Sök:

Sökresultat:

24945 Uppsatser om Det andra inlärda sprćket. - Sida 2 av 1663

De hoppar och skuttar nÀr vi vinner! En kvalitativ studie om integration genom idrott

Studiens syfte Àr att undersöka orsakerna som invandrarkillar har nÀr de vÀljer fotboll före andra sporter, samt varför vÀljer de att spela fotboll tillsammans med andra invandrarkillar i en invandrarförening. Huvudsyfte Àr att undersöka om fotbollen i det fallet fungerar som integrationsfaktor.För att fÄ svar pÄ detta anvÀnder jag mig av följande frÄgestÀllningar:Vilka Àr orsakerna till att invandrarkillar vÀljer fotbollen före andra sporter?Varför vÀljer de att spela fotboll i ett invandrarlag?Har fotbollen nÄgon inverkan för deras integration?För att uppnÄ mitt syfte har jag intervjuat fem invandrarkillar som spelar fotboll i en invandrarförening. För att fÄ inblick i andra aktörers resonemang omkring invandrarkillars förhÄllningssÀtt till regler och till andra aktörer, intervjuade jag ocksÄ nÄgra fotbollsspelare med svensk bakgrund, samt fotbollsdomare och trÀnare.Resultatet visar att killarna i min studie Àr integrerade i det svenska samhÀllet, fast de uppfattar sig inte som svenskar. Genom fotbollen, skolan och andra arenor har de integrerat i det svenska samhÀllet och samtidigt lyckats att behÄlla sin kultur och vÀrderingar.

Attityder till flersprÄkighet i skolan

Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur tre lÀrare i Ärskurserna tvÄ, fyra och fem ser pÄ, och bemöter, flersprÄkighet i sitt vardagliga arbete i skolan. De metoder som anvÀnds för materialinsamling Àr intervjuer med tre klasslÀrare och klassrumsobservationer i deras klasser pÄ samma skola. Resultaten frÄn intervjuerna visar att de undersökta lÀrarna pÄ skolan sÀger sig vara positivt instÀllda till flersprÄkighet. Under observationerna i lÀrarnas klassrum visar dock en av dem att hon inte tolererar andra sprÄk Àn svenska. En inre frustration av nÀr hon hör andra sprÄk Àn svenska kan ha lett till att hon inte tolererade andra sprÄk Àn svenskan.

Presentationen av muslimer i tv-serien Andra Avenyn : Hotbild, hjÀltar eller nÄgot mittemellan?

I uppsatsen har jag undersökt hur muslimer presenteras i tv-serien Andra Avenyn dÀr strategin utgörs av en diskursanalys. Denna grundar sig pÄ Edward Saids antaganden i verket Orientalism samt Magnus Bergs teori om hur orientalen framstÀlls inom populÀrkulturen, vilket han presenterar i Hudud: en essÀ om populÀrorientalismens bruksvÀrde och vÀrldsbild. Jag diskuterar endast de aspekter av populÀrkulturen som berör film dÄ mitt undersökningsmaterial Àr en tv-serie. Genom studien av Andra Avenyn presenteras ett förslag till en pÄbyggnad av Bergs teori om orientalen. I analysen diskuterar jag mig fram till hur Andra Avenyn liknar samt skiljer sig ifrÄn de populÀrorientalistiska filmer Berg analyserat..

Olika glasögon för orsakerna till andra vÀrldskriget

Orsakerna till andra vÀrldskriget Àr vÀl analyserade och finns berÀttat om i mÄnga verk. Det hÀr arbetet applicerar tvÄ klassiska teorier, realism och liberalism pÄ de orsaker till krig som Stephen Van Everas bok ?Causes of War? förtÀljer. Syftet med arbetet Àr att undersöka, om det Àr möjligt, vilken av tvÄ utvalda teorier som bÀst förklarar orsakerna till krigen under andra vÀrldskriget. Min problemformulering Àr: Vad har realismen och liberalismen för syn pÄ orsakerna till varför ett krig bryter ut och hur förklarar de i sÄdana fall orsakerna till andra vÀrldskriget?  För att ge svar pÄ de hÀr frÄgorna kommer jag att anvÀnda mig av en kvalitativ textanalys.

