Bakgrund: PottrÀningen har de senaste decennierna senarelagts. Svenska barn blir i genomsnitt kontinenta vid tre Ärs Älder trots att barn kan uppnÄ blÄskontroll redan under spÀdbarnstiden. Sen pottrÀning kan leda till fysiska och psykiska komplikationer. Att pottrÀningen har senarelagts kan bland annat bero pÄ att förÀldrar har svÄrt att bedöma nÀr barn Àr redo för pottrÀning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilken information som ges kring pottrÀning frÄn BVC (barnavÄrdscentral) -sjuksköterskor och vad den informationen baserades pÄ.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om medborgardialog frÀmjar politisk delaktighet. Studien grundar sig pÄ en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av LuleÄ kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati Àr att politiska beslut skall grundas pÄ mÀnskliga rÀttigheter med fria och jÀmlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

I uppsatsen jÀmförs verbalsyntaxen i smÄbarnsbilderböcker med mÄlgruppenssprÄk, med syfte att avgöra hur barnsprÄksnÀra författarna skriver. Urvalet av böcker utgÄr frÄn en lista utgiven av Regionbibliotek VÀstra Götaland med rekommenderade böcker för barn upp till 2 Är. Följande författare Àr representerade i studien: Barbro Lindgren, Anna-Clara Tidholm och Catarina Kruusval.Uppsatsens teoretiska ram Àr den generativa grammatiken och metoden Àr kvalitativ. Generativ analys anvÀnds för att undersöka korrelationen mellan barnbokssprÄkets och barnsprÄkets syntaktiska komplexitet, dvs. nÀrvaro/frÄnvaro av funktionella fraser som Inflection Phrase (IP) och Complementizer Phrase (CP) som medger komplexa, finita satser.

I denna uppsats har vi utvÀrderat Give me five, som Àr ett lÀnsövergripande samarbetsprojekt mellan förskola och bibliotek. Projektet Àr en lÀsfrÀmjande insats, initierat av LÀnsbiblioteket i VÀsterbotten och finansierat av KulturrÄdet, dÀr den moderna bilderboken anvÀnds som ett pedagogiskt redskap för att nÄ femÄringar och vuxna i deras nÀrhet.Vi har i uppsatsen fokuserat pÄ projektarbetet som pÄgÄtt i UmeÄomrÄdet under Ären 2011-2012, utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer pÄ sex förskolor har vi besvarat vÄra frÄgestÀllningar som handlar om hur förskollÀrarna har upplevt att arbeta med projektet, hur vÀl arbetet överensstÀmmer med projektmÄlen, vilken betydelse projektorganisationen haft för arbetet samt hur det fortsatta arbetet med projektet kan utvecklas. Bedömningskriterierna Àr förskollÀrarnas subjektiva uppfattningar av det faktiska projektarbetet gentemot de uppstÀllda projektmÄlen.UtifrÄn intervjuerna och det teoretiska ramverk vi studerat har vi kommit fram till vÄra slutsatser. FörskollÀrarna tycker att det har varit positivt att arbeta med projektet eftersom att de tillsammans med barnen har varit fria att styra över det kreativa arbete som utförts och Àven fÄtt ta del av olika kulturella aktiviteter.

Under 1800-talet debatterades kvinnans stÀllning allt mer livligt pÄ den litterÀra scenen. Kvinnan fick en större plats i litteraturen och antalet kvinnliga författare blev fler och fler. 1880-talet var ett magiskt Ärtionde dÀr antalet författarinnor ökade markant.Det var i 1880-talets kölvatten som Frida Stéenhoff (1865-1945) klev ut pÄ den litterÀra scenen med sitt drama Lejonets unge (1896). Stéenhoff skrev i en brytningstid dÀr det gamla samhÀllet började luckras upp av nya tankar och idéer. Genom Lejonets unge kastade sig Stéenhoff in i den livliga debatten om Àktenskap och sedlighet.

The following essay is a study of the theatre-play Min Arm, a translation and performance by Per Lasson for Fria Teatern in Stockholm 2009-2010. Actor, director and playwright Tim Crouch wrote the original script My Arm in English in 2003.With basis in intermedial theory, as defined by Jörgen Bruhn, as well as Hans-Thies Lehmann?s theory on post-dramatic theatre this study investigates the meaning-building processes in Min Arm as a theatrical performance. Concepts of the difference between stage play and performance text are borrowed from and inspired mainly by Eli Rozik?s Generating Theatre Meaning.

