Sedan 1995 har ett transnationellt samarbete formats mellan Helsingborg och Helsingör. HH-samarbetet har som roll att profilera och stärka städerna i Öresundsregionen via integrationsprojekt. Arbetet pendlar mellan lobbyarbete och direkt stöd till enskilda projekt.Samarbetet är en del i den ökade regionalisering som Öresundsregionen på senare år hängivit sig åt. Utvecklingen har dock kritiserats för dess tjänstemannastyrda karaktär och bristen på politisering har lett till ett ifrågasättande av dess legitimitet och skapat upphov till frågor rörande regionalisering och politikers respektive tjänstemäns roll i arbetet.I följande arbete har politikers och tjänstemäns roll i detta småskaliga samarbete granskats. Genom att titta närmre på HH-samarbetet framgår en beaktansvärd skillnad i graden av politisering mellan regionala och kommunala projekt.

Den samhällsdebatt om konkurrensutsättning av kommunala verksamheter som diskuterats i media har föranlett ett flertal kommuner att genom förändrade driftsformer möta privatiseringen. Syftet med studien var att jämföra två äldreboenden med olika driftsformer inom kommunal regi, ett traditionellt drivet äldreboende och en intraprenad, sett ur personalens synvinkel. Till studien använde vi oss av både kvantitativ- och kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet samlades in genom tidigare forskning, enkätundersökning och intervjuer med personal på de båda äldreboendena samt kvalitativa intervjuer med ledningen. Vi använde oss av det deduktiva förhållningssättet genom att utgå från det systemteoretiska forskningsperspektivet.

I en skola som i hög grad är utrustad med digital teknik utnyttjas ändå inte tekniken till alla de möjligheter som IT erbjuder. Pedagogikens utveckling i förhållande till tekniken diskuteras i det här arbetet utifrån ett lärarperspektiv. Syftet med det här arbetet är att undersöka hur lärare på gymnasiet använder och integrerar digitala redskap i undervisningen, samt hur de beskriver möjligheter och förutsättningar att utveckla undervisningen med hjälp av digitala redskap. För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning på fyra kommunala skolor. Våra resultat visar att lärarna använder och integrerar digitala redskap i ganska stor utsträckning, men det finns fortfarande många som inte utnyttjar redskapen fullt ut.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Det finns cirka 148 000 människor i Sverige som har diagnosen demens. Demenssjukdom innebär förlust av intellektuella funktioner med försämrat minne, personlighetsförändringar och svårigheter att kommunicera. Många vårdas på särskilda boenden och kommunsjuksköterskan har ofta ansvar för dessa patienter.Syftet: Syftet med studien var att beskriva kommunsjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att hantera akuta ohälsoproblem hos demenssjuka personer som bor på särskilt boende.Metod: Studien genomfördes med halvstrukturerade intervjuer där sex legitimerade sjuksköterskor valdes ut med minst tre års erfarenhet inom den kommunala hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier.Resultat: Sjuksköterskan upplevde svårigheter att bedöma akuta ohälsotillstånd hos demenssjuka men vissa fall var solklara. De hade stöd av främst läkare och undersköterskor vid bedömningen.

I detta arbete belyses kompetensutveckling bland lärare i företagsekonomi och hur dessa lärare utvecklar sin ämneskompetens. Bakgrunden är att lärare har allt mindre tid över för kompetensutveckling, samtidigt som kraven på en uppdaterad undervisning ökar. Syftet med studien är att undersöka hur och på vilket sätt lärare i ekonomi kan utveckla sin ämneskompetens i undervisningssituationen. Hur ser lärare på sin kompe-tensutveckling i ekonomi, mot bakgrund av de krav ett föränderligt samhälle ställer? I vilken form vill läraren kompetensutveckla sig i? Resultaten av mina intervjuer visar att lärarna vid de fristående gymnasieskolorna, hade mer tid och ekonomiska resurser för att delta i kompetensutveckling.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka de bakomliggande orsakerna till kommunblocksreformen (1962-74). Fallstudien har bestått av att redogöra för utvecklingen i Pajala kommunblock. Metoden som använts har varit litteraturstudier samt för fallstudien granskning av offentliga handlingar, främst protokollen förda vid samarbetsnämndens möten i Pajala kommunblock. Kommunerna fick under efterkrigstiden större uppgifter som de hade svårt att klara. Strukturförändringar gjorde att situationen till slut blev ohållbar.

Dagens samhälle är mycket sårbart vilket medför att det ställs högre krav på myndigheterna. Räddningstjänsten är en av dessa myndigheter som samhället förväntas kunna få snabb hjälp av vid behov. Kraven har ökat på den enskilde individen, att ha ett så högt brandskydd som möjligt som kan förväntas av denne. Ofta inträffar en olycka närmare en annan kommuns räddningstjänst än den som den tillhör. Detta innebär att tiden framtill dess att räddningsarbetet påbörjats av byggnadens kommuns räddningstjänst tar längre tid än om de två kommunernas räddningstjänster skulle samarbeta och bli larmade till samma larm.

