Kina har världens största enskilda marknad och en ekonomi vars utveckling de senaste årtiondena haft en utveckling utan motstycke. Den forna planekonomin har lämnat plats för en betydligt liberalare inriktning vilket inom en snar framtid sannolikt kommer att göra Kina till världens största ekonomi. Läggs till detta väldigt låga kostnader för produktion framträder en bild av en marknad med enorma möjligheter för investerare. Faktum är att Kina idag är det främsta målet i världen för utländska direktinvesteringar. Direktinvesteringar kommer dock i olika former och de komplexa förhållanden som råder på den kinesiska marknaden innebär många fallgropar för en utländsk investerare.

Den kinesiska marknaden har efter många år av isolering börjat öppnas upp allt mer mot omvärlden. Med inträdet i WTO har utvecklingen de senaste åren gått fort och lagar och regleringar revideras kontinuerligt av den kontrollerande regeringen. Inträdet har inneburit en anpassning till övriga medlemsländer vilket gjort att möjligheterna för företagande i Kina ständigt ökar. Potentialerna på marknaden är stora, vilket många utländska företag redan upptäckt. Trots det är det fortfarande ett begränsat antal svenska företag på marknaden, speciellt detaljhandelsföretag som vänder sig till konsumenter.

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen..

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera skillnader i hur servicekvalitén inom servicenäringen i Sverige uppfattas av svenska studenter och kinesiska utbytesstudenter.Metod: I studien användes en kvantitativ metod med hjälp av enkäter med slutna svarsalternativ och ordinalskala, som distribuerades till totalt 324 svenska studenter och kinesiska utbytesstudenter. Vidare användes dataprogrammet IMB SPSS för att utföra faktoranalyser och klusteranalyser. Resultaten användes sedan för att testa de använda teorierna.Resultat: Genom att analysera de resultat som deducerats från insamlad data har studien bidragit med ytterligare data inom kulturområdet och servicenäringen. Studiens teoretiska referensram har stärkt de slutsatser som gjorts, men har även visat sig vara vag i vissa sammanhang. Studien har visat vissa intressanta skillnader i hur kinesiska utbytesstudenter och svenska studenter uppfattar servicekvalitén inom servicenäringen.Förslag till fortsatta studier: Studiens resultat skulle kunna bidra till förslag till fortsatta studier inom servicenäringsområdet och servicekvalité.

Sammanfattning Vi har i denna uppsats valt att studera hur företag arbetar med finansiering på den kinesiska marknaden. Vi har gjort detta genom att analysera dels hur etableringssättet påverkat företagens riskhantering samt hur den kinesiska politiken påverkat företagets finansiering. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och genomfört en fallstudie där vi intervjuat sex personer som innehar kunskap som är relevant för uppsatsen. Vi ger också rekommendationer om hur företag kan arbeta med att hantera finansiella risker på den kinesiska marknaden.Den teoretiska referensramen innefattar företagsfinansiering, etableringssätt och den politiska risken. Teorikapitlet behandlar dessa dels ur ett generellt perspektiv men också i relation till den företagsfinansiella kulturen i Kina.

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen. .

Den ekonomiska utvecklingen i Kina har varit snabbare än i något annat land och idag tillhör Kina toppskiktet bland världens ledande ekonomier. År 2001 blev Kina en fullvärdig medlem i WTO vilket gjorde att Kinas näringsliv öppnades upp allt mer för utländska företag och investeringar, men den kinesiska staten vill inte helt släppa kontrollen över vissa strategiskt viktiga marknader. Beroende på bransch, verksamhet eller etableringsform är förutsättningarna olika. Det finns alltså många specifika faktorer och förhållanden som kan skapa möjligheter eller problem för företag som skall etablera sig i Kina. Syftet med den här studien är att synliggöra just de specifika möjligheter och problem som finns på den kinesiska marknaden och hur svenska företag som har valt att etablera sig i Kina upplever dessa..

Hälften av alla personer över 90 år har en demenssjukdom, och incidensen för demenssjukdom ökar med åldern. Demenssjukdom medför nedsättning av kognitiva funktioner vilket kan medföra svårighet att tolka information och orientera sig. Även minne, språk och tankeförmåga kan försämras. Rummet är av stor vikt för personer med demenssjukdom. Att känna igen föremål, hitta rätt i miljön och att tolka information rätt spelar en stor roll för välbefinnandet.