Bakgrund:Med hjÀlp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet frÄn de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förstÄelse kring Àmnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vÄr studie.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av pedagogers förhÄllningssÀtt till barns samspel i lek men ocksÄ hur de förhÄller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien Àr Àven att se hur pedagoger förhÄller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig.Metod:Med utgÄngspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och tvÄ observationer. Intervjuerna genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor. Observationerna i sin tur Àgde rum pÄ ytterligare en förskola.

Angiostrongylus vasorum (fransk hjÀrtmask) Àr en parasit vars utbredning karakteriserats av avgrÀnsade endemiska omrÄden runt vilka sporadiska fall har kunnat ses. PÄ senare Är har A. vasorum upptÀckts utanför dessa omrÄden, bland annat i Sverige. Flera olika faktorer tros bidra till den till synes ökade spridningen av parasiten, bland annat pÄgÄende klimatförÀndringar, ökat resande med hundar mellan smittade och fria omrÄden, en ökande rÀvpopulation och ett stigande antal mellanvÀrdar. Klimatet antas ha en överordnad roll för spridningen dÄ det Àr begrÀnsande för parasitens överlevnad.

"Hen" har det skrivits mycket om i populÀrkulturella skrifter samt diskuterats om i debatter och i radioprogram, men ordet har inte i stor utstrÀckning avhandlats i en akademisk kontext. Jag kÀnner att det Àr nödvÀndigt att analysera "hen" ur ett teoretiskt perspektiv, och fÄ kunskap om hur begreppets anvÀndande i förskolan skulle fungera. Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur barn pÄ förskolan reagerar pÄ begreppet "hen" i ett socialt och sprÄkligt sammanhang.Som förskolepedagog har jag förmÄnen att fÄ arbeta med barn och kan via min roll utföra en mindre typ av studie pÄ en mindre barngrupp för att fÄ svar pÄ följande:Hur ser barn pÄ anvÀndandet av begreppet "hen", vad Àr deras perspektiv pÄ ordet, och hur reagerar de pÄ begreppet i förskolemiljön?För att utöka kunskap om barnens perspektiv pÄ begreppet Àr deltagande observation valt som vetenskaplig metod. Denna utförs tillsammans med förskolans barn i förskolans miljö i olika aktiviteter och sammanhang.

I ett kunskapsföretag besitter anstÀllda kunskap om företagets hemligheter genom sin anstÀllning. Denna kunskap utgör en vÀsentlig tillgÄng i företaget och stÀrker företagets konkurrensförmÄga pÄ marknaden, vilket ökar behovet av ett starkt skydd för företagshemligheter.Problematiken uppstÄr nÀr anstÀllda lÀmnar sin anstÀllning och tar med sig den hemliga informationen till sin nya arbetsgivare och utnyttjar den dÀr. NÀr anstÀllda konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare fÄr den arbetsrÀttsliga lojalitetsplikten vÀsentlig betydelse. UtgÄngspunkten Àr att anstÀllda inte Àr bundna av lojalitetsplikten nÀr anstÀllningen upphör, vilket innebÀr att anstÀllda Àr fria att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet som förvÀrvats under anstÀllningen. Detta innebÀr att anstÀllda inte kan stÀllas till ansvar efter anstÀllningens upphörande, förutom i vissa fall dÄ det enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) föreligger ?synnerliga skÀl?.

Svensk skatterÀtt har genomgÄtt stora förÀndringar de senaste decennierna. En bidragande orsak till det Àr Sveriges internationella Ätagande, frÀmst medlemskapet i EU. I en tid nÀr det Àr vÀldigt enkelt att flytta mellan stater behövs regler inte bara för hur problemet med juridisk dubbelbeskattning ska lösas utan Àven för hur staterna skall hindra att de förlorar skatteintÀkter p.g.a. skatteflykt. TioÄrsregeln infördes för att Sverige ville skydda sitt skatteansprÄk och förhindra skatteflykt.

Sverige blev 1994 medlem i EU som 2007 utvidgades till 27 medlemslÀnder.En av grundtankarna med EU:s inre marknad Àr att genom konkurrens uppnÄ ekonomisk effektivitet, sÄ Àven pÄ det arbetsrÀttsliga omrÄdet. PÄ arbetsrÀttens omrÄde finns risk för snedvriden konkurrens eftersom den arbetsrÀttsliga lagstiftningen nÄtt olika nivÄer i de olika medlemsstaterna. En allt större tyngdpunkt har dÀrför kommit att lÀggas pÄ sociala motsÀttningar. Det Àr med andra ord inte lÀngre sjÀlvklart att ge ekonomiska hÀnsyn företrÀde framför sociala. Utvecklingen av den inre marknaden innebÀr en intresseavvÀgning mellan fri konkurrens och motverkande av social dumping.

