Studiens syfte är att undersöka på vilka sätt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man läsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation är och vad pedagogen har för roll. För att ta reda på vilka sätt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgång. Här får pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vänster m.m. När observationerna utfördes var det snö och kallt ute.

Menar du vad jag förstår? är en studie av barns språkutveckling i ett 3-6 -årsperspektiv. Syftet med följande studie är att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns språkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptäcka, stödja och stimulera barnens språkutveckling? Vår studie genomfördes genom litteraturstudier kring vår problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion den pedagogiska dokumentationen fyller i förskolan. Vi har tittat närmare på hur pedagogisk dokumentation fungerar i praktiken utifrån både lärares perspektiv och barns perspektiv. Målet med undersökningen var att få djupare kunskaper inom ämnet. Under undersökningens gång har vi genomfört både lärare och barnintervjuer där vi har fått svar på hur de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Lärarna använder sig av observationer för att följa upp det individuella barnet och förtydliga den verksamhet som bedrivs.

Bakgrund: Under de första veckorna efter ett barns födelse möter föräldrarna flera olikarepresentanter för hälso- och sjukvård. De ska hjälpa familjen till en god start på föräldraskapet ochen säker omvårdnad om barnet. Det förekommer att föräldrar får olika och motstridiga råd om varoch hur barnet bör sova. Samsovning i föräldrarnas säng uppmuntras av vissa för att främjaamningen, och avråds ibland från, för att förebygga plötslig spädbarnsdöd (SIDS). Syfte: Att belysaaktuell kunskap för att kunna ge vetenskapligt underbyggd information till föräldrar om fördelaroch risker med att samsova med sitt spädbarn.

AbstraktDet här arbetet grundar sig på en fallstudie utförd på en Reggio Emilia inspirerad förskola. Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger arbetar med matematik genom estetiska lärprocesser inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som bas för studien har vi använt läroplan för förskolan, Lpfö98 (skolverket, 2010) och teorier som berör matematik, estetiska lärprocesser samt didaktik. De metoder vi har använt i syfte att besvara våra problemformuleringar är kvalitativa intervjuer och observationer. Intervjuerna har genomförts med fyra pedagoger varav en även har ett utökat ansvar som ateljerista. Denna roll har en betydelsefull inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi.

Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på hur sjuksköterskan kunde stödja barn vid smärta, vilka copingstrategier barn använde sig av när de upplevde smärta och hur sjuksköterskan genom samverkan med föräldrarna kunde stödja barnet vid smärta. Metoden som användes för att göra denna studie var deskriptiv systematisk litteraturstudie. Litteratur har sökts i databaserna Elin@Dalarna och Blackwell Synergi. Sökorden som användes var children, pain, coping, care, parent, pain management, nursing, pediatric, dental care, qualitative och quality of life. Materialet i litteraturstudien har begränsats till 22 artiklar som har granskats efter mallar.

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar läroplanen för förskolans intentioner om att det inte är det enskilda barnet som ska utvärderas utan att det är verksamheten som ska utvärderas.Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar på förskolor.Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprättandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att läroplanen för förskolan säger att det inte ska finnas några uppnåendemål för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att även förskolor upprättar individuella utvecklingsplaner med uppnåendemål för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte några uppnåendemål utan var väl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mål för.I diskussionen berörs olika sätt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framåt och utmana barnet till utveckling måste en bedömning av barnen göras.

Bakgrund: Diabetes är en alltmer vanligt förekommande sjukdom bland barn i Sverige. Behandlingen är livslång och syftar till att barnet skall leva ett så normalt liv som möjligt. Det är sjuksköterskans uppgift att stötta barnet genom sin sjukdom.   Syfte:  Syftet  med  denna  litteraturöversikt  är  att  skapa  en  överblick  av  befintlig  forskning inom  området  barn  och  ungdomar  i  skolåldern  med  typ  1  diabetes  (T1DM)  och  deras upplevelser  av  mötet  med  sjuksköterskan.  Speciellt  kommer  studien  att  fokusera  på  den vårdande relationen mellan barn och sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie genomfördes i vilket fjorton vetenskapliga artiklar inom liknande ämnesområde analyserades.

Bakgrund: Diabetes är en alltmer vanligt förekommande sjukdom bland barn i Sverige. Behandlingen är livslång och syftar till att barnet skall leva ett så normalt liv som möjligt. Det är sjuksköterskans uppgift att stötta barnet genom sin sjukdom.   Syfte:  Syftet  med  denna  litteraturöversikt  är  att  skapa  en  överblick  av  befintlig  forskning inom  området  barn  och  ungdomar  i  skolåldern  med  typ  1  diabetes  (T1DM)  och  deras upplevelser  av  mötet  med  sjuksköterskan.  Speciellt  kommer  studien  att  fokusera  på  den vårdande relationen mellan barn och sjuksköterska. Metod: En litteraturstudie genomfördes i vilket fjorton vetenskapliga artiklar inom liknande ämnesområde analyserades.

