Denna kandidatuppsats har till syfte att undersöka kvällspressens framställning av de fyra ministrarna Anders Borg, Tobias Billström, Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilòs politiska övertramp i ministerskandalerna 2006. Alla fyra ministrar stod anklagade för mindre skattefusk och blev utsatta för en drevjakt i medierna. Skandalerna resulterade dock i att männen satt kvar på sina poster medan kvinnorna fick avgå. Denna studie undersöker hur och på vilket sätt kvinnorna respektive männen skildras i kvällspressen under skandalen. För att ta reda på detta har en fördjupad analys gjorts utifrån 16 stycken artiklar i Aftonbladet och Expressen studerats under tidsperioden 6-18 oktober 2006 med hjälp av en kvalitativ textanalys.

Introduktion: Distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården hade ett brett arbetsområde och en del av arbetet bestod av att delegera arbetsuppgifter till omvårdnadspersonalSyfte: Att undersöka hur distriktssköterskor erfor delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter till omvårdnadspersonal i kommunal hemsjukvård.Metod: Distriktssköterskor som var patientansvariga inom ett hemtjänstområde i kommunal hemsjukvård från tre olika kommuner intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Distriktssköterskorna erfor att de delegerade för att verksamheten skulle fungera. De erfor att omdelegering gick fortare än nydelegeringar. Det varierade hur distriktssköterskorna kunde följa de riktlinjer som styr delegering och det fanns inte alltid tillräckligt med tid för uppföljning. Distriktssköterskorna kände sig kompetenta för att delegera läkemedelsadministrering men fick ibland uppdatera sig innan de delegerade ut specifika uppgifter.

Studien är kvalitativ med en deskriptiv och explorativ ansats och utgår från frågeställningar kring barns förståelse av döden och hur deras sorg kommer till uttryck när de har förlorat en anknytningsperson. Tidigare forskning lästes in och lade grunden för förförståelsen under intervjuerna. Empirin samlades in genom fyra intervjuer med tre psykologer och en socionom med psykoterapeututbildning. Genomförandet av studien har varit abduktiv med både förbestämda teman, samt nytillkomna teman uppkomna genom analys av informanternas svar. Syftet med studien är att uppmärksamma hur barn upplever sorg och resonerar kring död i samband med en anknytningspersons död genom att utgå från psykologers/psykoterapeuters erfarenheter av att träffa barn i åldrarna sex till tio år som befinner sig i sorg, samt beskriva hur barnens sorgereaktion kommer till uttryck, detta för att ge vuxna och professionella en större förståelse för barns behov i sorg.

Bild och musik är två estetiska former som är mycket framträdande i förskolans verksamhet. Finns medvetenhet och förståelse hos pedagogerna om hur arbetet med dessa två former kan stödja barnet i dess utveckling?Studiens syfte är att ta reda på och undersöka hurvida pedagoger på olika förskolor och inom olika åldersgrupper har en medvetenhet och ett syfte med arbetet runt bild och musik. Arbetar pedagogerna med dessa två former i ett utvecklingsperspektiv eller används det endast som ett tidsfördriv utan närmare eftertanke? Studiens forskningsfrågor berör hur pedagogerna arbetar med bild och musik, vad pedagogerna anser att de vill få ut av arbetet med de två formerna samt vidare om de anser sig ha ett syfte med arbetet ur ett utvecklingsperspektiv.

Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sätt att lära sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. Många barn tillbringar långa dagar i förskolan och därmed är förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem är att hjälpa barn som inte förstår och behärskar andra barns leksignaler. Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsätt personal i förskolan har på barns lek samt vilka arbetssätt och metoder de använder för att hjälpa barn som saknar förmåga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med åtta intervjupersoner.

