Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger i olika skolor uppfattar sin professionalitet nÀr det gÀller att samtala med förÀldrar och elever vid eventuella samtal som upplevs som svÄra. I vÄr studie har vi intervjuat sex stycken pedagoger pÄ tre olika skolor i Stockholms lÀn. De pedagoger vi valt att intervjua Àr en rektor, en specialpedagog, en kurator och tre lÀrare i de lÀgre Äldrarna. Vi kommer förutom dessa sex pedagoger Àven genomföra en försöksintervju med en lÀrare. Studien utgÄr frÄn ett interaktionistiskt perspektiv och bygger pÄ teorier frÄn Vygotskij, Bronfenbrenner och Mead.

Bakgrund: Idag rÄder det stor brist av hyresrÀtter i samhÀllet. Detta medför att unga har svÄrt att flytta hemifrÄn och att personer med begrÀnsat kapital har svÄrt att skaffa en bostad.Syfte: Syftet med arbetet Àr att undersöka vad kommunala och privata fastighetsbolag grundar investeringsbeslut pÄ. Tillsammans med befintlig teori ska en generell kalkyl skapas som fastighetsbolag kan anvÀnda vid nybyggnation av hyresrÀtter.Metod: Studien har genomförts genom att en abduktiv metod har tillÀmpats dÀr studien börjat med insamling av teori. Vidare har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiriskt material och sedan utvÀrdera om ytterligare komplettering av teori behövs.Slutsats: De undersöka bolagen anvÀnder idag olika bedömningsmetoder vid nybyggnation av hyresrÀtter. Förslaget som presenteras Àr att fastighetsbolag ska anvÀnda nuvÀrdesmetoden, en kompletterande kassaflödesanalys och Pay-off metoden vid mindre investeringar..

?Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur nÄgra förskollÀrare anvÀnder sig av boksamtal vid höglÀsning för att bearbeta dess innehÄll, samt om de upplever boksamtal som en metod för att förstÀrka sprÄkutvecklingen hos barn i 3-5 Ärs Älder. För att undersöka förskollÀrares arbete med boksamtal, har en kvalitativ metod tillÀmpats genom enkÀtutskick till nio kommunala förskolor. Uppsatsens teorianknytning handlar om bakgrund, boksamtal, bokval, metoder inför och under boksamtal samt pedagogens betydelse.Vi erfar att den litteratur som finns att tillgÄ vad det gÀller sprÄkutveckling via boksamtal Àr liten. Det kan pÄvisa att boksamtal i ett sprÄkutvecklande syfte fortfarande Àr ett relativt nytt begrepp.

The thesis deals with evaluation of tenders for communal construction procurement. Each year the public procurement equals the value of millions of Swedish kronors, of which construction projects makes up a large proportion. These projects tend to often exceed their budgets. The aim with the thesis is to investigate if there are faults in the tender evaluation process. The theoretical framework for the study partly consists of a review on how the communal evaluation work is described in law and practice.

I studien genomförs en analys av begreppet hÄllbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hÄllbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hÄllbar utveckling pÄ den regionala nivÄn sker utifrÄn nationella ramar men det Àr pÄ den regionala och kommunala nivÄn som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det Àr viktigt att ha kunskap om hur begreppet hÄllbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstÄ vad begreppet syftar till och hur det bör tillÀmpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjÀlp av indikatorer Àr det möjligt att följa och utvÀrdera arbetet för hÄllbar utveckling.

Denna uppsats handlar om det kommunala miljöarbetet i Uppsala kommun. Kommunen har i över tio Är arbetat med miljöfrÄgor vilket gör det intressant att undersöka hur miljöarbetet ser ut i kommun idag. Vi har valt att undersöka om Uppsala kommuns mÄlstyrning med gröna nyckeltal fungerar i praktiken. För att exemplifiera Uppsalas miljöarbete för en ekologisk hÄllbarhet har vi valt att titta nÀrmare pÄ miljömÄlen BegrÀnsad klimatpÄverkan och Frisk lufts gröna nyckeltal. De teoretiska modeller som vi anvÀnt oss av Àr mÄlstyrning med gröna nyckeltal och de fem utgÄngspunkterna för gröna nyckeltal.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Jag har gjort en undersökning i form av en textanalys av en lokal skolplan samt en kvalitativ intervju. Bakgrunden till arbetet kommer frÄn tidigare undersökningar som visat att skolorna har svÄrt att nÄ upp till det nytÀnkande som kursplanen i geografi krÀver. Syftet med min undersökning Àr att se om jag genom den kommunala skolplanen kan finna stöd för att man i denna kommun satsar pÄ att stÀrka skolÀmnet geografi. Min undersökning visar att den lokala skolplanen 2005 ? 2008 i kommunen inte lÀgger stor vikt att satsa pÄ geografiÀmnet som helhet i skolan. DÀremot har jag fÄtt fram resultat som visar att skolorna genom den lokala skolplanen fÄr extra stöd i att utveckla undervisningsmetoder för begreppen demokrati och jÀmstÀlldhet. Positivt Àr Àven att jag funnit att kommunen, genom Naturskolan, satsar pÄ just de geografiska begrepp som mÄnga elever enligt tidigare forskning anser svÄra, nÀmligen de naturvetenskapliga..

