Examensarbetet utfördes på företagets produktionsanläggning, där det produceras kundspecifika butiks- och restauranginredningar i mindre skala. Företaget har expanderat snabbt och relativt nyligen startat upp sin produktionsanläggning, vilket innebär att det finns goda förutsättningar för en god och mycket gynnsam framtida produktion men företaget är inte riktigt där än. Brister i både kommunikation, projektledning och konstruktion kan ses som några av grundorsakerna till de egentliga stora problemen i och under produktion.Syftet med examensarbetet är att analysera och kartlägga grundorsakerna till detta, samt ta fram förbättringsförslag som kan leda till att uppnå de framtida målen.Några förbättringsförslag har arbetats fram med hjälp av olika Lean verktyg, några exempel på dessa är rutiner och mallar för konstruktion. Dessa förslag har även testats på skarpa projekt och gett goda resultat både under projektets gång men även i efterhand vid utvärdering..

Författare:      Klara WesterlundTitel:              Våldsamt vag. En intervjustudie om maskulinitet och våld i det lokalpolitiska                       samtalet. Syftet med denna studie är att undersöka lokalpolitikers uppfattningar om våld och se om dessa uppfattningar kan ge några förklaringar till varför det inte bedrivs ett våldspreventivt arbete inom ramen för det kommunala jämställdhetsarbetet. Grundad teori är den kvalitativa och induktiva metod som har använts vid datainsamling och databearbetning i denna studie. Fem lokalpolitiker intervjuades och ur detta intervjumaterial framkom följande tre huvudkategorier: våldsdefinition, våldsprevention och mäns överrepresentation.Resultatet visar att våld är ett brett begrepp där fysiskt våld och psykiskt våld är de två huvudsakliga definitionerna som görs. Däremot framkom inte sexualiserat våld att uppenbart ingå i definitionen av våld.Våldspreventionens tydligaste riktningar är det kommunala arbetet som syftar till att öka tryggheten i den offentliga miljön för invånarna i kommunen.

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken sorts makt de kritiker som idag figurerar i svenska medier har över vad som anses vara "den goda smaken" i Sverige och hur denna makt fungerar och används.Vilken roll har kritiker som bedömare av musikverk och vad har deras bedömning för betydelse för själva verket, för dem själva och för samhällets kultur?Åtta musikkritiker som figurerar i svensk media på olika sätt har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Teorier är främst hämtade från estetiken och kultursociologin. Vägen fram till slutsatsen påbörjas i ett estetiskt resonemang och hamnar via förståelse för populärkulturen i det sociala där det estetiskt kulturella rummet kan skapas och statuskriget kan påvisas.Att vara kritiker inom svensk media idag är att vara på jakt efter status. Statusen bidrar till hur stor makt kritikerna har över musikverks kulturella status, vilket indirekt även blir en makt över det estetiska värdet.

Det övergripande syftet med denna studie var att öka kunskapen om hur små barn med Cerebral Pares (CP) deltar, kommunicerar och interagerar med sina vardagliga samtalspartners på förskolan. I studien deltog två små pojkar (2;4 och 4;3 år) med grav CP (GMFCS 5) med lite/inget talat språk. De filmades på förskolan i olika vardagliga aktiviteter tillsammans med de andra barnen och personalen. Vid analysen studerades pojkarnas samlade kommunikativa resurser och återkommande mönster i samtalen på ett detaljerat plan med hjälp av Conversation Analysis (CA). Analysen visade att samtalspartnern hade en viktig roll för att underlätta i samtalet genom att tolka och tillskriva pojkarnas bidrag betydelse.

Syftet med denna studie är att i sex amerikanska filmer som tar upp kriget i Vietnam undersöka hur den västerländska och den orientaliska kulturen skildras i relation till varandra utifrån ett postkolonialt perspektiv. Både framställningen av såväl amerikanerna, fienden och sydvietnameserna har studerats ur detta perspektiv. Detta undersöks genom att koppla till teorier och begrepp såsom semiotik och ideologi och metoder såsom diskurs och diskursanalys, mise-en-scéne och filmanalys. Studien undersöker om det skett någon förändring av det postkoloniala perspektivet i filmernas framställning. Undersökningen inkluderar: Gröna Baskrarna, The Deer Hunter, Apocalypse Now Redux, Plutonen, Full Metal Jacket och We Were Soldiers.

SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte är att analysera AssiDomäns affärsstrategier för att säkra framtida massavedtillgång genom en utvidgad etablering i Lettland. Undersökningen har genomförts genom semistandardiserade intervjuer i kombination med litteraturstudier och insamlande av relevant empiri. Författarna har efter genomförd studie och analys funnit att AssiDomän har goda förutsättningar för att lyckas säkra en framtida tillgång på massaved i Lettland. Den strategi vi funnit vara den mest gynnsamma är ett framtida samarbete med det statligt ägda företaget LVM. För att lyckas är det av stor vikt att AssiDomän ser på strategin i ett långsiktig perspektiv.

