂ€r en förvĂ€ntad livslĂ€ngd pĂ„ 120 Ă„r. Men med dagens utförande pĂ„ plattrambroar Ă€r det svĂ„rt att uppnĂ„ den förvĂ€ntade livslĂ€ngden dĂ„ broarnas belĂ€ggning och kantbalkar slits sönder efter 30-40Ă„r.Denna rapport tar upp nya lösningar pĂ„ plattrambrons konstruktion dĂ€r modern injekteringsbetong kommer att anvĂ€ndas istĂ€llet för den konventionella anlĂ€ggningsbetong som idag anvĂ€nds för att bygga plattrambroar. Den moderna injekteringsbetongen har mĂ„nga fördelar jĂ€mfört med en konventionell anlĂ€ggningsbetong.

Varför talar vi illa om vÄra chefer? ? Traditionens uppkomst och fortlevnad i moderna organisationer.

Denna studie undersöker var traditionen att tala illa om chefer har kommit ifrÄn, varför den Àr sÄ starkt rotad i vÄr företagskultur samt om den fortfarande Àr relevant i dagslÀget men kanske framförallt ocksÄ ifrÄgasÀtta varför den har en sÄdan legitimitet Àn idag. Bakgrunden till detta undersökningsomrÄde Àr att vi tidigare gjort en fallstudie dÀr vi undersökte hur detta fenomen yttrar sig i dagslÀget och vilka konsekvenser det innebÀr.Dessa frÄgestÀllningar faller inom begreppet organisationsbeteende vilket kortfattat innebÀr alla handlingar som individer gör inom organisationer eller företag.Studien baseras pÄ tvÄ intervjuer i kombination med en litteraturstudie som frÀmst fokuseras pÄ hur problematiken uppstod under ett tidigare skede av den industriella utvecklingen i Sverige. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr med en abduktiv ansats.Vi har fokuserat pÄ tolkning snarare Àn analys dÄ vi ansÄg att detta lÀmpade sig bÀst för studien och har anvÀnt Barbara Czarniawskas teori om kritisk lÀsning samt Richard Rortys tankar om ironi för att göra denna tolkning av det insamlade materialet.VÄr tolkning av materialet visar att problematiken i sin moderna form uppstÄr i samband med uppkomsten av den moderna industrin dÀr arbetare jobbar reglerat i fabriker under ledning av chefer och förmÀn. De hÄrda vilkoren och dÄliga tryggheten under denna period ger upphov till att fackföreningar bildas som med tiden kommer att spela en central roll i den svenska arbetarrörelsen. Denna rörelse verkar bidra till att traditionen förs vidare och fÄr fÀste i den svenska företagskulturen.Vi tolkar det som att beteendet att tala illa om chefer fortfarande Àr lika relevant idag som nÀr det uppstod.

Den finska identitetens ambivalens mellan den finska och svenska kulturen i HallonbÄtsflyktingen av Miika Nousiainen och i SvinalÀngorna av Susanna Alakoski

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats frÄn en idé till en etablerad hjÀlporganisation i det moderna samhÀllet.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen frÄn Solferino som kom att pÄverka hur vi ser pÄ frivillig hjÀlp i dag. Uppsatsen drar ocksÄ paralleller mellan Dunant och Elsa BrÀndström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Artilleri - i framtidens armé eller pÄ armémuseum? : har artilleri nÄgon roll att fylla i den svenska försvarsmakten 2010-2020?

Mot bakgrund av den omfattande förÀndring som Försvarsmakten pÄbörjat under namnet ?den nya krigföringen?, Àr det relevant att undersöka vilka system organisationen skall innehÄlla för att möta de framtida kraven. Syftet med denna uppsats Àr att klarlÀgga om eldrörs- respektive raketartilleri tillför nÄgot unikt sÄ att en materiell förnyelse av artilleriet Àr motiverad. För att kunna vÀrdera om artilleri tillför nÄgot unikt, beskrivs de krav pÄ markmÄlsbekÀmpningsförmÄga som kan förutsÀgas i tidsperspektivet 2010-2020. DÀrefter definieras artillerisystemförmÄga och förmÄgan hos andra möjliga bekÀmpningssystem.

Ett bröd ? tvÄ bröder? : En studie om nÄgra gymnasieelevers uppfattning om sambandetmellan grammatisk kompetens och kommunikativ kompetens iÀmnet moderna sprÄk tyska steg 1

Syftet med min studie var att belysa nÄgra gymnasieelevers syn pÄ sambandet mellan dengrammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen i Àmnet moderna sprÄktyska steg 1.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av en elevenkÀt dÀr frÄgestÀllningarna skulle gesvar pÄ vilken syn och erfarenhet nÄgra elever har i Àmnet tyska steg 1 nÀr det gÀllersambandet mellan den grammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen.Resultatet av enkÀten visade att eleverna sÄg ett tydligt samband mellan grammatiskkompetens och kommunikativ kompetens. Den formella sprÄkliga kompetensen ansÄgs varaen framgÄngsfaktor för den egna sprÄkutvecklingen, bÄde nÀr det gÀller ambition ochmotivation samt viljan att kommunicera.En av utgÄngspunkterna till min studie var att den formella sprÄkliga kompetensen inteomnÀmns explicit i kursplanen. Studiens resultat visar en tydlig koppling mellan den allsidigakommunikativa kompetensen enligt kursplanen och elevers önskan om att fÄ bÀttreförutsÀttningar för att uppnÄ dessa fÀrdigheter genom grammatisk kompetens. I ett störreperspektiv bidrar följaktligen grammatisk kompetens till att uppnÄ en ökad grad avkommunikativ kompetens.Med stöd av undersökningens resultat samt forskningen och litteraturen kringsprÄkprocessning anser jag att grammatisk kompetens Àr av stor betydelse nÀr det gÀller attuppnÄ kommunikativ kompetens i tyska. Tyskans grammatik bygger pÄ markerade struktureroch avsaknaden av adekvat grammatisk kompetens leder till osÀkerhet, missuppfattningar ochfrustration som stör eller förhindrar att meningsfull kommunikation kan ske.

