Uppsatsens syfte är att undersöka den diskursiva konstruktionen av den goda läraren i tidningen Dagens Nyheters debatt- och ledarartiklar. Detta har även gjort att ljus kastats över den diskurs som format den goda läraren. De frågor som ställdes för att uppfylla syftet var hur den goda läraren positioneras i skolan och utbildningens möjlighetsrum, hur den goda läraren konstrueras utifrån en samhällelig diskurs, hur den goda läraren konstrueras utifrån en kunskapsdiskurs och vilka egenskaper den goda läraren konstrueras med. Undersökningens teoretiska ramverk är diskursteori vilket innebär att en diskursanalys gjorts. Valet gjordes utifrån att tidningen Dagens Nyheter betraktades som en diskursiv praktik vilken kan ses som en producent av verkligheten.

Studiens syfte är att undersöka hur lärarstudenter ser på villkoren för goda relationer mellan lärare och föräldrar genom observationer från sin verksamhetsförlagda utbildning. I studien genomfördes intervjuer på lärarstudenter med utbildningsinriktning förskola och skolans tidigare år. Genom intervjuerna framkom det att det finns olika sätt att skapa goda relationer och att handledarna till informanterna har haft olika engagemang i att skapa goda relationer. Det har också framkommit att lärarstudenter inte känner sig tillräckligt kunniga i att skapa goda relationer mellan lärare och förälder vilket har skapat en otrygghet hos dem. Det finns också tendenser till att det är skillnad mellan manliga och kvinnliga lärare och hur de hanterar konflikter och relationerna..

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppfattar det pedagogiska samtalet i klassrummet samt dess betydelse för lärande. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med tre formellt utbildade grundskollärare. Detta med intentionen att få undersökningens frågeställningarbesvarade. Frågeställningarna innefattar i huvudsak hur lärare i det pedagogiska samtalet uppfattar den egna rollen och elevernas roll samt lärande för både lärare och elev i det samma. Resultatet visar att det pedagogiska samtalet används på ett medvetet sätt eftersom detta slag av kommunikation tillåter elever att lära utifrån den egna kunskapsnivån.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vår tids stora folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Detta tros bero på att vi har förändrat vår livsstil, till att vara mindre fysiskt aktiva och förtära mer snabbmat, godis, alkohol och söta drycker. Eftersom kunskapen om detta förhållande har funnits en tid och andelen överviktiga och feta ändå ökar kan det behövas nya sätt att angripa problemet. Syfte: Att söka evidens för metoden motiverande samtal (MI) i syfte att främja viktnedgång hos vuxna över 18 år. Metod: Litteraturstudie.

Sexualitet har visat sig vara en viktig del av människans upplevelse av hälsa. För kvinnor drabbade av gynekologisk cancer är det extra påtagligt då sjukdomen och behandling rent fysiskt påverkar de sexuella organen. Studier visar att de finns en brist av kommunikation gällande detta ämne inom vården. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att försöka identifiera faktorer för ett framgångsrikt samtal om sexualitet med kvinnor drabbade av gynekologisk cancer. En systematisk litteratursökning efter relevanta artiklar för ämnet utfördes och resultatet av valda artiklar sammanställdes.

I denna studie undersöker och beskriver vi hur några pedagoger i sin praktik använder och uppfattar de tre framgångsfaktorer vi har identifierat i syfte att skapa en god lärandemiljö. Dessa framgångsfaktorer är pedagogens etiska förhållningssätt, organisatoriska förmåga samt förmåga att skapa goda sociala interaktioner. Resultatet visar att den enskilda pedagogen spelar en viktig roll vad det gäller att skapa och medverka till goda lärandemiljöer. Pedagogen är verkligen dirigenten för goda lärandemiljöer..

Många studier har visat att välinformerade patienter upplever mindre oro i samband med anestesi vilket leder till mindre risk att drabbas av intra- och postoperativa komplikationer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det preoperativa samtalet leder till välbefinnande för patienter inför anestesi. Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Graneheims och Lundmans innehållsanalys. Resultatet visade att patienternas starkaste intryck i det preoperativa samtalet som bidrar till välbefinnande var att sjuksköterskan förmedlade trygghet, att de kände sig sedda som individer och inte som objekt.

Uppsatsen bygger på några teoretiska perspektiv om samtalets betydelse för lärande och framställs här som betydelsefullt såväl för lärande som för utveckling och etablering av demokrati. Sammanfattningsvis handlar det om att individer med hjälp av samtal görs delaktiga i en lärandeprocess. Uppsatsens teoretiska avsnitt tar utgångspunkt i några texter författade av Roger Säljö (2000), Olga Dysthe (1996), Douglas Barnes (1975/1978) och Tomas Englund (2000 samt 2004). För att ytterligare belysa samtalets betydelse för lärande har vi valt att lyfta fram några texter från Johan Liljestrand (2002), Kent Larsson (2004) samt Fritjof Sahlström (2001). Mot denna bakgrund har vi formulerat fyra didaktiska frågeställningar där svaren var och en på sitt sätt kan belysa samtal i undervisning.

