Enligt den sociokulturella kunskapssynen är det genom interaktion med andra som barnet utvecklas och lär sig, kunskap skapas i gemenskap med andra. Flertalet studier visar att samverkan i grupp leder till vinster inte bara i elevers engagemang och kunskapsinhämtning, utan även i social kompetens, och i våra styrdokument framgår det tydligt att grupparbete är en viktig del av elevernas utveckling i skolan. Metoden är dock komplex, och det krävs noggrann och medveten planering för att man ska nå alla vinster. Ivan D Steiner, professor i socialpsykologi, pekar på uppgiftens utformning och gruppens val av arbetssätt som de viktigaste faktorerna för att ett grupparbete ska leda till goda resultat, och har utformat en typologi där han urskiljer fem olika typer av uppgifter: additiv, disjunktiv, konjunktiv, kompensatorisk och komplementär. Syftet med min studie var att, utifrån Steiners typologi av uppgifter, studera om uppgiftens utformning och elevgruppens val av arbetsmetod påverkar hur eleverna når de avsedda kunskapsmålen.

Min utgångspunkt i föreliggande studie har varit ett intresse att ta reda på hur pedagoger resonerar angående dokumentation i förskolan. Utvärdering av förskolans verksamhet är något som regleras i styrdokumentet ?Läroplan för förskolan? och har i den reviderade upplagan även fått en egen rubrik. Ett tillvägagångssätt för utvärdering som beskrivs i läroplanen är dokumentation av barn och verksamhet.I min studie har jag inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats och genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger verksamma i förskolan, sökt svar på pedagogers resonemang gällande dokumentation av barn och verksamhet i förskolan. Min teoretiska utgångspunkt har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där jag även belyst ett makt- och norm perspektiv.

Studies syfte är att undersöka hur förskollärare ser på små barns inflytande i verksamheten, med betoning på barn mellan 1-3 år. Här beskrivs förskollärares synsätt på små barns inflytande, deras tankar kring möjligheter och hinder med att små barn tillåts inflytande. Denna studie belyser även förskollärarnas syn på demokrati i förhållande till små barn i förskolan.Metoden vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer av tolv förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet förklarar hur förskollärare menar att inflytande hos små barn är av betydelse då det bl.a. stärker barnens självkänsla.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vilken kunskap lärare har om undervisning i läsförståelse, hur lärare på lågstadiet beskriver sin undervisning men även hur läsundervisningen förändras efter att eleven knäckt läskoden och kommit igång med sin läsning. Det empiriska materialet består av insamlad data genom intervjuer med sex lågstadielärare. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men även inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lärarna har svårt att definiera och beskriva vad läsförståelse är. I lärarnas  yrkesspråk saknas många ord och begrepp för att tala om läsning och läsförståelse . Att döma av hur lärarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med läsförståelse, även om de nämner ett antal olika arbetssätt, och det tycks inte finnas någon väl genomtänkt progression för elevens läsförståelseutveckling.

Ämnet för den här uppsatsen är engagemang och inställning till läsläxan i skolan. Syftet har varit att undersöka hur vanligt det är att vårdnadshavare lyssnar när barnet läser sin läsläxa och om det finns samband mellan barnets läsnivå och hur aktivt vårdnadshavare deltar i arbetet med läsläxan. Frågeställningarna är: 1. Hur ser sambandet ut mellan vårdnadshavare som lyssnar på barnets läsläxa och barnets läsnivå? 2.

I Den onde, den gode och den fule. Jakten på den goda läroboken i Religionskunskap A ämnar vi att undersöka hur religionerna hinduism och buddhism presenteras i tre läromedelsböcker i Religionskunskap A för gymnasiet, samt hur väl Skolverkets styrdokument och en skola för alla förankras i dessa framställningar. Vi har använt oss av en komparativ analysmetod där vi har jämfört och ställt de tre läromedelsböckerna i relation till varandra för att kunna belysa deras likheter och skillnader. De teorier vi har använt oss av är: analytisk/positivistisk och hermeneutisk/dialektisk kunskapssyn, induktion, deduktion och abduktion samt ett etnocentriskt och genusrelaterat perspektiv. Teorierna bidrar till ett djup och en bredd i vår analys och belyser den mångfald som de tre läromedelsböckerna visar.

SammanfattningBakgrund:Diabetes mellitus är en kronisk metabol sjukdom, i Sverige har cirka 350 000 människor sjukdomen och varje dag insjuknar två barn (0-18 år) i diabetes typ 1. Diabetes typ 1 drabbar främst barn och ungdomar där insjuknandet ofta sker ganska hastigt och kan upplevas som dramatiskt. När ett barn insjuknar berörs inte bara barnet utan också hela familjen. Den förändrade vardagen som sjukdomen för med sig lägger stort ansvar på föräldrarna, vilket kan leda till ett ökat känslomässigt lidande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1.

