Sökresultat:
484 Uppsatser om Det halvöppna landskapet - Sida 15 av 33
Idrott,frisk ?ellerriskfaktor? VargÄrgrÀnsen? : En network meta - analys för sambande tmellan fysisk aktivitet och risken förförmaksflimmer
Det finns en stark koppling mellan historisk markanvÀndning och biologisk mÄngfald. Flera Àngs- och betesmarksarter gynnas eller Àr beroende av traditionell hÀvd sÄsom slÄtter och bete. Syftet med studien Àr att undersöka om olikheterna i den historiska markanvÀndningen har pÄverkat den biologiska mÄngfalden. Genom att studera kartor frÄn olika tidsperioder kan förÀndringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.
Biologisk mÄngfald i Tjörnedala - ett arv av den historiska markanvÀndningen : VÀxtinventeringar, kart- och arkivstudier
Det finns en stark koppling mellan historisk markanvÀndning och biologisk mÄngfald. Flera Àngs- och betesmarksarter gynnas eller Àr beroende av traditionell hÀvd sÄsom slÄtter och bete. Syftet med studien Àr att undersöka om olikheterna i den historiska markanvÀndningen har pÄverkat den biologiska mÄngfalden. Genom att studera kartor frÄn olika tidsperioder kan förÀndringar i landskapet tydas. Arkivstudier kan sedan kopplas till kartor och komplettera de historieluckor som kartorna inte visar.
Den slopade koncernspÀrren : Synen pÄ konsekvenserna av en lagÀndring
I och med info?randet av International Accounting Standards Boards (IASB)redovisningsregler - International Financial Reporting Standards (IFRS) och International Accounting Standards (IAS), fo?r att fra?mja fo?r en harmonisering av redovisningen har medlemsstaterna i Europa bo?rjat na?rma sig en alltmer likriktad redovisning. I arbetet mot en mer global och ja?mfo?rande marknad har de olika medlemsstaterna tvingats a?ndra pa? kulturellt trygga och betingade ramverk. I det fo?ra?ndringsarbete som sker har det blivit no?dva?ndigt med laga?ndringar fo?r att se till att en snabb samt regelra?tt redovisning sker.
Staden möter landet : utbyggnad av SÀve stationssamhÀlle, Göteborg
Detta examensarbete behandlar frÄgan om hur och varför SÀve stationssamhÀlle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgÄ den expandering som sker i regionen. Arbetet visar Àven hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hÄllbart attraktivt samhÀlle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsÀttningar och restriktioner som finns för att bygga ut SÀve stationssamhÀlle med tÀtortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat omrÄde. SÀve stationssamhÀlle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och Àr ett gammalt stationssamhÀlle omgivet av Äkermark och med jÀrnvÀgen dragen rakt igenom byn.
MED VISUELL UTGà NGSPUNKT : En undersökning av en metodprövande och multimodal animations-workshop
Ă
r 1972 skickade NASA upp en rymdsond, kallad Pioneer 10, ut i rymden med en bild fastsatt pÄ sondens utsida. Bilden var ett meddelande till utomjordiska varelser och illustrerade information om mÀnniskan och jorden. Med bilden som en visuell utgÄngspunkt har jag designat en workshop för Ätta gymnasielever i tvÄ olika grupper som fÄtt i uppgift att skapa en animation att skicka upp i en rymdsond idag. Genom att omformulera den digitala berÀttelsens metod har jag velat undersöka hur deltagarnas process och animation kommer att formas om utgÄngspunkten Àr visuell. Jag har utifrÄn mina didaktiska designval undersökt vad deltagarna har gjort för egna val, material och tillvÀgagÄngsÀtt de anvÀnt sig av. Under projektets gÄng har jag samlat in empiri i form av ljudupptagningar, filmmaterial, fotografier och fÀltanteckningar samt analyserat deltagarnas animationer.
?- Andas nu Hanna och ta hand om det hÀr??. - En kvalitativ studie om jourfamiljhemsförÀldrars erfarenheter av grupphandledning i Jönköpings kommun
InledningHandledning i olika former sÄvÀl externt som internt, har förekommit som möjlighet för de kontrakterade jourfamiljehemmen i Jönköpings kommun, under cirka 15 Är. Jourfamiljehemmen var tidigare sex stycken till antalet.Efter en omorganisation bedrivs sedan hösten 2009 intern handledning, för 10-12 kontrakterade jourfamiljehem i tvÄ olika grupper. Vid varje tillfÀlle Àr mellan sex till nio deltagare nÀrvarande. MÄlsÀttningen Àr att bÄda makarna Àr nÀrvarande vid handledningstillfÀllet. Handledningen sker en gÄng per mÄnad och pÄgÄr under tvÄ och en halv timma.Vardera grupp handleds av tvÄ socionomer med vidareutbildning och som tillika Àr verksamma som familjehemssekreterare.
BRISTANDE BED?MNINGAR I V?RDNADSTVISTER En kvantitativ och kvalitativ studie om hur tingsr?tten f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld i v?rdnadstvister
Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.
Varför gifta sig? En kvalitativ undersökning om varför mÀnniskor vÀljer att gifta sig
Syftet med arbetet Ă€r att förstĂ„ varför mĂ€nniskor i dagens samhĂ€lle vĂ€ljer att gifta sig. Vad Ă€r skĂ€len för giftermĂ„l nĂ€r man i dagens Sverige kan bo i ett samboförhĂ„llande utan att vara gift. Ăr kĂ€rleken viktigast eller finns det andra aspekter som pĂ„verkar mĂ€nniskor nĂ€r de vĂ€ljer att ingĂ„ ett Ă€ktenskap? Huvudtanken med arbetet Ă€r att förstĂ„ mĂ€nniskor som ingĂ„r Ă€ktenskap och varför de gör det, samtidigt vill vi förstĂ„ de som bor i ett samboförhĂ„llande och varför de inte gifter sig. För att förstĂ„ detta har vi valt att utgĂ„ frĂ„n kvalitativ metod.
