SammanfattningResurseffektivisering är ett område som kommer att spela en allt mer större roll i framtida samhällen både på grund av ekonomiska orsaker men också på grund av klimatförändringarna samt den begränsade tillgången på energiresurser. Energieffektivisering är en del av detta område med tanke på att energikonsumtionen blir allt större och större. Energipriset går inte att påverka men kostnaden går det att påverka genom att kartlägga energiförbrukningen och därefter vidta lämpliga åtgärder. Fastighetssektorn är en bransch där det finns stora anledningar att titta på energikonsumtionen då de står för ca 40 % av samhällets energiförbrukning i Sverige.(Energimyndigheten, 2012)Inom fastighetsbranschen kan man energieffektivisera på många olika sätt och det finns en uppsjö av olika lösningar vilka tillämpas efter behov och möjligheter. Det allternativ man väljer beror av hur kartläggningen av fastigheten som ska energieffektiviseras ser ut.

Syftet med detta arbete var att försöka skapa interpersonella relationer mellan lärare och elever i klassrummet med hjälp av relationsstärkande övningar. Undersökningen genomfördes på två gymnasieskolor i två olika kommuner. För att dokumentera resultatet använde vi oss dels av en kvalitativ metod, reflekterande skrivande, dels en kvantitativ metod, enkät. Vi lärarkandidater använde reflekterande skrivande medan eleverna besvarade enkäten. Det var totalt 65 elever fördelade på fyra försöksgrupper som deltog i undersökningen, 47 besvarade enkäten.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

The municipality of Falkenberg is a result of a unification of several smaller municipalities in 1971, each one with a small library. This left Falkenberg with an unusual large amount of smaller branch libraries. The object of this thesis is to describe and try to understand the political conflicts that have erupted during the period 1971-1994. Through a case study containing press clippings from the local newspaper, different reports, political meeting protocols, a historical background of the library and a study of library specific norms and regulations I can create an image of the heated debate. The participants in this debate can be divided into politicians and civil servants and the conflict circles round the fact that from an economical perspective, there is not enough budget to keep all the small, local libraries.

Syftet i denna undersökning är att kvalitativt beskriva hur symboldramaterapeuter använder sig av, tänker om och värderar symboldrama. Den består av nio intervjuer med utbildade symboldramaterapeuter. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av induktiv tematisk analys. Symboldramaterapeuter beskriver att de genom metoden får en unik kontakt med klientens inre värld. De menar att symboldramametoden har fördelar av att den använder sig av både ord- och bildkommunikation.

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger på förskolan hjälper barn med koncentrationssvårigheter och vilken kunskap som finns hos pedagogerna. Vi undersöker även miljöns inverkan på barn med koncentrationssvårigheter. Det framgår i studien att motorisk träning av grundrörelser har en avgörande betydelse för att barn ska kunna koncentrera sig, motorik och inlärning hör ihop. Det som också lyfts fram är att det är viktigt att skapa lugn och ro samt stöd från vuxen för att ge goda förutsättningar att fokusera och koncentrera sig. Tidigare forskning har visat att extra motorisk träning i förskolan har gett positiva effekter för barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmåga att minnas detaljer.

Närmare hälften av den svenska befolkningen är överviktiga eller feta. Ökningstakten är stor. För att ta reda på hur överviktstrenden kan vändas genom hälsokommunikation, ställdes frågorna: Hur får människor information om kost, hälsa och motion? Vilka hälsokampanjer ? med inriktning mot kost, hälsa och motion ? har gjorts i Sverige, och vad är resultatet av dessa? Vilka kunskaper, attityder och beteende har människor till goda kost- och motionsvanor? Dokument, intervjuer och observationer har använts som metod. Informationen genomsyrar hela samhället; i hemmiljön, media, gator, köpcentrum, butiker och via myndigheternas informationskanaler.

