Bakgrund: Parkinsons sjukdom drabbar vissa områden i hjärnan och cellerna i detta område kommer att dö kontinuerligt. Detta påverkar många av kroppens funktioner vilket medför ett mycket brett symtomspektrum. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med Parkinsons sjukdom sett ur ett patientperspektivMetod: En systematisk litteraturstudie. Sökning efter relevanta artiklar genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Psykinfo. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att sammanställa resultatet.Resultat: Två teman framträdde ur analysen: Upplevelsen av hur sjukdomen förändrade funktionsförmågan i Det dagliga livet och Upplevelsen av vad omgivningens bemötande har för betydelse.

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod.

Sjuksköterskornas upplevelser och hälsa i sitt dagliga arbete är ett område man inte alltid lägger fokus på. Det är ju helt rätt, att patienten är i fokus och det viktigaste i vårdandet, men helheten i det hela är också viktig. Att sjuksköterskorna mår bra i sitt arbete och får det stöd som han/hon behöver är troligen en garanti för bättre kvalité att utföra arbetsuppgifterna i det dagliga arbetet som intensivvårdssjuksköterska. Idag känns det som det finns en bristande kunskap kring föreställningar om sjuksköterskors hälsa och upplevelser. Syftet med den planerade studien är att belysa upplevelserna hos intensivvårdssjuksköterskorna i det dagliga vårdarbetet kring arbetsföra patienters sjukdomar och svåra skador.Med arbetsföra individer menar vi människor i åldern 18 ? 65, alltså människor som är aktiva i arbetslivet.

Syftet med studien var att beskriva hur anhöriga upplevde att deras dagliga liv påverkades av att vara anhörigvårdare till en strokedrabbad person och vilken effekt riktade sjuksköterskeinterventioner hade för anhörigvårdarna. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Databaser som användes var PubMed, Cinahl och Scopus. Resultatet visade att många anhörigvårdare upplevde oro och stress i olika situationer och detta skapade begränsningar i deras dagliga liv. Anhörigvårdarnas psykiska och fysiska hälsa påverkades av att vårda sin anhörig.

Bakgrund: Det är en stor omställning att få en stomi vilket kan ge både fysiska och psykiska konsekvenser. När personer som fått en stomi lämnar sjukhuset känner de sig ofta svaga och oroliga för att lämna den trygga miljön på sjukhuset. Syfte: Syftet var att belysa hur personer anpassar sig till ett liv med stomi samt hur de upplever att stomin påverkar dem i Det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie utfördes systematiskt med en slutgiltig genomgång och granskning av 17 vetenskapliga artiklar. Under resultatanalysen framkom fyra kategorierna.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 15000 personer i Sverige av plötsligt oväntat hjärtstopp, av dem överlever cirka 1200. Forskning har visat att andelen som överlever ett hjärtstopp ökar och därmed finns ett ökat behov av att förbättra kunskapen om hur livet påverkas för personer som överlevt. Studier har visat att överlevare drabbas av minnessvårigheter, ångest, brist på energi och nedsatt fysisk funktion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av livet efter ett hjärtstillestånd. Metod: Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar Det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en progressiv sjukdom som kännetecknas av kronisk luftvägsobstruktion. Den främsta orsaken till sjukdomen är rökning. Andra orsaker till sjukdomen kan vara luftföroreningar samt ärftlighet. Tidigare forskning visar att kronisk sjukdom innebär begränsningar som ger upplevelsen av förlust, vilket ger upphov till lidande. KOL leder till andnöd vilket ger begränsningar i livet.

Studiens syfte är att undersöka hur barn kommuniceras i det dagliga samtalet mellan föräldrar och pedagoger. Vi har använt oss av följande frågeställningar för att konkretisera syftet: Hur initieras samtalet? Vilka roller har föräldrar, pedagoger och barn i samtalet? Vilka aspekter av barn och barns vardag lyfts i samtalet? Studien utgår från en barndomssociologisk ansats, inom vilken barn betraktas som aktiva medskapare av sina liv och barndom ses som ett socialt och kulturellt konstruerat fenomen. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag, och primärmaterialet är observationer dokumenterade med fältanteckningar. Studiens resultat visar hur det är mest förekommande att vuxna tar initiativ till samtal och sällan barnen.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplevde sin livskvalitet efter ett hjärtstopp samt hur närstående upplevde att livet påverkades efter en anhörigs hjärtstopp. Metod: Sökningar efter artiklar skedde via PubMed, CINAHL och Medline. Inklusionskriterierna var att artiklarna skulle vara skrivna på svenska eller engelska, primärkällor samt publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 2000-2012. Huvudresultat: Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos patienterna. Det aktiva dagliga livet (ADL) och/eller den fysiska förmågan var försämrad, dock rapporterades en tillfredsställande livskvalitet och en god ADL nivå 15 år efter hjärtstoppet.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar Det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Introduktion: Den kliniska erfarenheten bland vårdpersonal är att benmärgsprovtagning för många patienter kan vara en smärtsam procedur. Idag saknas tillräcklig kunskap om hur patienter som genomgår benmärgsprov upplever smärta och hur deras smärtupplevelse ser ut. Vi känner inte heller till om det finns bakomliggande faktorer av betydelse som ökar patientens risk att erfara smärta vid benmärgsprovtagning. Syftet med denna prospektiva studie var att kartlägga förekomst och intensitet av smärta hos vuxna individer som genomgår benmärgsprovtagning, samt faktorer som är relaterade till smärtupplevelsen vid benmärgsprovtagning. Metod: Tvåhundratrettiosex vuxna individer (m/k=126/110, median-ålder 62 år, intervall 20-89 år) planerade för benmärgsprov inkluderades i studien.

Att drabbas av cancer är en mycket genomgripande upplevelse i livet och då särskilt för unga som genomgår stora omställningar med utveckling av den egna identiteten. Denna utveckling sker i samspel med omgivningen samtidigt som de genomgår en frigörelseprocess från föräldrarna. En cancerdiagnos kan innebära att mognadsprocessen försvåras med risk för isolering i Det dagliga livet från såväl närstående som nära vänner. Behovet av stöd kan därför vara omfattande för unga personer som samtidigt som de är unga är på väg in i vuxenlivet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka erfarenheter av stöd ungdomar och unga vuxna har när de genomgår behandling för cancer.

Att leva med kronisk sjukdom påverkar individen och kan medföra problem i Det dagliga livet. Förmågan att acceptera och hantera sin sjukdom i dagligt liv kan variera avsevärt mellan olika människor. Följaktligen är behovet av omvårdnad individuellt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors hanteringsstrategier vid fibromyalgi. Med hanteringsstrategi avsågs i denna studie en handling eller tanke med målet att uppnå lindring eller ökad livskvalitet.