Newtons andra vagn

Ett problem för den grundlÀggande fysikundervisningen i skolan Àr att tyngdkraften stÀndigt stör experiment och demonstrationer, vilket gör det svÄrt för eleverna att förstÄ Newtons första och andra lag. MÄlet med projektet Àr att förbÀttra fysikundervisningen pÄ högskolans bastermin. För att lösa problemet skapade vi en demonstrationsanlÀggning som effektivt demonstrerar inertialsystem och Newtons andra lag genom att köra ett specialkonstruerat tÄg med konstant hastighet eller konstant acceleration. Eleverna har möjlighet att utföra tre olika experiment som styrs via en webbsida eller fjÀrrkontroll och analysera utgÄngen genom grafer som ritas upp. Lösningen testades med mycket gott resultat.

Att öppna nya vÀgar för sin egen musik genom andra: Ett underso?kande arbete om vad en ?gör-det-sjÀlv-musiker? kan lÀra sig av att involvera andra

I detta arbete sÄ har jag undersökt vilka skillnader som uppstÄr av att enbart producera lÄtar sjÀlv, kontra scenariot med flera instrumentalister inblandade. Detta gjorde jag genom att skriva och producera tre lÄtar sjÀlv, för att sedan presentera grundidéerna till lÄtarna (enbart akustisk gitarr och sÄng) för fyra stycken andra instrumentalister. Dessa instrumentalister spelade jag sedan in var för sig, utan att ge nÄgra andra instruktioner Àn att spela vad de ansÄg passa grundidén bÀst. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ vilka skillnader som skulle uppstÄ och försöka komma fram till vad som blev bÀst. De tvÄ frÄgestÀllningarna jag har besvarat Àr, vad jag kan lÀra mig av instrumentalisternas approach till mina lÄtar, samt vilka för- och nackdelar som finns med att producera sjÀlv, kontra att producera i sÀllskap? Det jag kom fram till var att jag som lÄtskrivare och producent fÄr ut vÀldigt mycket av att involvera andra instrumentalister i mina produktioner.

Distriktssköterskors erfarenheter av att möta vÄrdsökande frÄn andra kulturer: en intervjustudie

VÄrdsökande frÄn andra kulturer har ofta ett stort behov av omsorg beroende pÄ traumatiska skador och hÀndelser som mÄnga bÀr med sig frÄn sitt hemland förutom det trauma det innebÀr att bryta upp och fly till ett annat land. Idag och i den framtida yrkesrollen Àr det distriktssköterskan som möter de flesta vÄrdsökande frÄn andra kulturer. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att möta vÄrdsökande frÄn andra kulturer. I studien deltog fem distriktssköterskor frÄn norra Sverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med en tematisk innehÄllsanalys.

Barns syn pÄ andra barns livsvillkor

Syftet med detta arbete har varit att identifiera framförallt tillgÄngar i barns kÀnnedom, förstÄelse och inlevelseförmÄga i andra barns livsvillkor men undersökningen har Àven visat pÄ vissa brister. En viktig frÄgestÀllning har varit huruvida barns egna kulturella erfarenheter och identitet pÄverkar deras syn pÄ andra barn. DÀrför har undersökningen utförts i tvÄ olika kulturella miljöer en mÄngkulturell och en med brist pÄ mÄngkultur. I de bÄda miljöerna har jag genomfört semistrukturerade intervjuer utifrÄn bilder av barn och resultatet har visat pÄ en del likheter och skillnader mellan de bÄda grupperna..

Vad avgjorde utgÄngen vid slagen vid Narva och Poltava : FÀltherrens styrning eller andra faktorer?

Tesen att en fÀltherre hade smÄ möjligheter att styra ett slag nÀr det vÀl hade börjat har framförts av författaren Peter Englund. Denna tes delar forskare i tvÄ lÀger dÀr det andra lÀgret menar att fÀltherren hade mycket stor betydelse för utgÄngen av ett slag. Syftet med denna uppsats Àr tvÄdelat. Den första delen i syftet Àr att undersöka om det fanns faktorer andra Àn fÀltherrens styrning som kunde avgöra ett dÄtida slag och den andra delen i syftet Àr att se om det gÄr att applicera moderna doktriner i analysen av dÄtida fall. Resultatet av undersökningen visar att fÀltherren hade smÄ möjligheter att styra slaget men det fanns med ett energiskt och karismatiskt föregÄngsmannaskap möjlighet att pÄverka slaget. Det framgÄr tydligt faktorer i slagen som fÀltherren inte kunde styra över. Svaret Àr att en kombination av fÀltherrens pÄverkan och andra faktorer avgör ett slag, ingendera stÄr ensam.Syftet uppfylls med att det finns andra faktorer identifierade och en modern doktrin gÄr att anvÀnda vid analysen..

