Världen blir alltmer urbaniserad och i takt med att fler människor bosätter sig i städer och tätorter ställs högre krav på kvaliteten i urbana miljöer. Många skogsmiljöer i tätorter saknar tydlig målbild för i vilken riktning de ska utvecklas i och lämnas ofta för fri utveckling vilket skapar alltför homogena och svåranvända landskap. Genom variation i karaktärer och platser kan större möjligheter för såväl rekreation som för växt- och djurliv skapas och därmed en rikare naturupplevelse. Många skogar har försvunnit som inslag i urbana områden under de senaste decennierna till följd av exploatering och en förändring av hur tätortsnära skogar behandlas är därför intressant inför framtiden.Med grund i litteraturstudier har ett projekt genomförts på ett skogsområde i Kävlinge i sydvästra Skåne, kallat Högalidskogen. Skogsområdet valdes då det är en tätortsnära skog med centralt läge i byn med närhet till bostäder och skolor och skogen var från början tänkt att fungera som en närrekreationsskog.

Flera tusen människor dör en för tidig död i Sverige på grund av partiklar. För att minska partikelkoncentrationerna behöver utsläppskällorna minska drastiskt. Olika sätt att reducera mängden partiklar utreds i dagens forskning då vegetationens roll i staden är av betydelse för människors välbefinnande. Syftet med denna rapport har varit att lyfta fram vegetation som en positiv miljöpåverkare genom att studera dess förmåga att fungera som ett filter. Rapporten har sammanställts genom litteraturstudie, dessutom har kontakt tagits med verksamma forskare inom området.

På grund av ökad urbanisering och exploatering av grönområden i stadsnära miljöer fragmenteras och reduceras arters habitat vilket bland annat ligger till grund för den globalt minskade biologiska mångfalden. För att stärka och förbättra arters möjlighet till spridning i landskapet, och därmed säkra en hög biologisk mångfald, efterfrågas insamling av data och utveckling av nya metoder för att identifiera ekologiska kärnområden och för att analysera habitatnätverk. Syftet med den här studien är därför att 1) kartera och sammanställa biotoper i en biotopdatabas utifrån tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri, 2) undersöka olika metoder att samla in data med hjälp av laser- och höjddata, och 3) att tillämpa landskapsekologisk analys på underlag i biotopkarteringen.Resultatet validerar att tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri är en utmärkt källa för att kartera biotoper som medför en tolkningsnoggrannhet på 86 %. Valideringen av kateringen genomfördes med fältkontroller som utvärderades i felmatriser. En metod har även undersökts baserat på tidigare studier för att uppskatta busk- och krontäckning med hjälp av laserdata, men eftersom det saknas validering av resultatet bör den användas som en indikator för att visuellt uppskatta busk- och krontäckning i dagsläget.

Det här arbetet syftar till att återinföra frågorna om samhällelig nytta och estetik i debatten kring, och byggnadsprocesserna för vattenkraftverk. Det argumenterar att vår omgivning spelar roll både för vårt psykiska och fysiska välbefinnande och att genom att öppna upp verksamma industriområden till att bli en integrerad del av samhället kan en spännande ny plattform skapas där det finns plats för lärande och förståelse av industriella funktioner samtidigt som helt andra aktiviteter och funktioner också kan finnas. Från att vara en exkluderande plats med bara en funktion går industriområdet till att vara en välkomnande multifunktionell plats. Transparens och deltagande är ledord. Sedan modernismen har industriella miljöer blivit allt mer åtskilda från de städer och samhällen som de ingår i eller gränsar till. Genom funktionsseparering har nya industriella områden tillåtits bilda introverta enklaver som gör sitt bästa för att hålla människor både fysiskt och visuellt uteslutna.

Det politiska landskapet har förändrats på senare år, och antalet personer som blir medlemmar i ett politiskt parti blir allt färre. Samtidigt så ökar antalet rörliga väljare och den tekniska utvecklingen har medfört nya kommunikationsmöjligheter som till exempel sociala medier. Forskare har under en tid förutspått att sociala medier kommer få en ökad inverkan på valresultatet, något som ännu inte inträffat fullt ut. Samtidigt som vikten av sociala medier och dialog är i fokus så har det visat sig att organisationer har svårt att veta hur de ska använda sociala medier på rätt sätt. Även vem som sätter dagordningen gällande samhällsfrågorna har kommit att ifrågasättas av forskarna på senare tid.

När Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, SABO, utarbetade ett utvecklingsarbete som skulle syfta till en mer kundorienterad fastighetsförvaltning bland de kommunala bostadsbolagen gav Karlstads Bostads AB sin tjänsteutvecklare i uppdrag att implementera detta i vissa av företagets bostadsområden. Utvecklingsarbetet, vilket till en början skulle vara ett tvåårigt projekt, syftar i grund och botten till att skapa trygghet i boendet. Denna ska uppnås genom att ha en nära relation till kunden, erbjuda servicetjänster som underlättar vardagen och bryter ensamheten, men också genom att anordna aktiviteter för kunderna i området.Rud i Karlstad har tidigare ansetts vara ett problemområde med mycket skadegörelse och hög omflyttningshastighet, vilket har gett bostadsområdet ett dåligt rykte. KBAB vill genom sitt projekt för att skapa en god kundrelation få bort detta rykte och istället erbjuda sina kunder trivsamma och trygga bostadsområden, vilket ska leda till en lägre omsättningshastighet och minskad vakans. Detta i sin tur leder till en ökad lönsamhet för företaget.Med teorier om kundorientering och relationsmarknadsföring visar forskare på att ett kundorienterat tjänsteföretag måste anpassa sina tjänsteerbjudanden utefter kundens behov och önskemål.

Syfte och frågeställningarSyftet har varit att utifrån ett idéanalytiskt perspektiv undersöka hur alkoholens positiva hälsoeffekter framställs av läkare och i kvällspress. Detta har skett med hjälp av en textundersökning, där värderingar och föreställningar bearbetats utifrån en aktörscentrerad analys, som fått sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Hur framträder aktörernas syn på alkoholens nyttighet för hälsan?? Hur framträder aktörernas syn på gränsen mellan skadlig och måttlig mängd alkohol?? Vilka skillnader och likheter förekommer hos aktörerna?MetodVår metod bestod av en textundersökning, där insamlad empiri består av 12 tidningsartiklar ur Expressen och tre intervjuer. Intervjupersonerna består av två allmänläkare och en alkoholläkare. Metoden bygger på idéanalys och resultaten från intervjuer och våra utvalda artiklar har bearbetats med hjälp av ett eget utformat analysschema.ResultatArtiklarnas definition på måttlig mängd alkohol sträcker sig mellan allt från ett till fyra glas om dagen.

När rumsligt omvälvande projekt skall genomföras är det ofta konsekvenserna för naturmiljö, kulturmiljö, estetiska miljöaspekter som ger upphov till diskussioner. Uppförandet av telemaster till mobiltelefonsystemet 3G är ett infrastrukturprojekt som kommer att vara visuellt påtagliga på många platser i landskapet. I Sverige uppförs två stycken parallella mastsystem och detta har givit upphov till diskussioner kring projektets påverkan på vår omgivning. Uppsatsen studerar hur miljöpåverkan från ett stort infrastrukturprojekt, uppförandet av telemaster för 3G-systemet, behandlats av länsstyrelsen i samrådsärenden enligt 12 kapitlet 6§ miljöbalken, samt diskuterar kring hur handläggare på länsstyrelsen hanterar och upplever dessa ärenden. Studien visar att handläggare på de undersökta länsstyrelserna har begränsat mandat att minska antalet master genom samlokalisering.

Ekoturism har utvecklats som ett alternativ till annan typ av turism, med inriktning på att undvika negativa effekter på lokala ekosystem. I Sverige finns ekoturism som bedrivs i relativt orörda naturmiljöer, men också ekoturism som bedrivs i miljöer som påverkats av människan på olika sätt och som rymmer både kulturvärden och naturvärden. På gården Sjögetorp i Östergötland bedrivs ekoturismverksamhet i familjeföretaget Urnatur. Mitt syfte med studien var att undersöka vilka kulturvärden och naturvärden som finns på gården idag, och hur dessa värden hänger ihop med ekoturismen. Jag genomförde en inventering av hela fastigheten där jag registrerade ägoslag och strukturer viktiga för kultur och naturvärden. För mer information om gårdens skötsel och ekoturismverksamheten intervjuade jag ägarna. Jag undersökte också historiskt kartmaterial för att kunna sätta gårdens skötsel idag i perspektiv till hur jordbrukslandskapet sett ut historiskt. I min inventering dokumenterade jag många olika typer av naturvärden, bland annat död ved i många former, hamlade träd, slåtterängar, betesängar och skog skött till förmån för lövträd. Kulturvärden som fanns var ofta kopplade till naturvärden, som till exempel slåtter, hamlade träd och skogsbete.

