BakgrundBarn i Sverige har en lagstadgad rättighet till god fostran, trygghet och omvårdnad. Trots detta är barnmisshandel ett aktuellt problem och mörkertalet bland antalet anmälningar antas vara stort. Barn som blir utsatta för barnmisshandel löper större risk att få sämre studieresultat och för att senare i livet drabbas av fysiska och psykiska hälsoproblem, jämfört med barn som inte blivit utsatta för barnmisshandel. Barnmisshandel delas in i fyra grupper: fysisk, sexuell och känslomässig misshandel samt försummelse. Fysisk misshandel är en av de vanligaste typerna av barnmisshandel och innefattar bland annat då en vuxen person använder sin fysiska styrka för att skada barnet.

Bakgrund: När någon lider av psykisk sjukdom bidrar detta till att deras livsvärld hamnar i obalans, vilket kan visas genom att sjukdomen yttrar symtom såsom förändringar i personlighet och beteende. Många av de som behandlas inom vården för sin psykiska sjukdom är föräldrar. På grund av sjukdomen kan rollen som förälder bli påverkad negativt då man inte har förmågan att upprätthålla det ansvar som krävs för att ta hand om en familj. Barnen kan då riskera att hamna i skymundan, vilket betyder att det blir ännu viktigare att omgivningen uppmärksammar situationer där man misstänker att ett barn far illa.Syfte: Ur ett livsvärldsperspektiv belysa människors upplevelser av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förälder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserats på fem biografier. Studiens resultat har bearbetats enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Fem olika teman framträdde vid analysen av biografierna; Vikten av kommunikation, Känsla av utanförskap, Det betydelsefulla ansvarstagandet, Ovisshetens vardag och Relationen till föräldrarna.Slutsats: Vad som skildrats var att upplevelsen av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förälder har inneburit ett liv i utsatthet, där både det fysiska och emotionella ansvaret inom familjen har fått upprätthållas av barnet självt.

BakgrundSömn och matproblem är vanliga hos små barn. Bekymren kan vara stora och föräldrarna i behov av professionell hjälp. Barnavårdscentralerna har stor stöd- och hjälpfunktion men inte alltid resurser för detta. I Uppsala län finns en specialbarnavårdscentral som erbjuder råd och stöd vid dessa problem.Syftemed studien var att studera föräldrarnas bedömning av barnets sömn- eller matproblem före och efter kontakt med Special-BVC, samt om det fanns ett samband mellan antal kontakter och föräldrarnas bedömning av barnets situation efter avslutat kontakt.MetodDesignen var en deskriptiv, komparativ studie där 67 av 102 (66 %) föräldrar besvarade frågor om förhållanden före och efter kontakt med Special-BVC.ResultatInom flera områden minskade barnens sömn- eller matproblem efter kontakten med enheten. Emellertid bedömde föräldrar till barn med matproblem att dessa fortfarande var ett problem för barnet men inte för familjen medan barns problem gällande sömn minskat både för barnet och familjen.DiskussionKvalitetssäkring av vårdverksamheters resultat är viktigt.

Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan Brorsson, Jenny (2006) Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan. [Mentally retarded children in preschool]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola Jag har gjort en fallstudie för att undersöka hur barn med någon form av utvecklingsstörning bemöts och vilket stöd de får i förskolan. Därför har jag genomfört observationer av en femårig flicka som har en utvecklingsstörning. Jag har även intervjuat två förskollärare och en barnskötare, varav barnskötaren fungerar som en resursperson, samt en släkting till mig.

Många människor har svårt att etablera goda matvanor trots ett ständigt informationsflöde om hur ohälsosam kost påverkar hälsan negativt. Små barn befinner sig i en beroendeställning till de vuxna som finns runt dem. Det innebär att föräldrarnas kostvanor även blir barnens. De vuxna bestämmer vad som finns hemma och vad som serveras.Denna kvantitativa studie har undersökt småbarnsfamiljers kostvanor med utgångspunkt i Livsmedelsverkets rekommendationer om mindre mättat fett, mindre socker, mer kostfiber, frukt, grönt och fisk i kosten. Med hjälp av validerade frågor bedömdes uppgifter om konsumtionsfrekvenser hos föräldrar och barn.