Gislaveds kommun står likt många andra kommuner inför en utmaning då stora pensionsavgångar väntas. För att stå sig i konkurrensen om den kompetenta arbetskraften måste kommunen framstå som en attraktiv arbetsgivare. En del i detta är att se över hur chefskapet i organisationen ser ut och hur det kan utvecklas.Medarbetarna i Gislaveds kommun har genom intervjuer beskrivit hur de uppfattar chefskapet i kommunen i dag och delgett sina föreställningar om hur cheferna i den kommunala verksamheten bör bedriva sitt ledarskap. Deras tankar och åsikter har legat till grund för denna studie. Syftet är att se hur chefskapet i kommunen skulle kunna utvecklas och komma fram till gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd för cheferna.Genom att koppla den insamlade empirin till aktuell teori får vi en ökad förståelse för vad medarbetarna anser om kommunens ledarskap idag och vad de saknar och efterfrågar.Resultatet av vår studie har visat att Gislaveds kommun i dag måste arbeta mer med frågor kring ledarskap.

Studien bygger på en enkätundersökning som är riktad till specialpedagoger/speciallärare i Malmö och Kalmar med omnejd. Syftet har varit att kartlägga hur specialpedagoger/speciallärare uppmärksammar barn med motoriska svårigheter. Vi upplever att betydelsen av den motoriska utvecklingen har kommit lite i skymundan. Debatten om motorik var hetare för tio år sedan. Motoriken har stor betydelse för barnets hela utveckling.

Syftet med studien är att öka kunskap om socialsekreterarnas motiveringar bakom gällande beslut om barns återförening med sina föräldrar, som tidigare bedömts ha en bristande föräldraförmåga.Min frågeställning består av tre frågor: Vilka faktorer kan påverka ett beslut om ett återkallande av placering av barn enligt SoL eller LVU 2 §? Hur förhåller sig socialsekreterarna till möjligheten om utveckling av föräldraförmågan efter placering? Hur stor andel av föräldrar, vars barn blivit placerade enligt SOL eller LVU 2§, har fått omhändertagandet återkallat?Frågorna besvaras med den kvalitativa forskningsintervjun. Halvstrukturerade intervjuer och dokument valdes som huvudsakliga datainsamlingstekniker. Sju socialsekreterare, var av en enhetschef deltog i undersökningen. Två av informanterna intervjuades tillsammans.För analys av empirin har studien använt sig av: anknytnings teori, lagar och riktlinjer, tidigare forskning om placerade barn och deras föräldrar.Resultatet visade en tvetydighet gällande socialsekreterarnas tillämpning av lagar; ett övervägande fokus på vårdnadsöverflyttningar och bristfälliga insatserna kring återförening.

Syftet med fallstudien var att ta reda på hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med både observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, då i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev även intervjuade om deras syn på miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna är med och stimulerar matematik under hela dagen på förskolan.

Syftet med denna studie var att beskriva i vilken utsträckning mammor vid ett regionsjukhus i Mellansverige ansåg sig vårdats under förlossnings- och BB-tiden i enlighet med några av UNICEF/WHOs riktlinjer (?Tio steg till lyckad amning?) för en amningsvänlig vård. Syftet var vidare att undersöka vilket samband bakgrundsvariablerna mammans ålder, utbildning och paritet hade med deras upplevelser av vården. Studien ingår som en del i en större undersökning där datainsamlingen har genomförts med hjälp av telefonintervjuer utifrån en enkät då barnet var omkring 9 månader. Resultatet visade att mammorna ansåg sig blivit vårdade i enlighet med riktlinjerna när det gällde steg 4 (att låta barnet suga på mammans bröst inom två timmar efter förlossning), steg 6 (att endast ge tillägg på medicinsk indikation), steg 7 (tillämpa samvård), steg 8 (uppmuntra fri amning), steg 9 (inte ge sug- eller dinappar), steg 10 (uppmuntra till att bilda amningshjälpsgrupper) samt delvis med steg 3 (informera alla gravida om amning och dess fördelar).

Förväntat kunskapsbidrag: Denna studie förväntas ge kunskaper kring hur specialpedagogen kan stötta pedagogen i det dagliga arbetet, att förstå, möta och synliggöra det blyga barnet i de tidiga skolåren. Syfte: Syftet är att på en skola lyfta fram pedagogers och specialpedagogers syn på de blyga barnen från förskoleklass upp till årskurs tre. Teori: Vår studie utgår från två teorier, den relationella och den sociokulturella. Persson (2013) menar att den specialpedagogiska verksamheten bör ses ur ett relationellt perspektiv där avsikten är att se till hur elevens förutsättningar ändras beroende på hur omgivningen är utformad. Lev S. Vygotskij var upphovsman till ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att alla människor lär sig hela tiden i alla sociala sammanhang (Ahlberg, 2009a). Det är med hjälp av dialog som läraren kan gå in i barnets medvetande och därigenom göra deras medvetande rikare (Vygotskij, 2005). Den relationella och den sociokulturella teorin går att kombinera och är dessutom relevanta utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv.

