Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur kuratorer på ungdomsmottagningar i Göteborg tänker och resonerar kring ätstörningsproblematik och dess orsaker, samt hur deras resonemang kan förstås utifrån olika perspektiv på sociala problem. Vi har även lyft fram hur kuratorerna konstruerar fenomenet ätstörningar.Vi har använt oss av kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Resultatet inhämtades via semistrukturerade intervjuer med fem kuratorer på fem olika ungdomsmottagningar i Göteborg. Vår ambition var att få nära beskrivningar av våra informanters synsätt. Vid vår analys har vi använts oss av teorier som handlar om olika sätt att se på sociala problem.

Kosovoalbanerna är i Sverige en relativt ny invandrargrupp. Därigenom är kunskapen om deras kulturella och sociala förutsättningar ganska okänt..

Varje vecka träffas över 400 000 personer i Sverige för att på fritiden sjunga i körer. Den aktuella studiens syfte var dels att undersöka huruvida körsångare upplevde förändring av välbefinnande i form av förändring av känslotillstånd och värk vid körsångsrepetition, samt dels om det var någon skillnad i välbefinnande vid körsångsrepetition mellan grupper med lägre respektive högre hälsonivå. En första enkät med frågor rörande demografisk data och hälsoskalor sändes hem till de 379 undersökningsdeltagarna (ud). I en andra skattade sedan ud intensitet (Borg CR100 skalan) av 33 variabler representerande känslotillstånd och värk, före respektive efter en körsångsrepetition. För fortsatt databearbetning togs en grupp med lägre hälsonivå (LH) (n=32) och en grupp med högre hälsonivå (HH) (n=32) ut.

?Upp med flåset!? är en undersökning om en grupp kvinnors konditionsutveckling. En stor del av litteraturen som handlar om träning säger att det tar cirka tre månader att förbättra konditionen. Forskning har däremot visat att konditionen kan förbättras på sex till åtta veckor. Hur snabbt en konditionsutveckling sker beror på olika faktorer till exempel arvsanlag, antal träningspass per vecka och intensiteten.Ett flertal studier visar att den psykiska hälsan påverkas av fysisk aktivitet.

Ohälsan relaterad till kost och fysisk aktivitet fortsätter att öka världen över och förebyggande insatser behövs redan i tidig ålder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieåldern till en särskild riskgrupp då de efter studenten blir mer självständiga individer som fattar fler beslut på egen hand kring kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder är en stor del av vad som styr beteende så är dessa av intresse att studera som en del av det hälsofrämjande arbetet.Till vår studie utformade vi en enkät som vi med hjälp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever i Göteborgsområdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. Enkätsvaren analyserades därefter med hjälp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hälsa, men att en del av deras uppfattningar om hälsosam kost och fysisk aktivitet inte stämmer överens med Livsmedelsverkets fem kostråd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde även urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hälsa.

Barns och ungdomars psykiska ohälsa är ett ofullständigt utforskat område i Sverige. Mycket tyder dock på att den psykiska ohälsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bäst kan bli hjälpt. Syftet med denna studie har varit att få en större förståelse för hur återhämtningsprocessen från psykisk ohälsa kan se ut för denna grupp: vad som är verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pådrivande och hjälpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 år som lidit av psykisk ohälsa men som idag mår bra igen. Ingen av dem har vårdats på institution för den psykiska ohälsan, men alla har fått professionell hjälp.

Inledning: En stillasittande livsstil blir allt vanligare bland barn, och aktiva utelekar har fått konkurrens från TV- och dataspel. Många familjer bor i städer, med begränsad tillgång till naturkontakt. Naturen erbjuder spontan fysisk aktivitet, likaså ro och mental återhämtning. Barn som har en tidig relation med naturen blir ofta intresserade av naturen som vuxna. Denna studie undersöker möjligheten till naturkontakt för svenska barn i åldrarna 5-12 år.Metod: Tio mödrar intervjuades angående sina barns samspel med naturen.

Studiens syfte har varit att undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter hos en grupp tonåringar som går på gymnasiet. Vidare har studien undersökt om det finns någon skillnad mellan hur killar och tjejer samt morgon- och kvällsmänniskor påverkas av dessa variabler. Studiens empiri är hämtad genom en enkätundersökning där en grupp gymnasieungdomar medverkade. All data analyserades genom Spearman´s rangkorrelation. Resultat från den undersökningen visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvårigheter.

