I olika skeden av livet möts mÀnniskan av olika stressande situationer som stÀller krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutÄlder för alkohol Àr de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre Äldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

I olika skeden av livet möts mÀnniskan av olika stressande situationer som stÀller krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutÄlder för alkohol Àr de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre Äldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor.

Föreliggande studie syftade till att sökakunskap om barns reaktioner vid bevittnade av vÄld samt derasupplevelser och hantering av situationen. Den empiriska studiengenomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra socialarbetare som isitt arbete kommer, eller har kommit, i nÀra kontakt med barn sombevittnar vÄld. Via en omfattande datainsamlingsprocess dÀr artiklar,avhandlingar, forskningsrapporter och litteratur studerades, kunde enkartlÀggning av det aktuella kunskaps- och forskningslÀgetgenomföras, vilken sedan anvÀndes vid analys av det insamladeintervjumaterialet. Resultatet av analysen visade konsekvent att barnreagerar med emotionell stress och destruktiva beteenden av olika slag.Det visade sig Àven att barns reaktioner Àr mycket individuella, blandannat beroende pÄ i vilket utvecklingsstadie barnet befinner sig, densociala omgivningen samt den mening barnet ger förÀldrarnaskonflikter. Studien visade Àven att barn som bevittnar vÄld bÀr pÄ starkakÀnslor i form av oro, ilska, rÀdsla, skuld etc., samt att de aktivtförsöker förhindra, ingripa, lugna eller stoppa vÄldet..

Denna studie Àr en kvalitativ analys av relationen mellan identitetsskapande, sociala normer och punken som subkultur. Denna studie undersöker hur de normer som reproduceras inom och utom subkulturen punk pÄverkar de som identifierar sig med denna, samt hur de resonerar kring dessa normer. För att göra detta har jag anvÀnt mig av en narrativ metod, dÀr jag intervjuat fyra individer som identifierar sig som punkare. Resultaten visar att alla de respondenter jag intervjuat talar varmt om de normer och ideal som verkar kreativt och sammanordnande inom gruppen, eftersom dessa har en positiv effekt pÄ individernas sjÀlvkÀnsla och grupptillhörighet. De talar dock negativt om destruktiva beteenden som ibland sammankopplas med subkulturen, exempelvis drogmissbruk och nihilism.

Genom mitt examensarbete har jag fört samman barns tankar om konflikter och konflikthantering, med befintliga konflikthanteringsmetoder. Detta för att uppnÄ mitt syfte om att fÄ en fördjupad insikt i, och kunskap om, hur femÄriga barn löser konflikter. Jag tog, genom intervjuer, reda pÄ hur barn löser konflikter och vidareutvecklade sedan deras strategier genom att föra samman dem med redan befintliga konflikthanteringsmodeller. Min tanke var att det, för att lösa eller pÄ annat vis bearbeta barns konflikter, Àr till stor fördel att utgÄ frÄn barnens egna tankar. Vem vet bÀttre hur barn brukar lösa konflikter Àn de sjÀlva? Men, trots att barn har mÄnga finurliga sÀtt att lösa konflikter pÄ, kom jag i min slutsats fram till att barn ofta behöver en trygg vuxen, gÀrna med kunskaper inom konflikthantering, som kan stötta dem under konfliktsituationer.

Att möta motstÄnd Àr att stÀllas inför en konflikt, dÀr en kollision uppstÄr mellan vÄra egna intressen och nÄgon annans intressen. Förutom de konflikter som uppstÄr inom oss sjÀlva möter vi Àven konflikter pÄ flera andra nivÄer sÄsom problem i familjen eller pÄ arbetsplatsen. Syftet med denna studie Àr att belysa och studera chefers syn pÄ konflikter och hur de hanterar konflikter pÄ arbetsplatsen. I uppsatsen kommer det Àven tas upp bakomliggande faktorer som orsakar konflikter samt se nÀrmare pÄ hur chefer arbetar med att minska destruktiva konflikter. I studien har en kvalitativ ansats genomförts, det empiriska materialet har samlats in genom tio intervjuer.

Problem/Bakgrund: Upplevelsen av ett neurotiskt beteende Àr ett psykologiskt fenomen och ofta Àr det den psykologiska vetenskapen som forskar inom Àmnet. Vad som inte fÄr förringas Àr att konstruktionen av neuros innefattar sociologiska och socialpsykologiska orsaker. En individs personlighetstruktur formas i interaktionen med kulturen och det Àr i detta möte som neurosen har sin grund. Religionen har stor betydelse i hur individer socialiseras. Fara uppkommer nÀr neurotiska och auktoritÀra personlighetsstrukturer legitimerar destruktiva handlingar genom sin sjÀlvutnÀmnda "gudomliga position", tolkning av troslÀra och samtidigt stöds av en organisation som möjliggör detta.