Bakgrund:Ett av dagens problem är att vårdpersonal i mötet med föräldrar till barn med självskadebeteende, har en brist på förståelse för deras upplevelser. Föräldrars upplevelser är viktiga för vårdpersonal att veta om för att kunna ge god omvårdnad utan att vara dömande. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med självskadebeteende. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar. Resultat: I litteraturstudien framkom fyra huvudkategorier: Föräldrarna upplevde hjälplöshet, föräldrarna riktade sin ilska mot barnet, föräldrarna kände att det var deras fel och föräldrarna upplevde en brist på hjälp.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av hur man använder insatsen kontaktfamilj samt hur och i vilken utsträckning man tar hänsyn till barnperspektivet i handläggningen. Syftet är också att få en bild av hur socialsekreterare ser på insatsen. Frågeställningarna är:? I vilka familjer använder man insatsen kontaktfamilj?? Vad tänker man att insatsen ska leda till, mål och syfte med insatsen?? Hur uppmärksammas barnen vid ansökan/utredning om kontaktfamilj?? Vilka fördelar och nackdelar ser socialsekreterarna med insatsen kontaktfamilj?Undersökningen är kvalitativ och grundar sig på sex stycken intervjuer med socialsekreterare med goda erfarenheter av insatsen kontaktfamilj. I analysavsnittet analyserar jag kring resultatet med hjälp av ett utvecklingsekologiskt perspektiv, anknytningsteorin samt ett barndomssociologiskt perspektiv.

Många barn som besöker sjukvården kan uppleva rädsla och smärta när de ska genomgå medicinska procedurer. Barn kan även känna sig maktlösa och utlämnade i sitt möte med sjukvården. Stora förändringar har skett i barnsjukvården de senaste åren då miljön har anpassats till barnens behov. Trots detta finns stora brister i sjukvården när det gäller kunskap, information och bemötande av barn vid medicinska procedurer. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad till barnet är det viktigt att vårda utifrån ett barnperspektiv där fokus bör vara att ge barn en trygg upplevelse.

Bakgrund:Entreprenöriellt lärande är en undervisningsform i skolan som tränar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmågor. För en lärare i klassen handlar entreprenöriellt lärande om en förhållningsätt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör är självständighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lätthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom på idéer. Samhället går igenom stora förändringar och förskolan måste lägga grunden till att barnet lär sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhället i framtiden kommer att behöva. Barnet lär sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra människor, iaktta.

Detta arbete handlar om språkträning i förskola, förskoleklass samt år 1-3. Syftet med min undersökning är att nå en djupare förståelse för hur man inom dessa verksamheter arbetar med språket samt vilka tankar som ligger bakom. Denna kunskap är värdefull och riktar sig främst till oss som läser/läst grundskollärarprogrammet, med inriktning mot år 4-9. Att känna till vad barnet går igenom språkligt sett innan det börjar i år 4 är viktigt. Det är i början av ett barns liv som grunden till språket läggs.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som används inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fyra stycken läroböcker som används inom historieundervisningen på gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet är att studera om skildringen av kvinnor från 1973 till 2008 har förändrats och i så fall hur? Avsikten är att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i läroböckerna.För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts på materialet. De granskade böckerna är tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

Studien syftar till att undersöka former och innehåll i samverkan över förvaltningsnivå, utbildningsförvaltning och socialförvaltning i Västra Götaland, samt hur den uppfattas. Studien avgränsas till samverkan inom två kommuner och baseras på intervjuer med representanter från de båda förvaltningarna. Det är för mig ett aktuellt ämne eftersom vi som blivande lärare vet att alla elever har olika behov av stöd och hjälp. Utsatta barn är i behov av vuxna och är i en beroendeställning. Skolan är en verksamhet och socialtjänsten en annan som kan komma att ingå i utsatta barns liv.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tänker pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet. Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna.

Bakgrund: Nyblivna mammor rekommenderas att amma under barnets första halvår. År 2008 ändrades den nationella rekommendationen till att ammande kvinnor kan dricka alkohol i måttlig mängd. Syfte: Att undersöka vilka attityder föräldrar uttrycker på föräldraforum angående alkohol under amningsperioden. Metod: Data samlades in genom att undersöka föräldrainriktade webbsidor för att hitta inlägg om föräldrars attityder till amning och alkohol.  Totalt valdes 40 inlägg med medföljande svar, skrivna mellan 2008- 2013, från tre föräldraforum ut.

Distriktssköterskan ska främja hälsa under hela livet genom att handleda och stödja individer och deras familjer. Nästan alla barn i Sverige besöker BVC med sina föräldrar och en viktig del av barnhälsovårdens arbete är föräldrastöd. BVC når inte alltid båda föräldrarna. Även om familjebilden idag är i förändring där pappor vill vara delaktiga i barnets utveckling så är det fortfarande främst mammor som tar del av föräldrastödet på BVC. Syftet med studien var att undersöka pappors förväntningar på och erfarenheter av BVC eftersom ytterligare kunskap inom ämnet behövs för att kunna stödja pappor i deras föräldraroll.