Halland och hallÀnningen - en studie av hur beskrivningen av Halland och hallÀnningen har sett ut frÄn tidigt 1800-tal till mitten pÄ 1900-talet
Föreliggande uppsats har behandlat hur beskrivningen av Halland och hallÀnningen (hallÀndskheten) sett ut frÄn tidigt 1800-tal till mitten pÄ 1900-talet. Syftet har varit att se om det funnits nÄgon kontinuitet i beskrivningarna, dvs. i de vÀrden man tillskrivit Halland och hallÀnningen, samt att se hur beskrivningarna har förÀndrats. KÀllmaterialet har bestÄtt utav litteratur frÄn uppsatsen tvÄ undersökningsperioder:1800?1880 och 1920?50.
Fiskpassagelösning i LuleÄ innerfjÀrdar
LuleÄs innerfjÀrdar har ett stort rekreationsvÀrde med möjlighet till bad, fiske, samt promenadstrÄk med utsikt över vattenspeglar. Landhöjning tillsammans med övergödning gör att de rekreativa vÀrdena hotas i form av minskad yta med fria vattenspeglar och sÀmre vattenkvalitet. PÄ sikt kommer innerfjÀrdarna pÄ grund av landhöjningen avsnöras frÄn havet och till sist vÀxa igen helt och hÄllet. För att fördröja igenvÀxningsprocessen genomförde LuleÄ kommun ett uppdÀmningsföretag Ären 1992-93. TvÄ överfallsdammar byggdes med en dÀmningshöjd pÄ ca en halv meter över normalt vattenstÄnd i havet.
Ut i naturen! : behovet av anlagda ridleder med exempel frÄn sydöstra SkÄne
Ridning Àr för mÄnga en hobby, en verksamhet eller en livsstil. HÀstar Àr nÄgot som binder samman landsbygd och stad. De berör olika delar av samhÀllet med sin existens.
De pÄverkar jordbrukets produktion, samhÀllsekonomin, den privata ekonomin och folkhÀlsan, för att nÀmna nÄgra saker. TillgÄng till naturen Àr en av huvudanledningarna till att mÀnniskor börjar rida och umgÄs med hÀstar. I mÄnga
delar av Sverige möjliggörs detta av allemansrÀtten, men i omrÄden, likt SkÄne, dÀr Äkerlandskapet Àr dominerande rÄder Àven andra förhÄllanden.
I allt mer tÀtbefolkade omrÄden och dÀr kraven pÄ produktion höjs pÄ jordbruket möts det urbana och rurala pÄ ett sÀtt som inte kan tillfredsstÀllas av dagens planering.
Kravet pÄ multifunktionella anvÀndningsomrÄden och ytor ökar.
Identiteter i landskapet : relationen mellan mÀnniskor och platser
What can make us identify ourselves with places? Why do we feel stronger for certain environments? Is it possible to change the identity and how can we do it? What exactly is building identity on a site, what elements it is safest to hang on to when the wind of change is blowing? In this paper, I?m going to discuss the subject identity in different ways and from different angles. Important questions I have had, has been how to analyze a site and what is the importance of identity and the possibility of changing it?The first part of the paper aims to provide an introduction to the concept of identity. I'm giving a short explanation of what identity is and how places relate to identity.
Upplevelser av att arbeta i nÄgons hem: en intervjustudie med personliga assistenter
Yrket personlig assistent Àr ett relativ nytt yrke som uppkom för att stÀrka inflytandet för personer med funktionsnedsÀttning. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att arbeta i nÄgon annans hem och att trÀda över tröskeln till nÄgon som Àr i behov av hjÀlp. Detta innebÀr att man fÄr bortse frÄn sina egna Äsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara nÄgon annans armar och ben, sÄ att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie Àr att belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som tillhör nÄgon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Upplevelser av att arbeta i nÄgons hem: en intervjustudie med personliga assistenter
Yrket personlig assistent Àr ett relativ nytt yrke som uppkom för att
stÀrka inflytandet för personer med funktionsnedsÀttning. Att arbeta som
personlig assistent innebÀr att arbeta i nÄgon annans hem och att trÀda
över tröskeln till nÄgon som Àr i behov av hjÀlp. Detta innebÀr att man fÄr
bortse frÄn sina egna Äsikter och uppfattningar om hur saker och ting skall
vara. En assistent skall finnas till för brukaren, vara nÄgon annans armar
och ben, sÄ att denne klarar av sin vardag. Syftet med denna studie Àr att
belysa personliga assistenters erfarenheter av att arbeta hos brukare som
tillhör nÄgon av grupperna i personkretsen inom Lagen om stöd och service
till vissa funktionshindrade.
Kustens bebyggelse - landskapets identiet
FörÀndringar pÄgÄr stÀndigt i samhÀllet och Àr beroende av mÄnga olika
processer. SÄ Àr Àven fallet lÀngs kusten, vilket avspeglar sig bl a i
bebyggelsen och nyttjandet av landskapet.
Under början av 1900-talet blev kusten ett alltmer attraktivt rekreationsomrÄde
och stora omrÄden togs i ansprÄk för fritidsbebyggelse. Idag Àr bilden en annan
och kustzonen har blivit allt mer attraktiv som permanentbostadsort. Detta
stÀller nya krav pÄ bÄde miljön och bebyggelsen i kustlandskapet.