Syftet med denna uppsats var att fÄ förstÄelse för vilka sociala faktorer som leder till att misshandlade kvinnor bryter upp frÄn ett misshandelsförhÄllande samt hur sjÀlva uppbrottsprocessen ser ut. FrÄgestÀllningarna var: Vilka mekanismer Àr det som antingen leder kvinnan mot ett definitivt uppbrott eller som hÄller henne tillbaka, kvar i förhÄllandet? Hur Àndrar kvinnorna sina tolkningar av sin situation och sina reaktioner pÄ vÄldet och mannen sÄ de tar sig ur förhÄllandet? Hur pÄverkar stöd och hjÀlp frÄn andra uppbrottet? Jag utgick frÄn en kvalitativ metodansats och intervjuade sju kvinnor. Som grund för uppsatsens teoretiska del lÄg det symbolisk interaktionistiska perspektivet samt uppbrottsprocessen. Teorier kring förÀlskelse och kÀrlek samt kön och makt stÀllde Àktenskapets roll och assymmetriskt rollövertagande i centrum.

A main aim with the essay ?Constructive and destructive forms of language communication in modern work organizations? is to try to develop methods which can be used to measure and classify different forms of language communication. Methods that hopefully also can be used for analysis of in which ways dominating language communication forms affects employees health in modern work organizations. Quantitative methods have chiefly been used in the essay. A questionnaire study based on sociological research and psychoterapeutic research and practice has been used to collect data around communication in two work organizations (community health centers). Then communication has been classified in two main forms: constructive and destructive language communication. Results in the essay indicate that there are tendencies to links between high illness-absence and destructive communication in a work organization.

A main aim with the essay ?Constructive and destructive forms of language communication in modern work organizations? is to try to develop methods which can be used to measure and classify different forms of language communication. Methods that hopefully also can be used for analysis of in which ways dominating language communication forms affects employees health in modern work organizations.Quantitative methods have chiefly been used in the essay. A questionnaire study based on sociological research and psychoterapeutic research and practice has been used to collect data around communication in two work organizations (community health centers). Then communication has been classified in two main forms: constructive and destructive language communication.Results in the essay indicate that there are tendencies to links between high illness-absence and destructive communication in a work organization.

Den hÀr studien avser att, genom kvalitativa intervjuer med par, besvara frÄgan om hur vi kan förstÄpars konflikter och hanteringen av dessa utifrÄn begreppen tillit, skam och genus. Begreppen syftartill att ge en kompletterad förstÄelse för pars konflikter pÄ mikronivÄ, samt till att kontextualiseradessa i förhÄllande till en samhÀllelig genus- och tvÄsamhetsnorm. Konflikter i parrelationer Àr attbetrakta som nödvÀndiga och deras inverkan pÄ relationen handlar om hur de hanteras, samt om hurparet interagerar överlag. Tillit tycks ha en preventiv funktion vad gÀller konflikthantering ochrelationens tillstÄnd, och leder vidare till s.k. optimal differentiering, enligt vilken partnerna uppnÄrbalans mellan individuella och relationella behov.

De flesta mÀnniskor som Àr sjÀlvdestruktiva i vÄrt samhÀlle fÄr en diagnos stÀlld som understryker att de pÄ ett eller annat vis Àr psykiskt sjuka, den vanligaste diagnosen Àr Borderline Personlighetsstörning. I denna studie ifrÄgasÀtts detta psykopatologiska perspektiv och istÀllet Àmnar jag undersöka om det gÄr att bredda begreppet sjÀlvdestruktivitet genom att anvÀnda ett existentiellt perspektiv. I grunden för studien Äterfinns teorier frÄn Kierkegaard, May och Fromm vilka berör begrepp som Ängest och frihet, tvÄ nyckelbegrepp i denna studie. Materialet Àr insamlat via intervjuer. Genom att anvÀnda hermeneutik som analysmetod har uppsatsförfattaren haft möjlighet att anvÀnda sin förförstÄelse i Àmnet och via den hermeneutiska cirkeln tolkas materialet.

I de senaste Ärens debatter om jÀmstÀlldhet och jÀmlikhet mellan man och kvinna framstÄr dessa ofta som binÀra poler eller motsatser. Ur det vÀxer bilder av hur kvinnor och mÀn ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva nÀr de avhumaniserar individen. SÀrskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som stÄr i motsats till ?kvinnliga? och dÀrmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Inom alla typer av arbetsgrupper förkommer konflikter, vilka kan hÀrledas till individers arbetsrelaterade beteende. Denna studies syfte Àr att med en kvalitativ litteraturstudie, ur ett socialpsykologiskt perspektiv belysa pÄ vilket sÀtt arbetsrelaterade sociala roller kan bidra till att konflikter uppstÄr inom arbetsgrupper. Resultatet visar att arbetsfunktionella sociala roller, individers arbetsrelaterade beteende förklaras till socialt beteende, socialisering, social struktur, social interaktion, sociala normer, makt och position. Vanliga konflikter som författare relaterar till arbetsfunktionella sociala roller Àr i huvudsak rollkonflikter, sakkonflikter, norm och vÀrderingskonflikter, positions- och maktkonflikter. För att undvika destruktiva konflikter, och sÄledes iatÀllwt kunna skapa konstruktiva konflikter, Àr det av vikt att det finns ett öppet arbetsklimat dÀr olikheter respekteras och arbetsrelaterade problem, arbetsmÄl samt arbetssituationer inom arbetsgrupper noga diskuteras.