Varje år opereras flera miljoner människor för katarakt, vilken är en av världens vanligaste och mest framgångsrika operationer. Efter en kataraktoperation skall patienterna administrera ögondroppar i hemmet. Pilotstudiens syfte var att beskriva patientens erfarenheter av ögondroppsbehandling efter en kataraktoperation. Frågeställningen var vilka erfarenheter patienten hade av den erhållna informationen om ordinerad postoperativ ögondroppsbehandling samt administreringen av ögondroppar efter genomgången kataraktoperation. Pilotstudien utfördes som en intervjustudie med en beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats.

Diabetes typ 2 är ett växande folkhälsoproblem, det är en kronisk sjukdom med allvarliga följdsjukdomar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med typ 2 diabetes. Studien baserades på åtta internationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1999 till 2006. Artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Att livet med diabetes typ 2 innebär förlust, förnekelse och brist på kontroll, Att det är viktigt med ett gott bemötande och bra relationer och Att ha lärt sig leva med diabetes typ 2 leder till frihet och självbestämmande.

Syftet med studien var att fånga in hur trötthet och smärta påverkar vardagen för unga vuxna med reumatisk sjukdom.Metoden är kvalitativ och för datainsamlingen gjordes semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades transkriberades i sin helt och när det var klart påbörjades analysering av det som framkommit. I analysen sökte vi efter meningsbärande enheter och försökte ordna dem i kategorier och underkategorier. Resultatet visar att sjukdomen har en stor påverkan på våra informanters liv, men att de också har bra strategier för att kunna leva med sjukdomen. Det visar också på att även om strategierna är bra och de vet hur de ska hantera sjukdomen så stöter de på hinder, till exempel har skolgången blivit negativt påverkad för de flesta av informanterna.

Denna studie behandlar gymnasielärares kompetensutveckling i Luleå Kommun. Syftet är att beskriva, analysera och förstå gymnasielärares och rektorers uppfattningar om den kompetensutveckling som arbetsgivaren erbjuder och bedriver. Vidare studeras huruvida den pedagogiska yrkesrollen och den dagliga undervisningen påverkas av denna. Genom kvalitativa intervjuer har åtta gymnasielärare och två rektorer vid teoretiska gymnasieprogram delgett sina uppfattningar om kompetensutveckling. Materialet har sedan bearbetats genom en fenomenografisk forskningsansats och analyserats med utgångspunkt i hermeneutiken.

Bakgrund: Var femte person i Sverige lider av långvarig smärta. Smärtan räknas som långvarig när den pågått i minst tre månader. Långvarig smärta är en individuell upplevelse som inte går att mäta tillförlitligt. Det kan vara svårt för omgivningen att bemöta och förstå människor med långvarig smärta, då kliniska tecken på smärta ofta saknas. Syfte: Syftet med studien var att belysa människors upplevelser av att leva med långvarig smärta, sett ur ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell. Resultat: Långvarig smärta påverkade människors livsvärld på flera olika sätt.

Syftet med undersökningen är att se hur sent anlända elever har upplevt och påverkats av ett deltagande i förberedelsegrupp. Vi har genom våra informanters berättelser lyft fram variationer av deras upplevelser och erfarenheter av att börja skolan i ett nytt land, hur detta har påverkat deras identitet, möjligheter att lyckas i livet och hur de ser på sin roll i dagens samhälle. Vi har använt oss av kvalitativ metod med fenomenografisk inriktning. Vi har gjort djupintervjuer med elever som varit in-skrivna i förberedelsegrupp och avslutat grundskolan. I intervjuerna har vi utgått från berättelseforskning för att nå informanternas livsberättelser.

Psoriasis är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som drabbar cirka tre procent av befolkningen i Sverige. Den är inte smittsam. Både män och kvinnor i alla åldrar drabbas. Orsaken till hudsjukdomen psoriasis är okänd. Det kan bero på en ärftlig komponent.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av förändringar i aktivitetsidentitet hos personer med kronisk sjukdom. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av självbiografier. Data samlades in via sex böcker som var skrivna av kvinnor mellan åren 1994- 2005. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier: "Att förlora kontrollen", "Att göra aktiviteter på ett annat sätt" samt "Att få förändrade roller och relationer". Informanternas erfarenheter visade hur de ställs inför nya situationer där de var osäkra över sin kapacitet och kämpade för att behålla sin tidigare aktivitetsidentitet.