I min studie granskar jag Sjukhusskolans verksamhet, i Malmö. Syftet är att undersöka vilka skillnader och likheter det finns vad gäller att arbeta och verka som pedagog i Sjukhusskolan respektive den "vanliga" skolan, hur återkoppling och samarbete mellan de båda verksamheterna fungerar samt hur sjukhuspedagogerna ser på sitt pedagogiska uppdrag, vilket i första hand avser Lpo 94 och kursplanerna. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökningsmetod, intervjuer, där jag har intervjuat tre sjukhuslärare ifrån tre olika Sjukhusskolor i Malmö. Jag har även intervjuat två "vanliga" pedagoger som arbetar inom den kommunala grundskoleverksamheten i Malmö samt en förälder. Samtliga av dessa informanter har erfarenhet av att ha elever eller ett barn inskrivna i Sjukhusskolans regi. Min undersökning visar att skillnaderna mellan att arbeta och verka som sjukhuspedagog respektive "vanlig" pedagog är förhållandevis stora. I min studie framkommer det att återkoppling och samarbete överlag fungerar väl.

Det primära syftet med denna uppsats är att undersöka vilka uppfattningar vårdbiträden som arbetar inom den kommunala äldreomsorgen har om det egna arbetet. Mitt delsyfte är att försöka urskilja om det finns några skillnader i uppfattningar beroende på om man arbetar inom den öppna hemtjänsten eller i ett särskilt boende. Jag har valt att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer. Fem av de intervjuade kvinnorna arbetar på ett äldreboende, medan övriga fem arbetar i öppen hemtjänst. I den teoretiska delen av denna uppsats presenteras ett urval av den tidigare forskning som gjorts om arbetets betydelse, om arbetsmiljön, främst den psykosociala arbetsmiljön, och om vårdbiträdesarbetet inom äldreomsorgen.

Med anledning av att riksdagen år 2010 fastslog en ny läroplan för förskolan, Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010, Lpfö 98 (rev. 2010), där målen kring naturvetenskap inom förskolan skärptes ställdes även högre krav på förskollärare. Istället för ett natur-vetenskapligt mål blev det nu tre mål som förskolan skulle sträva efter att uppnå. Denna studie syftar till att undersöka huruvida personal i förskolverksamheten upple-ver sig kunna uppnå målen i Lpfö 98 (rev, 2010). Vad de anser är viktiga argument för naturvetenskap i förskolan samt vad de tror är anledningen till att tidigare studier visat på att undervisningen inom naturvetenskap inom förskolan är bristfällig.

The purpose of this paper is to examine how the revised Planning and Building Act (SFS 2010:900) have influenced the comprehensive planning in Swedish municipalities. A focus is directed at examining how the new law regulates a greater consideration to climate aspects and the what consequences this results in regarding the implementation of the law in Swedish municipalities comprehensive plans.The paper is a case study, containing both quantitative and qualitative methods. The case study is based on three municipal comprehensive plans. Based on quantitative material three municipalities have been selected to constitute the sample of this study. These municipalities are A?lvsbyn, Sollentuna and Olofstro?m.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lärare ser på sin pedagogiska förmåga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svårigheter, samt vilka kunskaper lärare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svårigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde använda sig av, samt hur de såg på inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lärarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och åsikter kring forskningsfrågorna. Resultatet visar att möjligheter och svårigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med särskilda behov är en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lärarna är beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lära sig hur de på bästa sätt kan bemöta dessa elever.

Att vara första linjens chef inom väfärdstjänstesektorn förutsätter förmågan att kunna hantera organisatoriska påfrestningar och krav. Handledning i en arbetsplatskontext är ett verktyg som  innebär hjälp för lärande, utveckling och förändring. Studien syftar till att undersöka och beskriva hur personer med chefsbefattning upplever handledning som betydande för utvecklandet av yrkesrollen samt förändrade strategier och handlingar. Den metodologiska utgångspunkten var inspirerad av grundad teori och datan bestod av kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer från privata och kommunala verksamheter inom socialt arbete. Den teoretiska utgångspunkten var ett sociokulturellt perspektiv och situerat lärande ? legitimt perifert lärande.

Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige är ett demokratiskt samhälle där strävan efter alla människors lika värde och att alla människors röst är lika mycket värd. Pedagogerna som arbetar på förskolorna lägger grunden till barns demokratiska tankesätt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar på förskolorna tillämpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning är att pedagogerna i slutändan ska stödja barnen att vara med och påverka och utvärdera sin egen vardag.

Stadsdelen Väster i Lund har dålig tillgång till grönytor och en tydlig avsaknad av ett ordentligt stadsdelscentrum. Här finns dock stadens gamla Folkets park med potential att bli en grön mötesplats. Syftet med detta arbete är att göra en analys av Folkparkens potential och se till hur parken skulle kunna bli en mer attraktiv och funktionell samlingspunkt. Delvis baseras arbetet på empiriskt material i form av observationer och en enkätundersökning för att få fram vad Folkparkens besökare har för vanor och önskningar för området delvis baseras arbetet på kommunala dokument, tidigare inlämnade förslag, en jämförelse med andra fungerande parker och tidigare gjorda arbeten som berör planering av stadsrum vars teorier jag applicerat i mitt arbete. Resultatet av mitt arbete är utformat som en sammanfattning av inhämtat underlag, vilken jag sedan baserar min diskussion på.