Många av världens städer är påverkade av kyla, snö och is. Vinterklimatet påverkar den enskilda människan och landskapet som helhet. Sättet vi bygger våra städer kan antingen anpassas till problemen och möjligheterna med vinterklimatet eller ignorera möjligheterna och förvärra problemen. Vad säger litteraturen om stadsplanering och stadsbyggnad i vinterklimat? Hur anpassar sig städer till vinterklimat? För att svara på dessa frågor antar denna uppsats ett holistiskt perspektiv till ämnet med hjälp av en litteraturstudie och en kompletterande fallstudie.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.

När Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, SABO, utarbetade ett utvecklingsarbete som skulle syfta till en mer kundorienterad fastighetsförvaltning bland de kommunala bostadsbolagen gav Karlstads Bostads AB sin tjänsteutvecklare i uppdrag att implementera detta i vissa av företagets bostadsområden. Utvecklingsarbetet, vilket till en början skulle vara ett tvåårigt projekt, syftar i grund och botten till att skapa trygghet i boendet. Denna ska uppnås genom att ha en nära relation till kunden, erbjuda servicetjänster som underlättar vardagen och bryter ensamheten, men också genom att anordna aktiviteter för kunderna i området.Rud i Karlstad har tidigare ansetts vara ett problemområde med mycket skadegörelse och hög omflyttningshastighet, vilket har gett bostadsområdet ett dåligt rykte. KBAB vill genom sitt projekt för att skapa en god kundrelation få bort detta rykte och istället erbjuda sina kunder trivsamma och trygga bostadsområden, vilket ska leda till en lägre omsättningshastighet och minskad vakans. Detta i sin tur leder till en ökad lönsamhet för företaget.Med teorier om kundorientering och relationsmarknadsföring visar forskare på att ett kundorienterat tjänsteföretag måste anpassa sina tjänsteerbjudanden utefter kundens behov och önskemål.

På platsen där konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en välanvänd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet på platsen och förutsättningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde går genom tomten, som idag används som parkeringsplats, från tomtens södra ände från Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten där Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsättningar att förstärka detta flöde. Genom att lägga museet under mark kan platsen aktiveras och användningen ökaPå marknivån skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet.

En bred, lång och jämn allé är en mäktig syn. Även en allé med knotiga defekta träd kan också vara sagolikt vacker med sin alldeles speciella karaktär. Alléer är inte bara vackra att färdas genom. På håll ses alléerna som en vacker del av landskapet. Av Barsebäcks gods är alléerna mot norr, öster och väster i Barsebäcks slottsanläggning, nästan det enda som syns utifrån, förutom dess välskötta åkrar.

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona består i dagsläget av en tydligt avgränsad kärna, där tätheten och stadsmässigheten avtar allt mer ju längre man förflyttar sig från centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytterområden. Då regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av området öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma området. Rosenholm utgör ett område utanför stadskärnan och fungerar samtidigt som Karlskronas västra entré.

Detta examensarbete handlar om Rain Garden. Arbetet vänder sig till dig som har ett intresse för dagvattenhantering. De som söker djupare kunskaper i ämnet kan använda sig av förteckningen över referenser. I framtiden förväntas klimatförändringar med höjda temperaturer och ökade nederbördsmängder som följd. Samtidigt växer städerna vilket leder till att andelen hårdgjorda ytor ökar och den naturliga infiltrationen minskar.

Politiska och ekonomiska svängningar samt geografiska förutsättningar präglar stadens fysiska planering samt dess uttryck och form. För Lund och Köpenhamns räkning har planeringsprocessen under drygt femtio år tillbaka skett utifrån ett antal plandokument, upprättade för att kontrollera stadens utveckling. Studier av dessa dokument visar hur städerna fysiskt brett ut sig i landskapet samt argumenteringen kring denna tillväxt. Under 50- och 60-talen bredde städerna ut sig för att kunna erbjuda fler och bättre bostäder under devisen ?välfärd åt alla?.

SAMMANFATTNING Rosenholm ?i stadens utkant Karlskrona består i dagsläget av en tydligt avgränsad kärna, där tätheten och stadsmässigheten avtar allt mer ju längre man förflyttar sig från centrum. Rosenholm utgör ett av Karlskronas ytterområden. Då regementet KA2 Rosenholm lades ner och fastighetsbolaget Vasallen köpte upp delar av området öppnades stora möjligheter för det tidigare anonyma området. Rosenholm utgör ett område utanför stadskärnan och fungerar samtidigt som Karlskronas västra entré.

