Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

Rapportens tema är stereotyper, utseende och genus med ytterligare fokus på aspekterna karaktärsdesign, ansiktsdrag och personlighetsdrag. Stereotyper har här behandlats ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Detta för att ge vinkel åt effektiv visuell kommunikation, en aspekt som ibland använder sig av just stereotyper, särskilt i moderna media. En undersökning genomfördes för att analysera hur intrycket av tecknade karaktärer kan påverkas av karaktärens könsidentitet och ansiktsdrag. Detta baseras på tidigare forskning där ansiktsdrag kan kategoriseras som maskulina respektive feminina, vilka skapar olika intryck av personlighetsdrag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken årskurs det är lämpligt att börja ge elever med franska som B-språk en grammatikundervisning byggd på regelförklaringar. Undersökningen är inspirerad av det svenska projektet STRIMS ? Strategier vid inlärning av moderna språk, och metoden för att ta reda på frågeställningen är hämtad härifrån. Sex franskelever i årskurserna 7, 8 och 9 deltog i undersökningen. Genom att låta eleverna resonera kring franska meningar som kunde vara antingen rätt eller fel undersöktes vilka strategier eleverna använde sig av för att lösa problemen.

AbstractThe aim for this study is to establish how teachers and supervisors at the Child and Recreation Programme interpret the concept ?vocational knowledge?. It is also about how they substantially can see that the pupils are developing vocational knowledge, during their work placement training. The aim of this thesis is to create a base for teachers to work with continuing development in teaching practice. The empirical part of this study is based on interviews. Interviews were analyzed in three categories: definition of vocational knowledge, substantially developing in vocational knowledge and success factors. The result shows that knowing how and knowing why is salient in vocational knowledge.

Denna studie inriktar sig mot läsförståelseundervisning och vikten av att förstå läst text. Studiens syfte är att undersöka lärarnas uppfattning om hur undervisning i läsförståelse bedrivs i grundskolan respektive grundsärskolan. Genom att använda den deskriptiva aspekten på intervjuer försöker vi påvisa både fakta och mening utifrån respondenternas svar. Vi har använt oss av @ografi som undersökningsmetod. Detta innebär att insamling av rådata sker genom intervjuer via mail. Svenska elevers läsförståelse har försämrats det senast decenniet vilket framkommer i den internationella undersökningen PISA 2009.

Uppsatsen undersöker hur en religiös föreställningsvärld framställs och vill övertyga i den moderna berättelsen Ödehuset av William Paul Young. Detta kontrasteras mot en klassisk berättelse från 1678, Kristens resa av John Bunyan. Analysen utgår från ett narrativt perspektiv där handling, karaktärer och miljö är viktigaste begrepp för att ge metaforerna kontext. I narrativet finns peripetier ? vändpunkter ? som utgör undervisningen om föreställningsvärlden.

STRIX är Banverkets mest moderna mätvagn. Med denna utförs bland annat mätningar av rälsprofilen med ett optiskt system som är monterat under vagnen. I detta examensarbete jämförs mätningar från STRIX och mätningar från det handhållna systemet MiniProf. Målet med jämförelsen är att visa om nya metoder som har utvecklats under examensarbetet leder till förbättringar av mätningar utförda med STRIX. En tänkbar förbättring av de mätningar som utförs med STRIX är att byta den referenspunkt som används vid matchning mot en referensprofil.

Syftet med denna studie var att få kunskap om vilka metodiska val läromedel i tyska gör när de behandlar ett särskilt grammatiskt fenomen. Som metod valdes textundersökning där fyra moderna (2000-2005) och ett äldre (1993-1995) svenskt läromedel (ett för högstadiet och fyra för gymnasieskolan) analyserades för de fyra variablerna form, progression, elevtyper och metaspråk. Vidare ingick även kvalitativa intervjuer av fyra lärare. Det konstaterades att det fanns en skillnad mellan kursplanerna och läromedlen, där den kommunikativa språksynen i dagens kursplaner inte adekvat återspeglades i hur ett flertal läromedel behandlade adjektivböjningen. Studien antydde också att modern språkdidaktisk forskning inte alltid kommer till användning när adjektivböjningen behandlas av läromedlen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete är att undersöka vilka faktorer som påverkar elever i årskurs sex väljer modernt språk i allmänhet och i synnerhet vad eleverna har för inställning till det tyska språket. Då tyskans popularitet minskat kraftigt de senaste åren samtidigt som tyskkunskaper är eftertraktade på arbetsmarknaden är det intressant att undersöka vad detta beror på utifrån mina frågeställningar. Som grund till undersökningen ligger en enkätundersökning där 78 elever i årskurs sex som nyligen utfört språkval deltog. Eleverna fick svara på frågor om hur valet gick till, om beslutet togs själv eller i samråd med någon och om deras möjlighet att pröva å de olika språken påverkat valet. Därefter fick eleverna svara på frågor om faktorer som inverkade på valet utifrån aspekterna som framkommit som viktiga i tidigare forskning.