This essay compares the public debate in Sweden 1992 caused by the reforms introduced by the then government giving parents a free choice of schools for their children with the current debate in France about proposals for a similar law there. The study concentrates on the positions taken by the teachers trade unions, in Sweden LÀrarförbundet and LÀrarnas Riksförbund (LR) and in France SGEN-CFDT. To do so it is necessary also to study the arguments given for and against the proposals by the political parties.Some of the differences between the debates can be attributed to different circumstances. The Swedish reform was related to the opening up of possibilities to run private schools, which previously had been rare in Sweden. The French debate has no such connections.

AbstractElisabeth LarssonDen skenbara normbrytaren ? en studie av fyra svenska bilderböckerUV5002 Ht 2011I förskolans uppdrag ingĂ„r att motverka stereotypa genusnormer, vilket Ă€ven innefattar att oreflekteratpresentera sĂ„dana via litteratur skriven för barn. Genom att uppmĂ€rksamma barnlitteratur somskapare och upprĂ€tthĂ„llare av genusstereotyper och genusnormer kan detta medvetandegöras ochdĂ€rmed bemötas.Är bilderböcker för barn bĂ€rare av genusnormer eller Ă€r de objektiva och fria frĂ„n dylika vĂ€rderingar?Med den frĂ„gestĂ€llningen som utgĂ„ngspunkt tar föreliggande uppsats sig an Pija Lindenbaumsbilderböcker Gittan och grĂ„vargarna, Gittan och Ă€lgbrorsorna, Lill-Zlatan och morbror raringsamt Kenta och barbisarna för att undersöka huruvida dessa motverkar eller cementerar rĂ„dandesyn pĂ„ kön och genus.Studien tar avstamp i ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv, dĂ„ man inom denna riktningfokuserar pĂ„ de normer och ramar som styr formandet av sociala genusstrukturer, vilket Ă€r engrundlĂ€ggande del i föreliggande studie.Studien bygger pĂ„ Maria Nikolajevas förslag till analysverktyg, vilka fokuserar pĂ„ hur genusframstĂ€lls i bilderböcker riktade till barn.Analysen visar att samtliga studerade verk Ă€r bĂ€rare av genusvĂ€rderingar som inte ligger i linjemed dem som förskolan förvĂ€ntas förmedla, trots att verken till ytan sett marknadsför sig som genusmedvetna.Studien har relevans för aktiva inom pedagogisk verksamhet för yngre barn dĂ„ den fokuserar pĂ„hur sagda verk inverkar pĂ„ en yngre publik. Studien kan Ă€ven med fördel lĂ€sas av litteratur- och genusvetaredĂ„ dessa Ă€mnen intar en framtrĂ€dande roll i tidigare nĂ€mnda undersökning..

Denna studie bygger pÄ en kritisk hermeneutisk kvalitativ innehÄllsanalys med en deduktiv ansats. Genom att applicera Nancy Frasers rÀttviseteori som behandlar frÄgan om hur rÀttvisa ska kunna uppnÄs i en globaliserad vÀrld har EU:s rörlighetsdirektiv, likabehandlingsprincip, svensk lag samt rapporter om EU-medborgares situation i Sverige analyserats för att undersöka EU-medborgares möjlighet till jÀmlikt deltagande i en svensk kontext. Resultatet visar att det görs en distinktion mellan aktiva och icke-aktiva EU-medborgare och för att rÀknas som rÀttvisesubjekt för att omfattas av de rÀttigheter som manifesteras i rörlighetsdirektivet och svensk lag krÀvs en ekonomiskt resursstark EU- medborgare. Vidare visar resultatet hur icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar utanför det svenska samhÀllet och deras vistelse hÀr Àr villkorad pÄ det sÀtt att de exempelvis krÀvs inneha tillrÀckliga egna ekonomiska resurser eller rimlig chans till arbete för att omfattas av det svenska vÀlfÀrdssystemet. Detta gör att icke-aktiva EU-medborgare ofta hamnar i en situation dÀr de utestÀngs frÄn viktiga sociala arenor i samhÀllet till följd av att de saknar arbete, bostad och ekonomiska resurser samt möjligheten att hÀvda sina rÀttigheter och fÄ dessa tillgodosedda.