Syfte:Syftet med studien är att beskriva likheter och skillnader mellan sjuksköterskors användning av metoder för att lindra smärta vid vaccination av barn (0-5 år) vid BVC i Sverige och internationella sjukhus i Kina, och beskriva vad som påverkar sjuksköterskors val av metod.Bakgrund:Många barn upplever vaccination som plågsamt. Enkla metoder för god smärtlindring finns, men användningen av metoder är begränsad beroende på kulturella aspekter, kunskapsbrist och ointresse.Metod:Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av åtta barnsjuksköterskor i Sverige och Kina. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades med deskriptiv innehållsanalys.Resultat:Sjuksköterskorna använde sig av en rad olika metoder vid smärtlindring som till exempel avledning och Emla. Sjuksköterskans val av metod påverkades av arbetsplatsen, sjuksköterskan, barnet och föräldrarna.Slutsats:Sjuksköterskorna var intresserade av att smärtlindra barnet, men metoderna var inte alltid vetenskapligt förankrade. Författarna föreslår en utökad spridning av information för förståelse och kunskap om smärtlindring hos det lilla barnet i samband med vaccination..

I sjuksköterskans dagliga arbete möter han eller hon många olika individer i olika åldrar. Ett gott bemötande från vården kan resultera i att individen upplever en trygghet och vågar uppsöka vården vid lidande. I Sverige finns det ett flertal barn som har en förälder med en somatisk sjukdom med minst en veckas sjukhusvård. Då barn inte får utrymme till att hantera den ovana situationen kan barnet skapa vanföreställningar om att det är barnets fel att föräldern vårdas på sjukhus. Sjuksköterskan bör möta varje individ utifrån dennes förutsättningar och anpassa kunskapsnivån efter detta.

Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur pedagoger använder inomhusmiljön för att främja barns lärande och delaktighet, samt på vilka sätt inomhusmiljön är tillgänglig för barnen. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk ansats. Frågeställningarna har varit hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i det pedagogiska arbetet för att främja barns lärande och delaktighet men även hur tillgänglig miljön är för barnen. Detta sett utifrån ett sociokulturellt perspektiv som grundades av Lev S.Vygotskij, där lärande sker i samspel med andra. För att uppnå syftet med denna undersökning har vi valt att observera och intervjua tio pedagoger, på fyra olika kommunala förskolor i två skilda kommuner, en större och en mindre.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie som inkluderar 18 artiklar, har varit att belysa vilka nutritionsstöd som kan förebygga och behandla malnutrition hos barn med cancer samt vilka omvårdnadsbehov som finns i samband med nutritionsbehandling. Resultatet visade att barn med cancer som behandlas med strålning och/eller cytostatika ofta drabbas av olika biverkningar som påverkar nutritionen. Cirka 46 % av barnen utvecklade malnutrition. Näringsintaget försämrades ofta på grund av biverkningarna vilket fick till följd att behandlingen försämrades samt tillväxt och utveckling påverkades negativt. Olika sätt fanns för att upprätthålla gott nutritionsstatus.

Syftet med studien är att få kunskap om olika läsinlärningsmetoder, hur läsutveckling sker samt vilka eventuella förkunskaper barnet bör ha innan det ska lära sig läsa. Våra frågeställningar är: Hur ser lärarna på läsutveckling? Hur tänker lärarna kring läsprocessen? Vilka eventuella förkunskaper anser lärarna att barnet bör ha när det ska lära sig läsa? Vilka läsinlärningsmetoder använder lärarna sig av ute i verksamheten?. För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat åtta yrkesverksamma lärare i åk 1-3..

När ett litet barn har utsatts för övergrepp av en vuxen och detta har anmälts till polis, kommer barnet i kontakt med rättväsendet. Här inleds en process som är anpassad  och utformad efter vuxnas perspektiv. Syftet med denna uppsats är att försöka klargöra vilka svårigheter som uppstår när ett barn kommer i kontakt med rättsväsendet och hur barnet barnets utsaga bemöts och värderas. Hur väl tillgodoses de rättigheter som alla barn tillförsäkras enligt Barnkonventionen när det finns prejudicerande domar som stadgar att utsagor av barn under tre år inte ska tillmätas någon trovärdighet. Vidare behandlas vilka rättigheter barnet har som målsägande och vem som ska se till att dessa efterlevs samt hur de olika aktörer som berörs samarbetar för att tillgodose barnets rättigheter under brottmålsprocessen.