NILS (Nationell inventering av landskapet i Sverige) är ett nationellt miljöövervaknings-program som syftar till att undersöka och följa upp den biologiska mångfalden i Sverige ur ett landskaps perspektiv. En grundläggande del av rutininventeringarna är registrering av linjeobjekt. GPS-koordinater tas på varje linjeobjekt och matchas sedan mot kartunderlag och linjeobjektets naturtyp kan då avläsas. Alla kartor har en osäkerhet i klassning av naturtyp och gränsdragning som gör att klassning utifrån kartunderlag inte är lika exakt som klassning i fält, vilket skulle kunna bidra till att det finns en skillnad mellan de olika sätten att klassa linjeobjekt. Genom att titta på samma linjeobjekt i fält och på kartor och klassa linjeobjekten efter markslag och naturtyp kunde man jämföra klassningarna för att se hur tillförlitliga de olika kartunderlagen var.

Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung länkas samman till en matkulturell identitet. Med utgångspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstå hur projektet bidrar till konstruktionen och värdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprätthålla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell märkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjälp av diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att värdetillskrivningen av de nordiska råvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet.

Mitt förslag till det nya badhuset i Västertorp inkluderar och programmerar parken, och gör den till en plats som är tillgänglig och välkomnande, och som på samma gång skyddar mot ljud och buller från motorvägen. Ett bullerskydd i form av en jordvägg reser sig bredvid det befintliga cykelstråket som går parallellt med E4:an. Norr om denna breder sig ett taklandskap med växtlighet ut, med möjlighet för fotgängare att korsa platsen hur man vill, i alla riktningar. En basketplan och ett utomhusgym förväntas ge mer liv till parken, tillsammans med gröna ytor för picknick och fika med skydd från bullret. I landskapet höjer sig anonyma volymer med fasader av träpanel.

Mitt examensarbete är en del i förslaget ?Alternativ Järåskolan - Vi ska ha Sveriges bästa skola? och bottnar i den konflikt som blossade upp i min hemkommun Ragunda under våren 2012. Kommunen ville spara pengar genom att centralisera tjänster så som vård och skola, något som skulle leda till att Järåskolan i Bispgården skulle läggas ned och flyttas till grannbyn Hammarstrand två mil bort. Den nära skolan har många fördelar så som möjlighet att motverka den rådande trenden av ökad stillasittande bland unga, vara en skyddad utemiljö så barnen kan leka fritt och främja en ?aktiv transport? till och från skolan. Målet med examensarbetet var att skapa ett gestaltningsförslag för Järåskolans skolgård genom att svara på frågeställningen: Hur kan en skolgård gestaltas för att stimulera användande och tydliggöra skolans roll som nav i samhället? Jag använt mig av en litteraturundersökning med ledorden leka, lära och växa, inventering, analyser (Lynchanalys, Grahns sju karaktärer och SWOT) samt en brukarmedverkan i form av en gåtur med efterföljande återkoppling med Järåskolans elever och lärare. Detta resulterade i gestaltningsförslaget Växtkraft som är ett trebenat begrepp och svarar på frågeställningen genom samarbete, vegetation och ökad användning.

Många av världens städer är påverkade av kyla, snö och is. Vinterklimatet påverkar den enskilda människan och landskapet som helhet. Sättet vi bygger våra städer kan antingen anpassas till problemen och möjligheterna med vinterklimatet eller ignorera möjligheterna och förvärra problemen. Vad säger litteraturen om stadsplanering och stadsbyggnad i vinterklimat? Hur anpassar sig städer till vinterklimat? För att svara på dessa frågor antar denna uppsats ett holistiskt perspektiv till ämnet med hjälp av en litteraturstudie och en kompletterande fallstudie.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska strategier.