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlÀnda elever gÄr till i SödertÀljekommun.Syftet med studien Àr att undersöka hur staten genom kommunalnivÄ tÀnkersig att nyanlÀnda elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förvÀntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanlÀndaelever kan gÄ till vÀga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar pÄ att detÀr av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mÄl och attett gemensamt tÀnk genomsyrar organisationerna för att ett rÀttvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger pÄ skolan ochden enskilda lÀraren. Slutsatsen Àr att samhÀllet och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlÀnda den bÀsta skolintroduktionen..

UtgÄngspunkten i detta arbete Àr vÄrt intresse för hur elever uppnÄr förstÄelse i fysik och om/hur de ser kopplingar till verkligheten/vardagen. Anser gymnasieelever att det Àr viktigt med denna koppling? I vÄrt arbete har vi valt att dela in fysikundervisningen i fyra moment, genomgÄng, problemlösning, demonstration samt laboration, hÀr har vi skrivit momenten i ordningen, frÄn det mest abstrakta till det mest konkreta. VÄrt syfte Àr att redogöra för de fyra momentens betydelse i undervisningen nÀr det gÀller att alla elever ska kunna uppnÄ förstÄelse. Vi har valt att utforma en elevenkÀt med ett antal frÄgor kring fysikundervisning och bl.a.

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

I Sverige Àr kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att mÀnniskor blir allt mer rörliga suddas grÀnserna ocksÄ ut allt mer. Kommunerna tvingas Àndra sina rutiner och se pÄ exempel, för att lÀra sig hur planeringen över grÀnser gÄr till. Flera faktorer och aktörer pÄ lokal, regional, och nationell nivÄ pÄverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang Àr det en nödvÀndighet att planera över grÀnser, och efterfrÄgan av planeringsstrategier över grÀnser vÀcker behovet av större regioner, dÀr gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel pÄ regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den hÀr uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen Àr hÀmtad frÄn EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt bÄde statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggÄr över grÀnserna..

Syftet med studien var att undersöka hur tidsbalansen var mellan hemmet och förskolan ur ett perspektiv utifrÄn barnets vistelsetid pÄ förskolan. För att undersöka detta har vi anvÀnt oss av tidigare forskning och litteratur samt genom en kvalitativ metod via elektroniska enkÀter för vÄrdnadshavare och pedagoger bÄde kommunala och privata verksamheter. Resultatet visar att vÄrdnadshavare till stor del vill korta ner sina barns vistelsetid pÄ förskolan men att samhÀllet sÀtter ?kÀppar i hjulet? för det med krav, bÄde uttalade och tysta. I vÄrdnadshavarnas svar kan vi uppfatta att samhÀllet undergrÀver förÀldrarollen genom att pÄvisa att pedagoger Àr bÀst pÄ att stimulera barnet.

Sammanfattning Denna undersökning Àr ett resultat av vÄrt intresse av att sÀtta oss in i hur man kan utforma ett livskunskapsarbete i grundskolans tidigare Är och varför man bör arbeta med dessa frÄgor. Vi har Àven valt att studera vad ett sÄdant arbete kan ge för resultat. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom intervjuer och observationer. Dessa Àr genomförda pÄ tre grundskolor i södra Sverige. Genom denna undersökning fann vi att skolorna Àr fria att sjÀlva utforma sitt livskunskapsarbete men att de till stor del anvÀnder sig av nÄgra specifika lÀromedel.

Budget Àr ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. DÀrför mÄste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nÄ de uppsatta mÄlen. I den kommunala verksamheten ifrÄgasÀtts inte budget som styrmedel, dÄ denna Àr lagstadgad i kommunallagen. UpprÀttandet av en budget Àr en tidskrÀvande process som omfattar upprÀttande av, beslut om, verkstÀllande och efterkontroll av en budget. Denna process Àr central inom kommunerna eftersom den sÀtter en typ av ram för hela verksamheten.