Inledning: Bröstmjölk är den bästa näringskällan för spädbarn. Alla friska mödrar rekommenderas att exklusivt amma sina barn upp till sex månaders ålder samt därefter fortsätta amma och ge annat födotillägg upp till två års ålder eller längre. Flertalet faktorer kan dock påverka beslutet om att välja att amma eller inte.Syfte: Syftet med denna studie var att undersökta iranska invandrarkvinnors uppfattningar och bruk angående amning och bröstmjölksersättning.Metod: En kvalitativ studie med strategiskt urval genomfördes där tio iranska invandrarkvinnor intervjuades. Intervjuerna bestod av tolv frågor och spelades in och sedan transkriberades. Innehållsanalys användes.Resultat: Resultaten delades in i fem kategorier: ?Hälso- sjukvårdskontakt i Sverige och i Iran?, ?Typ av föda som givits barnet?, ?Information och råd angående amning och bröstmjölksersättning?, ?Faktorer som påverkar valet att amma? samt ?Slutgiltig uppfattning angående valet att amma?.

Barn använder sig aktivt av den fysiska omgivningen i sin vardag. Utemiljön är av särskilt stor betydelse då denna kan erbjuda speciella förutsättningar för lek, upplevelse och utveckling. För att utemiljön ska kunna tillföra barnet något positivt krävs att den är tillgänglig och användbar. Vuxna underskattar ofta vissa platsers betydelse och uppfattar inte alltid vidden av de konsekvenser som en markanvändning kan få för barnet. Syftet med detta examensarbete är att utreda vilka komponenter som ger en utemiljö som främjar barnets hälsa, utveckling och upplevelse, samt att tillämpa de nyvunna kunskaperna inom ett aktuellt nybyggnadsprojekt.

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsföräldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primär vårdgivare åt de placerade barnen samt hur detta påverkar livet i familjen. Studiens frågeställningar var: Hur beskriver familjehemsföräldern uppdraget som familjehem och på vilket sätt detta påverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsföräldern sin roll som primär vårdgivare? På vilket sätt har familjehemsföräldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem själva, förändrat synen på uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsföräldrar, två män och två kvinnor. Studiens teoretiska utgångspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

Sammanfattning Regner, Anna (2014). En fallstudie av samarbete mellan förälder och olika aktörer kring barn med språkstörning. (A case study of cooperation between parent and various actors around children with language disorders). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola. Bakgrund: Språket, som är en mycket viktig del av individen, är komplext och består av olika delar; form (fonologi och grammatik), innehåll (semantik) och användning (pragmatik).

Post partum depression (PPD) drabbar mellan 10 ? 15 % av nyförlösta mödrar. Att drabbas av en PPD kan orsaka känslomässiga och kognitiva besvär för hela familjen. Kvinnan löper också en större risk att drabbas av en depression senare i livet, vilket är en faktor som kan påverka mammans relation till barnet och sin omgivning. En tidig korrekt behandling är viktig för mammans framtida välbefinnande.

Antalet äldre ökar och lever längre och hälsosammare liv. I takt med att äldre blir hälsosammare och lever längre, kommer fler resurser behövas tillägna äldre. Detta innebär att forskning gällande äldres vardagliga livsvillkor och livskvalitet blir allt mer relevant. Vilket i sin tur innebär att fler studier behövs för att kartlägga alla behov som dagens mer aktiva och hälsosammare äldre faktiskt har. Syftet med studien är att med utgångspunkt från intervjuer med äldre personer som varit pensionerade i minst fem år, undersöka hur deras livsvillkor i det dagliga livet påverkar deras livskvalitet.

BakgrundI dagens samhälle är diagnos är ett sätt att kategorisera. Vi har undersökt erfarenheter från vårdnadshavare till barn med neuropsykiatriska diagnoser så som ADHD, Autism och Asperger. Dessa diagnoser kommer att beskrivas och vi diskuterar normalitetsbegreppet samt integrering, segregering och inkludering. Vår teoretiska utgångpunkt är det biologiska perspektivet, det miljöbetingade perspektivet samt perspektiv på segregering och kategorisering.SyfteSyftet med den här undersökningen är att ta del av fem individers personliga erfarenheter av diagnostisering och dess inverkan. Med inverkan syftar vi på om barnet upplevs få en sämre/ bättre vardag och om diagnosen skapar möjligheter respektive hinder för barnet och dess familj.

Introduktion: Barn i ung ålder är beroende av att föräldrarna tar hand om barnets astma. Föräldrar ska skapa en omsorgsfull och trygg omgivning för deras barn. Ett barn med astma involverar oftast hela familjen vilket innebär en förändring. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter att leva med ett barn med astma. Metod: I denna litteraturstudie användes 25 artiklar som analyserades och samanställdes av båda författarna.