I uppsatsen analyseras och jämförs skrivna och talade samtal.Mellan dessa två typer av samtal finns en rad skillnader såsom turtagning, uppbackningar och samtalsöppningar. Dessa regler är något som man inte tänker på i de talade samtalen, de sker som en reflex. I de skrivna samtalen är det mer fritt vad det gäller regler och på MSN är man inte lika bunden till samtalet som i det talade. Uppsatsen visar att de talade samtalen är en bättre form av samtal då de är mer personliga och man kan läsa av varandra på ett enkelt sätt medan: MSN är opersonligt och man kan inte veta riktigt säkert på vilket humör samtalspartnern är utan att fråga..

Avsikten med denna studie är att undersöka meningen bakom ?barnets bästa? i adoptionsärenden under perioden 1925?1934 i Östersunds stad. Detta görs genom en arkivstudie av barnavårdsmannaakter och domslut kring adoptionsärendena. Adoptanterna framställs genomgående positivt och representerar den ?goda familjen?.

Vår övergripande frågeställning i arbetet har varit Hur ser samtalen under måltiderna ut på förskolan? Utifrån denna frågeställning har vi byggt upp vårt arbete kring observationer, språkutveckling och genusperspektiv. Vi har genomfört observationer på två förskolor under måltiderna. Utifrån dessa observationer samt teorier kring språkutvecklande samtal och genusteori har vi undersökt huruvida språkutvecklande samtal förekommer under dessa måltider, samt kritiskt granskat dem ur ett genusperspektiv. Vi har kommit fram till att pojkarna oftast får mer samtalstid och uppmärksamhet under styrda samtal så som måltider..

Synen på matematikundervisning präglas av begreppen samspel och kontinuitet. Ett kontinuerligt samspel mellan aktörer, exempelvis lärare och elev under en bestämd tid uppfattas ofta som en lärandeprocess, där strävas efter progression, en utveckling av lärandeprocessen. Formativ bedömning kännetecknar denna nya syn, där fokus från enbart undervisning och betyg riktas mot kontinuerligt lärande baserat på utveckling. Formativ bedömning är ett samlat namn på de metoder som används under en viss period för att främja elevens lärande samtidigt som läraren utvecklar sitt yrkeskunnande tack vare den information som genereras av denna interaktion. Mycket av de undersökningar som genomförts i detta sammanhang utgår ifrån studier kopplade till elevperspektiv.

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande.

Hjärtsvikt är en folksjukdom där prevalensen har uppskattats till cirka 2 %. Sjukdomen innebär att hjärtats funktion är försämrad. Idag behandlas hjärtsvikt vanligtvis med ACE-hämmare, betablockerare och ibland spironolakton. Spironolakton är en mineralkortikoidreceptorantagonist, som i RALES-studien (1999) har visat goda effekter på mortalitets- och morbiditetsreduktion hos hjärtsviktspatienter när den gavs som tillägg till ACE-hämmare. Idag är det ännu inte helt känt hur läkemedlet utövar sin effekt.

Syftet med denna undersökning är att studera gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av relationen mellan lärare och elev samt om eleverna upplever att lärare-elevrelationen har någon inverkan på deras motivation till lärande. Uppsatsens empiri grundar sig i fem kvalitativa intervjuer med elever som går det sista året på gymnasiet. Valet av metod baseras på målsättningen att få en djupare förståelse för elevers upplevelser och erfarenheter av lärare-elevrelationer. Resultatet av undersökningen visar att eleverna har en entydlig uppfattning om hur en lärar-elevrelation bör vara utformad för att en god relation ska kunna utvecklas. Eleverna är eniga om att goda relationer mellan dem och deras lärare påverkar deras lärandemöjligheter. Resultatet visar att eleverna främst vill ha lärare som är personliga, engagerade och förstående så att en god relation mellan parterna kan utvecklas.

Syftet med studien var att ta reda på vad i den hästunderstödda terapin som gör behandlingen unik och verksam för individer med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att undersöka hur den hästunderstödda terapin kan öka välmående hos barn med psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades genom semistrukturerade intervjuer med fyra terapeuter som bedriver hästunderstödd terapi. För att besvara syftet och analysera empirin utgick studien från tre teman och tre teorier. Studiens teman var vilken funktion hästen-, miljön- och terapeuten fyller i den hästunderstödda terapin, och teorierna var anknytning, mentalisering och empowerment.

Syftet med den här studien var att synliggöra förskollärarens föreställningar om språk-stimulering och få djupare kunskap om hur förskollärare stimulerar och bemöter barnen för att främja språkutvecklingen. Studiens utgångspunkt var Vygotskijs sociokulturella perspektiv som framställer att lärande sker i samspel med omgivningen. I undersök-ningen använde jag observation och intervju som metoder där jag tog reda på hur för-skollärarna förhåller sig till barns språkutveckling i sitt arbete och hur de resonerar om språkstimulering. Resultaten visade att förskollärarna hade ett medvetet och engagerat förhållningssätt i hur de kan hjälpa barnen för att stimulera deras språk. Språkstimuleringen för dem var allt som händer i vardagen, det vill säga inte bara de planerande aktiviteterna utan också de vardagliga.