"Blattar i blaskan" En postkolonial studie av de Andra i Sydsvenskan

Studiens syfte Àr att undersöka bilden av invandrare i Sydsvenskans lokala nyheter. Detta görs utifrÄn ett postkolonialt perspektiv med anvÀndning av diskursanalys. Uppsatsens har ocksÄ ett konstruktivt inslag bestÄende av en granskning av tidningens mÄngfaldsarbete genom intervjuer med ansvariga. Invandrare blir de Andra vilket tar sig uttryck i Sydsvenskan genom att de skildras som annorlunda frÄn den svenska normen. De beskrivs som icke-jÀmstÀllda, passiva och uppgivna och figurerar ofta som offer och i artiklar som handlar om problem.

Vi och de Andra ? en postkolonial diskursanalys av handböcker som beskriver hedersrelaterat vÄld

Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka hur bilder av Vi och De Andra konstrueras i kunskapsmaterial om hedersrelaterat vÄld riktat till yrkesverksamma inom skola, hÀlso- och sjukvÄrd, socialtjÀnst och rÀttsvÀsende. Vi har en poststrukturalistisk utgÄngspunkt som fokuserar pÄ hur verkligheten konstrueras genom sprÄket samt hur det finns en maktaspekt i att formulera ?kunskap?. Analysen sker utifrÄn ett postkolonialt perspektiv samt diskursanalytiska metoder. De frÄgestÀllningar vi utgÄr ifrÄn lyder:Vilka diskurser kring hedersrelaterat vÄld kan identifieras i materialet?Hur konstrueras Vi och Dom inom dessa diskurser?Studiens resultat visar bland annat att det i materialet i hög utstrÀckning Äterfinns generaliserande konstruktioner av Vi och De Andra.

Mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder

Bakgrund: Mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder Àr komplicerat pÄ grund av att de sistnÀmnda har ett annat sÀtt Àn andra att uppfatta och förstÄ omvÀrlden. Personer med neuropsykiatriska funktionshinder vÄrdas oftare pÄ sjukhus och har lÀngre vÄrdtid Àn andra personer pÄ grund av att funktionshindret ofta medför andra bekymmer. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsÀttningarna i mötet mellan vÄrdpersonal och personer med neuropsykiatriska funktionshinder för att skapa en vÄrdrelation. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som var förutsÀttningar i mötet för att skapa en vÄrdrelation.

LÀkarstudenterna och det symboliska kapitalet. : Kulturella och andra symboliska tillgÄngar hos lÀkarstudenter pÄ Karolinska institutet.

I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos lÀkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jÀmförs lÀkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i StockholmsomrÄdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkÀt till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med lÀkarstudenter pÄ termin fyra pÄ Karolinska Institutet. Studien visar att lÀkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det sÀrkskiljer sig i vissa avseenden.

Asperger syndrom Upplevelser av möten med andra mÀnniskor

Asperger syndrom Àr en neuropsykiatrisk störning som ger olika funktionsnedsÀttningar. Detta gestaltar sig i en oförmÄga att leva sig in i hur andra tÀnker och kÀnner, fantasifattigdom och nedsatt förmÄga till social interaktion. MÀnniskor med Asperger syndrom kan ofta uppfattas som udda och avvikande av andra mÀnniskor och de upplever ofta sin bristande sociala kompetens som ett stort hinder. De behöver som alla andra mÀnniskor nÄgon gÄng uppsöka vÄrden. Personalen i vÄrden kÀnner inte alltid till de funktionsnedsÀttningar som mÀnniskor med Asperger syndrom kan ha och det finns en risk för dÄligt bemötande, vilket kan leda till att onödigt vÄrdlidande uppstÄr.

En energieffektiv arena

Det Àr ett angelÀget allmÀnintresse att ta tillvara pÄ mÄnga av de metaller som finns i berggrund, men ofta har marken dÀr mineralerna Äterfinns Àven andra anvÀndningsomrÄden. För att sÄ gott det gÄr att tillgodose dessa olika ÀndamÄl har vi idag ett regelverk kring sÄdan utvinning, frÀmst genom minerallagen, dÀr Àven andra intressen sÄ som rennÀring, markÀgare och miljö finns medtagna. Syftet med denna uppsats har varit att kartlÀgga hur beslutsprocessen kring en gruvetalbering ser ut, frÀmst enligt minerallagen och Àven vissa andra lagrum, samt att se hur nÀmnda övriga intressen vÀgs ini den processen. Det gÄr dÀr att konstatera att prospektören har en fördel just p.g.a det angelÀgna allmÀnintresse som mineralutvinning faktiskt klassats som..

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->