En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för många innebära en upplevelse av att de får en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in på 50-talet har utvecklingen gått framåt och många livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebära både fysiska och psykiska omställningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omställningar kan påverka patientens livsvärld, levda kropp, hälsa och välbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vårdpersonal och närstående ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD är det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det är att leva med detta hjälpmedel.

Bakgrund Diabetes påverkar livet genom ändrade vanor och en känsla av att vara annorlunda. Vid en tidigare svensk studie har det dock visat sig att graden av KASAM inte skiljer sig mellan personer som har diabetes och den övriga befolkningen.Syfte Syftet var att belysa vilka faktorer som är hälsofrämjande för personer med diabetes utifrån känsla av sammanhang.Metod Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem personer som hade typ 1 diabetes (n=5). Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat Resultatet beskrevs utifrån tre huvudkategorier: Sjukdomens påverkan på KASAM, Hälsofrämjande faktorer samt Hur hälso- och sjukvårdspersonal kan främja KASAM. I resultatet framkom att sjukdomen hade påverkat respondenternas KASAM både positivt och negativt. Hälsofrämjande faktorer var: Sociala relationer, Goda kontinuerliga vårdkontakter, Lättillgängliga sjukdomsspecifika hjälpmedel och information samt Hälsofrämjande vanor.

SPECIALARBETE, 7,5 HPSVENSKA SPRÅKET, FORTSÄTTNINGSKURS 1203VT 2013HANDLEDARE: ANDREAS NORD.

Introduktion. Varje år drabbas omkring 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. Medianåldern för dessa kvinnor varierar mellan 40-75 år. Gynekologisk cancer är ett samlingsnamn för cancersjukdomar i det kvinnliga organet och både sjukdomstecken och behandlingsformer skiljer sig från varandra. Kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling är de tre huvudsakliga behandlingsformerna vid gynekologisk cancer.

Studien inriktade sig på individer vars falltrauma resulterat i höftfraktur. Syftet med studien var att beskriva hur män och kvinnor upplever delaktighet i det vardagliga livet efter en höftfraktur. Urvalet bestod av tio deltagare, med jämn fördelning av könen. Studien hade en kvalitativ ansats och bearbetades med innehållsanalys. Resultatet visade att det förekom tydliga aktivitetsinskränkningar som med förde en ökas isolering och socialt tillbakadragande, vilket bidrog till att deltagarna upplevde minskad delaktighet i vardagen.

Skiftarbete, eller oregelbunden arbetstid, är något som alla på polisutbildningen kommer att utsättas för under sin första tid som polisaspirant. Tyvärr kommer flertalet att få problem med dessa arbetstider. Det är därför viktigt att lära känna sin kropps begränsningar och vad den behöver för att fungera på ett så bra sätt som möjligt. Det är dessutom viktigt att man sköter kost, sömn och eventuellt också träning för att man ska kunna fungera bra i det sociala livet. Att känna sammanhang både i det sociala livet och i yrkeslivet är viktigt, skulle det fallera på ena fronten så blir ofta även det andra lidande.

Användarna i en organisation är en avgörande del av organisationens informationssäkerhetsarbete. Det är därför viktigt att användarna inser vilken roll de har i säkerhetsarbetet och förstår varför informationssäkerhet är viktigt. Ledningen i en organisation har det övergripande ansvaret för att införa regler och rutiner för informationssäkerhetsarbete. De bör utforma planer och riktlinjer för hur detta arbete ska bedrivas, vilka sedan ska implementeras i verksamheten och där tillämpas av användarna. Vi har i denna uppsats genom en fallstudie inom Norrbottens läns landsting undersökt vilka planer och riktlinjer för informationssäkerhetsarbete ledningen tagit fram, hur dessa implementeras i verksamheten samt utifrån detta undersökt hur användarna uppfattar informationssäkerhetsarbetet i sitt dagliga arbete.