BAKGRUND: Bemanningsbranschen har sedan arbetsförmedlingens monopol upphörde vuxit mycket. Det har blivit allt vanligare att hyra in personal vid exempelvis ökad arbetsbelastning. Bemanningsföretag kan vara en framtida arbetsgivare för oss och ett intresse för branschen har uppkommit och många frågor har väckts.SYFTE: Syftet med uppsatsen är att ur ett sociologiskt perspektiv belysa relationen mellan bemanningsföretag och kundföretag.FRÅGESTÄLLNINGAR: Hur kommer det sig att kundföretag väljer att anlita kategorin studenter/akademiker och vilka fördelar ser de med detta angreppssätt?Hur skapas en fungerande relation mellan bemanningsföretag och kundföretag?Vilken betydelse har en fungerande relation för att uppnå matchning mellan arbetstagare och uppdrag och hur bibehålls denna relation?METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod och vi har genomfört två intervjuer på ett bemanningsföretag och därefter intervjuer med fem av deras kundföretag.HUVUDRESULTAT: Vi har i vår studie kommit fram till att kundföretagen ser flera fördelar med att arbeta med kategorin studenter/akademiker. De betraktas som kompetenta, flexibla, ambitiösa och ?arbetshungriga? och det tilltalar kunderna.

Övervikt och fetma är ett angeläget och ökande problem bland barn och ungdomar både globalt och nationellt. Det finns många faktorer som bidrar till att utveckla övervikt och fetma exempelvis stress, låg social status, föräldrarnas BMI, mindre fysisk aktivitet och alltför energirik kost. Det har visat sig att de omgivnade faktorerna har en starkare påverkan på utvecklandet av övervikt och fetma än de genetiska. Det hälsofrämjande arbetet skall påbörjas inom barnhälsovården för att sedan följa med barnet till skolhälsovården. Calgary familjemodell är ett bra redskap som hjälper distriktssköterskan att se familjen i sitt rätta sammanhang och kan därigenom ge familjen rätt stöd och hjälp utifrån deras förutsättningar för att skapa ett hälsosamt liv.Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma inom barn- och skolhälsovården.

Studiens syfte var att undersöka hur biståndshandläggare och personal på korttidsboende utgår från begreppet anknytning i sitt dagliga arbete med funktionsnedsatta barn där vårdnadshavarna ansökt om insatsen korttidsvistelse i korttidsboende. Uppsatsen syftar också till att undersöka om förutsättningar finns för att ha möjlighet att utgå från anknytning i arbetet. Insatsen beviljas av biståndshandläggare och regleras i Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), 9 § p. 6, korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Studiens frågeställningar är: ? Hur tar biståndshandläggare hänsyn till begreppet anknytning vid utredningar och beslut om korttidsvistelse i korttidsboende?? Hur tar personal på korttidsboende hänsyn till begreppet anknytning i det dagliga arbetet?? Vilka möjligheter och svårigheter upplever biståndshandläggare och personal på korttidsboende när de i sitt arbete tar hänsyn till begreppet anknytning?Den tidigare forskningen visar att funktionsnedsatta barn har en lägre grad av trygg anknytning än andra barn.

Studien med titeln Aspergers Syndrom ? En konstruktion i text har en kvalitativ ansats och dess syfte är att undersöka hur Aspergers Syndrom, AS, konstrueras i självbiografiska böcker skrivna av personer som själva fått diagnosen AS. Vi har en socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Den metod vi använder oss av är inspirerad av manifest textanalys. Självbiografierna har valts ut genom två uppställda kriterier, att de ska vara skrivna av personerna själva som har fått diagnosen AS samt att det klart och tydligt ska framgå att det är just AS, eller högfungerande autism, de har.