Patient delaktighet har fått större uppmärksamhet och författningar har reviderats för att stärka patientens ställning i vården under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten delaktig i omvårdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvårdnadsteorier vilka har betydelse för studien såsom delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet främjades genom att sjuksköterskan kommunicerade på ett individualiserat sätt efter patientens behov.

Bakgrund:Ett av grundskolans problem är elever som totalt saknar motivation till all form av skolarbete. De saknar den egna inre motorn till att ens försöka och skapar istället oftast disciplinära problem under skoldagen vilket påverkar kamrater och studiemiljö negativt.Syfte:Syftet med denna uppsats är att undersöka om de regelbundna veckosamtalen (PH) á femton minuter mellan lärare och enskild elev betyder något för eleven och dennes motivation till skolarbetet. Dels som helhet men även om det är något i själva samtalet/dialogen som är primärt och ger speciell effekt på elevens motivation.MetodMin studie grundas på enkäter och en empirisk del med intervjuer av några elever med olika meritvärden i högstadiets årskurs 9.Resultat:Vad anser eleverna om det regelbundna PH-samtalet?- Det beror mycket på handledarens unika och komplexa kompetens.Har samtalet någon betydelse för elevernas studieresultat?- Ja och det hör ihop med den tidigare frågeställningen.Finns det något negativt med PH-samtalet?- Ja, om PH är vid fel tidpunkt under dagen och om handledaren inte utför PHsamtalet på det sätt som ingår i skolans koncept.Hur stor betydelse har loggboken?- Oavsedd om eleven är självgående eller ej så har den en funktion.Finns det något annat värde med detta PH-samtal?- Ja, den unga individen har ett enskilt personligt möte i femton minuter med en vuxen. Ett ögonblick som, beror på pedagogen, på sikt kan skapa en nära relation och därmed påverka uppfattningen om skolan och dess krav..

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vår tids stora folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Detta tros bero på att vi har förändrat vår livsstil, till att vara mindre fysiskt aktiva och förtära mer snabbmat, godis, alkohol och söta drycker. Eftersom kunskapen om detta förhållande har funnits en tid och andelen överviktiga och feta ändå ökar kan det behövas nya sätt att angripa problemet. Syfte: Att söka evidens för metoden motiverande samtal (MI) i syfte att främja viktnedgång hos vuxna över 18 år. Metod: Litteraturstudie.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse och påverkan samtalet med studie- och yrkesvägledaren har för utlandsfödda elever med icke svenska föräldrar som är sent anlända till Sverige. En kvalitativ forskningsmetod har används. Fakta har inhämtats via elevintervjuer bestående av åtta informanter från en mindre kommun. Urvalet utgjordes av grundskoleelever i årskurs nio som gjort sitt gymnasieval samt gymnasieelever från årskurs ett och årskurs tre. Resultat och analys indikerar att eleverna tycker att samtalet är betydelsefullt, eleverna får svar på frågor, får faktainformation och detta leder till ett bättre beslutsunderlag i valsituationer.

Utifrån inspelningar av samtal mellan elever i grundskolans år åtta,analyseras dominansstrukturer mellan samtalsdeltagarna från tre olikaaspekter, kvantitativt, innehållsligt och interaktionellt. Inspelningarnainnehåller också en del med en samtalsledare, för att kunna jämföraeventuella skillnader i samtalsstrukturen med och utan samtalsledare igruppen. Materialet som ligger till grund för undersökningen ärinspelningarna av dessa samtal.Den kvantitativa dominansen handlar om hur mycket varje elev talarunder samtalets gång, hur många ord och turer de använder sig av. Deninnehållsliga dominansen behandlar vem som tar initiativ till nya ämneni samtalet och på det sättet skapar sig en dominans. Slutligen hanterarden interaktionella dominansen vem som styr samtalet genomhandlingar som till exempel frågor som kan ge svar som styr samtalet åtett håll.Resultatet visar att eleverna har olika roller i olika sammanhang.Delarna utan samtalsledare visar att några deltagare dominerarsamtalsrummet, medan delarna med samtalsledare visar att andradeltagare kliver fram och dominerar.Avslutningsvis sammanfattas undersökningens resultat och det försockså en diskussion kring frågan varför resultatet ser ut som det gör..

Demenssjukdom är vanligt förekommande inom distriktsjukvård. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig på arbetsmetoder i vården. Sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom är fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sätta sig in och förstå livsvärlden hos en person med kognitiv svikt kräver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förståelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nära mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vårdande möte eller samtal.

BakgrundI studien används sokratiska samtal. Samtalsmetoden bidrar till kritiskt reflekterande och intellektuell visdom. Samtalen utgår från en bild. Det ger samtalen karaktären av bildtolkning och bildanalys. Allt detta genomsyras av den filosofiska andan.