Affektfokuserad psykoterapi är på frammarsch i västvärlden och forskningen indikerar goda resultat. Vidare är handledning ett viktigt moment för många yrkesgrupper, inte minst för psykoterapeuter. Det finns mycket forskning om handledning i allmänhet, däremot finns det inte så mycket forskning om effekter av grupphandledning. Syftet med denna studie var dels att undersöka vad en teoretisk utbildning samt metodhandledning i grupp i affektfokuserad psykoterapi kommit att betyda för fem deltagande psykoterapeuter, dels att se på vilket sätt de använder sig av affektfokuserad psykoterapi. Metoden som använts i studien har en kvalitativ ansats och den baseras på semistrukturerade intervjuer.

I studien undersöks om ett laborativt arbetssätt påverkar 46 elevers intresse och förståelse för matematik. Genom enkäter av flervalskaraktär studeras elevernas inställning till matematik och hur en bra matematikundervisning ska vara. Genom kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare undersöker vi hur de ser på laborativ matematik och hur de lägger upp sin undervisning, Då urvalet är litet gäller resultatet endast för studien.Gensvaret på laborationer och praktisk problemlösning tyder på att de flesta uppskattade att arbeta i grupp på ett mer praktiskt och undersökande sätt och flertalet kunde ta till sig den nya kunskapen. Om laborativa inslag höjer elevernas kunskapsnivå kunde inte påvisas under studien. Enkätsvaren visar att eleverna ibland finner matematiken lätt och ibland svår, att vissa avsnitt är roliga, medan andra är tråkiga.

Bakgrund: Föräldragruppsutbildning, arrangerad av barnhälsovården, ska erbjudas alla nyblivna föräldrar. Region Skåne har 2011 infört en manual med rekommendationer för hur föräldragruppsutbildningen skall läggas upp i syfte att få en mer enhetlig föräldragruppsverksamhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka förstagångsmammors upplevelser av föräldrastöd i grupp. Metod: Öppna individuella intervjuer genomfördes med elva förstagångsmammor. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Bakgrunden till valt ämne och rapport som jag arbetat med, berör ämnet mobbning. Mobbning förekommer överallt i vårt samhälle, på arbetsplatser, i idrottsföreningar, på fritiden och i skolan. Mobbningen har fått en större arena och funnit nya vägar via internet, och har på så vis blivit svårare att upptäcka och förebygga i god tid. Syfte: Syftet med mitt arbete är att öka mina kunskaper om vad mobbning innebär, och hur en föränderlig kultur skapar och finner nya vägar för mobbningen. Genom att skaffa mig mer kunskap om nya kulturer som växer fram via sociala media och ungdomars användande av internet, ökar kanske chanserna att förebygga och upptäcka mobbning.Metod: För att få dessa djupare kunskaper om mobbning har jag studerat en del grundläggande vetenskapliga texter inom området, samt gått igenom skolans styrdokument och skollagen vad det gäller mobbning.

Syftet med vårt examensarbete är att utifrån pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. Våra frågeställningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan påverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den Närmaste utvecklingszonen, ålderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svårigheter i samspel.

Vi lever idag i ett mångkulturellt samhälle där människor från alla världens hörn möts. Anledningen till att vi ville göra denna undersökning är att vi anser att det finns en diskurs i det svenska samhället om att invandrartjejer är strängt hållna, kontrollerade och förtryckta. Det är oftast denna grupp av tjejer som nämns och problematiseras i samhället. Vi vill bidra till att ge samhället en annan bild av hur invandrartjejer lever än den som ges ut.Syftet med vår undersökning har varit att utforska och analysera invandrartjejer i Sverige med speciellt fokus på deras fritid. Vi har velat ta reda på hur de uppfattar sig själva och det samhälle de lever i.

Enligt Arbetsskyddsstyrelsens föreskrift AFS 1997:8 skall nattarbetande erbjudas att genomgå en medicinsk kontroll. Forskningen har visat att nattarbete är förenat med en rad effekter på hälsa och säkerhet. Risken för sömnstörningar ökar med åldern och blir ofta märkbart särskilt efter 45-50 års ålder. Nattarbetarna är en särskilt utsatt grupp. På Arbetsmiljöenheten prövas för närvarande Arbetsförmågeindex som utvecklats vid Institutet för Arbetshygien i Helsingfors.