I detta arbete undersökte jag om högstadiespråklärare och SFI- lärare på Komvux ansåg sig bli påverkade av elevernas ålder och motivation, samt lektionstiden när de valde undervisningsspråk. Jag bad dem uppskatta hur mycket tid de undervisar på målspråket (det språk eleverna ska lära sig), samt undersökte varför de valde det undervisningsspråket. Jag intervjuade också en metodiklektor.Jag samlade in information från de berörda respondenterna genom ett frågeformulär via mail, och sedan fördjupade jag det inkomna resultatet med semi- strukturerade intervjuer.Resultatet visade att högstadiespråklärare använde elevernas modersmål till stor del i undervisningen. De trodde inte att ålder eller tid hade en avgörande roll vid deras val av undervisningsspråk, men de var överens om att motivationen påverkade dem. SFI- lärarna på Komvux använde till nära hundra procent målspråket i sin undervisning.

Arbetet har handlat om hur jag som designer kan skapa uppmärksamhet kring golvproducenten Kährs och deras produkter i framtiden. Företaget hade inte några önskemål eller ramar för projektet och jag valde då själv att ta fram en sittmöbel för offentlig miljö, med särskilt fokus på väntrum och hotellobbys. Observationer och intervjuer har utgjort arbetets bas. Jag har även studerat turism och svenskhet för att hitta en knytpunkt mellan företaget, de rumsliga kontexterna och projektets mål.Designprocessen har startats med ITK och idégenereringsmetoder. En skissprocess har sedan löpande genom hela arbetet styrt detta framåt. Efter analys av företaget och den research jag gjort skapade jag en möbel för kortvarigt sittande. Form och uttryck skissades fram utifrån målet att skapa uppmärksamhet kring företaget och deras produkter.Resultatet är en sittmöbel som kan användas enskilt, men är anpassad för att sammanfogas i ett modulsystem.

The aim of this study is to examine marriage as something both desirable and normal in three popular novels from the 1860s about marriage: Rosa Carlén?s Agnes Tell: en äktenskapshistoria (1860), Marie Sophie Schwartz?s Alma eller De moderna äktenskapen (1860) and Sara Pfeiffer?s Aurora Trampe (1867). Using a theoretical perspective from Michel Foucault and Judith Butler, I have analysed the novels as being producers of, and resistance against, norms.The good marriage is partly depicted as a utopian vision in the novels, which therefore functions as fantasies for the readers. But it is also depicted as a realistic possibility. Though difficult to achieve, the main characters reach the goal through individual improvement towards correct behaviour.The question for the main characters is not whether they are going to marry or not, but how to make their marriages good ones.

Hur designar man ett tapetmönster för fondväggar och hur ser designprocessen ut? I alla tider har människan dekorerat hemmets väggar, alltifrån grottmänniskans inristningar till den moderna människan som fäster självhäftande väggdekorationer på sina väggar. Budskapen kanske inte är detsamma då som nu, men alla har vi något vi vill uttrycka. Det vi tycker är intressant just med tapeter är att det har funnits så pass länge och att mönstren i sig inte har förändrats särskilt mycket från början av 1800-talet fram tills nu. Många äldre motiv kommer igen som till exempel medaljonger och växter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilket användningsområde journalister, som är anknutna till en redaktion, har att använda sig av bloggar och dess möjligheter. Vi vill undersöka bloggen som fenomen och då i synnerhet varför journalisten väljer att använda sig av denna alternativa medieproduktion, trots att han har möjlighet att genom sin redaktion kunna uttrycka sig och bli publicerad för en allmänhet som lyssnar till honom/henne. Vi kommer med hjälp av intervjuer, gjorda via mail, försöka att klargöra hur bloggen används av journalister och till vår hjälp kommer vi att använda Jürgen Habermas teori om offentlighet så som han har förklarat det i sin bok Borgerlig offentlighet.Frågeställningen i uppsatsen är:· Hur ser journalisten på bloggen i avseende på det offentliga och det privata?· Vilket urval gör journalisten då han/hon skriver i sin blogg?· Hur kan journalisten använda sig av bloggen?Undersökningen grundar sig i två stycken mailintervjuer med journalister som själva bloggar. Dessa två är Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, som bloggar under Svenska dagbladets redaktionella flagg och Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan, som skriver i ett mer privat rum.