Offentliga miljöer ska vara tillgängliga för alla människor, det är reglerat i lagstiftning och det ger människor rätten att vistas i en stad på samma förutsättningar. På delar av Stora torget i Linköping är det offentliga rummet begränsat av bland annat uteserveringar. Syftet med examensarbetet är att undersöka det offentliga rummet och dess innebörd i staden. Dessutom ska examensarbetet undersöka skillnader mellan det offentliga och det privatiserade rummet. Målet är att förklara fenomenet det offentliga rummet samt förstå sambandet mellan fysisk utformning och dess påverkan på livet i det offentliga rummet.

Kina har de senaste åren genomgått en omfattande utveckling på det informationstekniska området och den ekonomiska tillväxten i landet har ökat explosionsartat. Medieklimatet och den kinesiska statens kontroll över Internet genomgår i och med det här stora förändringar. Trots att Internet skapar en till synes större frihet och ger nya möjligheter, använder den kinesiska staten Internet för att ytterligare öka sin kontroll över informationsflödet i landet. Genom cyberattacker från kinesiska IP-adresser mot Internetjätten Google i början av 2010 lyftes Kinas Internetpolitik fram även i internationella medier, inklusive svenska. Genom att undersöka engelskspråkiga kinesiska nyhetsartiklar i dagstidningar på Internet, om Google och Internetcensuren i Kina, ämnade vi granska hur regimsupport respektive regimkritik yttrar sig i två kinesiska nyhetstidningar.

Betydelsen av kulturer har ökat till följd av globaliseringen och uppkomsten av multinationella företag. En intressant aspekt är därför att undersöka huruvida det är nationell kultur eller organisationskultur som präglar ledarskapet i ett utländskt dotterbolag vars kultur är vitt skild från moderbolagets. Därför ämnar denna studie att undersöka vad som influerat utformningen av ledarskapet på det svenska multinationella företaget Perten Instruments dotterbolag i Kina. Detta genom att se om ledarskapet speglar landets egna nationella kultur eller om det har influerats av företagets organisationskultur och därmed mer stämmer överens med den svenska kulturen. Studien utfördes genom intervjuer med anställda på moderbolaget i Sverige och dotterbolaget i Kina.

Syftet men uppsatsen är att göra en kartläggning av perspektiv på graffiti i det offentliga rummet. Detta görs genom kvalitativa intervjuer av semi-strukturell karaktär med sju olika aktörer som på olika sätt spelar en roll i konflikten om graffitins existens i det offentliga. Uppsatsen präglas av ett humanistgeografisk perspektiv och undersöker även hur dessa sju aktörer upplever det offentliga rummet. Det teoretisk ramverket för uppsatsen är Doreen Massey´s Sense of place. Som också utgör det huvudsakliga källmaterialet.

SAMMANDRAG: Jag har använt mig av deduktiv teori vilket betyder att jag har skapat en egen modell genom en sammansättning av existerande teorier. Denna modell har se-dan använts i intervjuerna. Modellen visar att ett framgångsrikt sourcingföretag bör ha en bakgrund i en eller ett flertal branscher samt ett väl etablerat nätverk på marknaden. Modellen visar även värdet av erfarenhet på den kinesiska marknaden. Det vill säga att om per-sonerna bakom sourcingföretaget har erfarenhet av att arbeta på den kinesiska marknaden ökar dess chanser att lyckas.

Denna uppsats bygger på en bildanalys av Ikeas annonsering i Kina respektive Sverige. Vi har analyserat två annonser i vardera land. Uppsatsens teoretiska grund baseras på kommunikationsteori, färglära, bildanalys och semiotik. I komparationen mellan annonser publicerade i de två länderna kunde vi konstatera att de kulturella skillnaderna är påtagliga. Ikea i Sverige tar ut svängarna, lämnar mer öppenhet och nyttjar komisk retorik i sin marknadsföring.

I jakten på nya affärsmöjligheter ser allt fler svenska företag Kina som en potentiell marknad. Flera faktorer gör det svårt för utländska företag att etablera sig på den kinesiska marknaden, det tar tid, kräver hårt arbete och ett väl utvecklat kontaktnät. Guanxi är ett begrepp som beskriver hur kineser skapar och underhåller sociala relationer, både privat och i affärslivet. Det är nödvändigt för utländska företag att anskaffa kunskap om hur de utvecklar guanxi med lokala kinesiska aktörer för att framgångsrikt etablera sig i Kina.För att exemplifiera problematiken har vi genomfört en kvalitativ undersökning på Alfa Laval och Exportrådet Kina. Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt i Blankenburgs nätverksmodell för utlandsetableringar undersöka hur Alfa Lavals etableringsprocess på den kinesiska marknaden och utvecklandet av lokala nätverk genomförts med hänsyn till guanxi.