Trygga v?rdnadshavare f?r trygga barn

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

Den psykiska ohÀlsan i ett sekulariserat samhÀlle

VÄrt moderna samhÀlle Àr naturvetenskapens glansepok. Det som kÀnnetecknar naturvetenskapen Àr att den Àr fri frÄn religiös eller annan slags tro. Inom naturvetenskapen mÄste alla pÄstÄenden förankras i den verklighet som kan observeras. Detta lÀmnar inget utrymme för hÀnvisning till vare sig vÀrldsliga eller andliga auktoriteter. Religionens verklighetsförklaringar Àr ytterst ogiltiga för den moderna mÀnniskan.

Ett vetande för den moderna skolan : U-teknologin som vetandeobjekt i spelet mellan vetenskapliga, politiska och fackliga texter under perioden 1957-1975

I denna undersökning riktas intresset mot att förstÄ och belysa sÀtt att tÀnka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period frÄn 1957 till 1975. Mer specifikt nÀrmar sig undersökningen den satsning pÄ undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta nÀrmande anvÀnds en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssÀtt, för att söka belysa periodens utbildningsmÀssiga tÀnkande, sÄsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning ? och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag anvÀnder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förstÄelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt.

Hur har f?retag anpassat sig till ekologisk h?llbarhet?

Denna rapport f?rklarar och j?mf?r implementering av ekologiskt h?llbara initiativ inom tv? tillverkningsf?retag, AB Somas Instrument och Rexcell AB. Genomf?randet av uppsatsen grundades i en kvalitativ forskningsmetod tillsammans med semikonstruerade intervjuer f?r att samla in data. B?da f?retagen verkar inom tillverkningsindustrin d?r Somas tillverkar ventiler medans Rexcell tillverkar papper. Rapporten utforskar de tv? f?retagens h?llbarhetsstrategier, olika utmaningar som uppst?r under initiativtagande och i vilken utstr?ckning de har n?tt sina m?l f?r ekologisk h?llbarhet.

Biomassa fo?r rening av metallkontaminerat grundvatten : En underso?kning av biomassamaterial i Uganda

Va?rlden sta?r info?r ett stort vattenfo?rso?rjningsproblem som ma?ste lo?sas ? sa? ma?nga som 884 miljoner ma?nniskor anva?nder idag potentiellt fo?rorenade vattenka?llor till sitt dricksvatten. Denna rapport fokuserar pa? ett av de drabbade la?nderna som a?r Uganda. Syftet med projektet a?r att underso?ka vilket/vilka av de fem olika ugandiska va?xterna; Erythrina abyssinica, Musa spp, Cyperus papyrus, Imperata cylindrica och Coffea canephora som a?r mest la?mplig fo?r rening av kadmium- och blykontaminerat grundvatten.

Modern virtual reality

MÄlet med detta projektet var att se hur lÄngt vi kunde ta virtual reality med hjÀlp av moderna tekniker och ideer. Detta genom att kombinera traditionell virtual reality med en Head Mounted Display samt headtracking, sedan lÀgga till relativ positionering. Sammantaget skulle det ge en helt ny spelupplevelse med dig som spelare i centrum. Genom att titta pÄ andra projekt ska vi undvika att göra om deras misstag. Sedan var vÄrat huvudmÄl att utvÀrdera mÀnniskans reaktion pÄ en virituell verklighet..

Modern virtual reality

MÄlet med detta projektet var att se hur lÄngt vi kunde ta virtual reality med hjÀlp av moderna tekniker och ideer. Detta genom att kombinera traditionell virtual reality med en Head Mounted Display samt headtracking, sedan lÀgga till relativ positionering. Sammantaget skulle det ge en helt ny spelupplevelse med dig som spelare i centrum. Genom att titta pÄ andra projekt ska vi undvika att göra om deras misstag. Sedan var vÄrat huvudmÄl att utvÀrdera mÀnniskans reaktion pÄ en virtuell verklighet..

Kontorsvakanser i Malmö city - en fallstudie

Vakansgraden pÄ kontorslokaler i Malmö har traditionellt sett alltid varit hög och legat omkring 15 %. Enligt NewSec Nordic City Report spring 2006 uppgÄr vakansgraden till 16 % pÄ kontorsfastigheter i Malmö city. Störst vakansgrad finner man i de gamla fastigheterna som har vakanser pÄ uppÄt 25 %. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att analysera och undersöka vilka strategier fastighetsföretagen, som Àger och förvaltar kontorsfastigheter i centrala Malmö, har för att sÀnka vakansgraden. Det vi har kommit fram till Àr att företagen ser pÄ kontorsvakanserna i city pÄ olika sÀtt, beroende pÄ sina individuella situationer och affÀrsidéer.

Cirkushallen i Alby : Cirkushall i Alby

Lungan a?r fo?r mig ett organ som har mycket med koncentration att go?ra. Man tar ett djupt andetag innan man tar sats, man tar ett djupt andetag innan man hoppar och man andas ut efter man landat.Na?r man tar det da?r djupa andetaget a?r det ocksa? en muskel som spa?nner mot revben. Man ka?nner hur hur en mjuk och oformlig massa fa?r kraft och tar spja?rn mot benen och testar strukturens begra?nsningar.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->