Att anlända till eller passera en stad gör intryck ? medvetet eller omedvetet så bidrar omgivningarna vi passerar till att påverka vår bild av staden. Mötet med staden och dess miljöer kan således fungera såväl inbjudande som avvisande beroende på utformning och hur vi tolkar den. Detta examensarbete syftar till att tydliggöra stadens entréer genom vilka det första mötet med en stad kan ske, och utgörs av en fallstudie om hur Täbys entréplatser kan identifieras. Fortsättningsvis används en av de identifierade platserna som grund för att utforma ett förslag till gestaltning som fungerar som entréposition i staden och som ger ett intryck av stadens identitet och karaktär. Arbetet innehåller även en genomförd surveyundersökning som beskriver några av de uppfattningar och åsikter som boende och besökare till Täby har om staden och dess entréer. Litteratur beskriver att målet med entréplatser är att markera övergången till staden samt att välkomna människor till staden.

En god ljussättning med utgångspunkt i rumslig gestaltning kan medföra många positiva synergieffekter som, till exempel, vistelsemiljöer i nattlandskapet där människor kan känna sig trygga att röra sig tack vare den goda uppsikten över omgivningarna och därmed möjligheten till orientering. I detta arbete presenteras slutsatsen att landskapsarkitekter kan bidra med mycket i detta sammanhang genom ett rumsligt tänkande i den lilla så väl som den stora skalan där människan är i fokus samt inte minst genom kunskaper om utemiljöns material och dess föränderlighet. Syftet med detta arbete har varit att tillämpa de kunskaper som jag erhållit under landskapsarkitektutbildningen och genom ett gestaltningsförslag bidra till en fördjupad förståelse kring hur det går att arbeta rumsligt med belysning i landskapet. Baserat på egna observationer och befintliga teorier presenteras, i slutet av detta arbete, några av de aspekter som kan vara viktiga då man vill skapa rum med hjälp av belysning. Dessa aspekter är: kontraster, ljusgradienter, avstånd/djup, ljuskällans placering, ljusets spridning och nivå samt inte minst färg och textur på de material som finns i rummet. Genom att studera litteratur om hur belysning kan påverka vår uppfattning av rummet under dygnets mörka timmar samt genom att studera befintliga belysningslösningar, fick jag inspiration och idéer till gestaltningsförslaget. För att prova dessa idéer byggdes en digital 3D-modell upp av ett befintligt förslag av utemiljön kring ett seniorboende i Vimmerby.

Skogens biologiska mångfald hotas främst genom den påverkan som människan har på naturen. Skogsbruk och bekämpning av skogsbränder leder bland annat till att landskap och habitat fragmenteras samt att mängden död ved minskar i skogen. Naturvårdsverket och länsstyrelser arbetar inom ramen för de nationella miljömålen med åtgärdsprogram för hotade arter. Detta som ett led i arbetet med bevarandet av den biologiska mångfalden. Många hotade arter har en dålig spridningsförmåga, därför krävs planering utifrån ett landskapsperspektiv där stora sammanhängande områden sätts av och restaureras.

My purpose with this thesis has been tostudy the intersection between Landscapearchitecture and Land Art. They both relateto the landscape in some way whetherit is to the urban landscape or thenatural landscape.What tangent points are there betweenthese two subjects, and can you learnsomething of the artists approach to thelandscape?Land Art is an art movement that began inthe late 60?s, what links are there to thecurrent landscape?Last summer, I travelled around the U.S.for a month and visited the three classicLand Art projects. Lightning Field in NewMexico, by Walter De Maria, Sun Tunnels inUtah, by Nancy Holt and the Spiral Jetty,also in Utah, by Robert Smithson.The sites where visited from half a day upto 24 hours and was described and analyzedwith text and photographs.To visit these sites has been crucial formy thesis and will affect my future workas a landscape architect. The use of themethod has been a thought of mine for along time, particularly to analyze ordescribe a landscape with images.

LKAB har tre kulsinterverk av s.k. Grate-Kiln typ, två nyare i Kiruna och ett äldre i Svappavaara. I graten sker torkning och förvärmning av pelletskulor på ett transportband och i Kilnen sker vidare en bränning/sintring av kulorna, innan det slutligen sker en värmeåtervinning samt kylning av pelletsen i en roterande kylare. Ett Grizzlygaller är ett separationsgaller som sitter under kylaren och separerar bort oönskat material från den färdigsintrade pelletsen, efter att denna har kylts i kylaren och ska vidare för lastning i järnvägsvagnar. I Svappavaara tillverkas cirka 3.5 miljoner ton pellets per år som alla strömmar igenom Grizzlyn, vilket gör att gallret idag nöts igenom helt på mellan sex till tio månader på det värsta stället. Detta är helt oacceptabelt ur underhållssynpunkt då punkten för byte sällan sammanfaller med UH-stoppen.

Vi har gjort en studie som syftar till att undersöka hur miljödebatten och klimatfrågan påverkat dagens organisationer. I ett led att genomföra studien har vi utgått från vår kvalificerade gissning innebärande att ett nytt paradigm har gett sig till känna. Paradigmet benämns som miljöinriktat management. Vår problemdiskussion utmynnar i frågeställningar om hur organisationer bör hantera uppkomsten av miljöinriktat management. Vidare frågor som berörs är hur ledare bör hantera paradigmskiftet och vilka risker ett utelämnande av miljöinriktat management innebär.