Studiens syfte var att undersöka om mentorssamtal med elever och ökad kontakt med mentorselevernas föräldrar gör att elevernas måluppfyllelse ökar. Undersökningen avsåg att belysa mentorers, föräldrars och elevers uppfattningar om mentorssamtalen, men även att göra jämförelser för att försöka hitta likheter och skillnader i deras synpunkter. Syftet med undersökningen var också att försöka bidra med information som kan utveckla mentorssamtalen. En kvantitativ med i form av enkäter användes till elever och föräldrar i år 6 på en skola i Trelleborgs kommun. En kvalitativ metod i form av standardiserade intervjuer användes för att intervjua den utvalda gruppens fyra mentorer.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka om organisationer skapar förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet. Forskningsfrågorna är: Vad gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Hur gör ledningen för att medarbetare ska vara delaktiga i arbetet?; Vilka påverkansfaktorer finns i organisationens kultur och struktur, som kan underlätta för (skapa förutsättningar för) medarbetare att vara delaktiga? Studien har genomförts som två fallstudier där insamling av datamaterial har skett genom personliga intervjuer och dokument. Resultatet visar att det finns metoder, beteenden och påverkansfaktorer som ledare i organisationer använder, som ger goda eller vissa förutsättningar för att medarbetare ska vara delaktiga. Dessa är, att det finns informations- och kommunikationskanaler, ledare i allmänhet är tillgängliga och lyssnar, det finns vissa möjligheter till kunskapsutveckling och goda ekonomiska resultat är viktigt.

Patienter som läggs in på intensivvårdsavdelningar blir ofta sängliggande en längre period. Invasivt ventilatorbehandlade patienter blir inte alltid mobiliserade som de borde. Immobiliseringen hos patienterna har en rad negativa effekter på kroppen, men att låta mobiliseringen bli en prioriterad åtgärd kan vara utmanande för intensivvårdssjuksköterskan och teamet kring patienten. Syftet med denna studie är att beskriva effekter av tidig mobilisering för invasivt ventilatorbehandlade intensivvårdspatienter. Metoden som valts för att genomföra studien är litteraturstudie.

Syftet med denna studie var att undersöka och tydliggöra vissa skydds- och riskfaktorer som finns för barn placerade i familjehem. Den ansats som användes till denna studie var kvalitativ och urvalet till denna skedde genom kvoturval. Efter urvalet genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fem stycken respondenter. Genom intervjuerna fick jag en tydligare bild av vilka faktorer som kunde inverka positivt eller negativt för de placerade barnen. Betydelsen av att familjehem samtalade med barn påvisades och genom detta bekräftades och hördes de placerade barnen.

Denna uppsats syftar till att undersöka idéer om samtal för lärande genom att studerainnehållet i fyra olika läromedel i svenska och samhällskunskap för mellanstadiet. Studien taravstamp i läroplansteorin som betraktar läromedel som läroplanens förlängda arm och därmeden statlig styrfaktor samt ett institutionellt erbjudande om mening. Med hjälp av att användaidealtyper som analysverktyg baserade på samtalskategorierna undersökande, konverserande,debatterande och instruerande samtal kompletterat med att undersöka huruvida samtalen ärkunskapsutvecklande, kunskapskontrollerande, personlighetsutvecklande och/ellerdemokratifostrande har studien avsett att besvara frågeställningarna: Vilka typer av samtalframträder i materialet?, Vad syftar samtalen till att uppnå?, Finns det någrasamtalsrelaterade skillnader mellan de båda ämnena? Resultaten visar att samtliga läromedelinnehöll idéer om samtalets roll för lärande, men skiljer sig i åt i både syfte och realisering.Korrelationen mellan läromedlen och läroplanen visar sig också vara tydlig på så vis attläromedlen konkretiserar läroplanens innehåll..

Syftet med studien är att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Den har genomförts med hjälp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehållet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus på använda ord och omnämnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförråd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar funktionshindrade barn vid valet av fritidsaktivitet. Fritiden är en viktig del av barns liv, det är då de umgås med sina kamrater och deltar i olika fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas två barn med funktionshinder och två barn utan samt två tjänstemän som arbetar med frågor rörande barns fritid, under två av barnintervjuerna har föräldrarna deltagit. Intervjuerna är i samtalsform där samtalet fokuserar på barns möjligheter till en aktiv fritid (när en person deltar i en aktivitet på ett verksamt sätt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras föräldrars syn på funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv fritid.

Läroplanen (Lpo 94) kräver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsättningar för att på bästa sätt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning på området betonar även den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan är uppbyggd efter grupper vilket försvårar detta krav/målsättning. Kunskapsskolan är en skolan som växt upp till följd av Lpo 94 och har som mål att skapa en individuell lärandemiljö. Med utgångspunkt i detta är mitt syfte att undersöka hur medvetenheten är hos lärare på Kunskapsskolan gällande individuellt lärande.