I Sverige har det under en längre tid varit ett varierat kapitalutbud för småföretag. Dessa företag har olika förutsättningar när de ska välja finansieringsform. Småföretagare vill ofta i största mån behålla kontrollen över sitt företag och därför är det viktigt för dessa företag att välja den typ av finansiering som gör att företaget bibehåller självständigheten. Småföretag i Sverige har ofta en allt för svag kapitalbas för att kunna växa och göra nya investeringar. Företagens egna vinstmedel räcker sällan till investeringar och det kan krävas extern finansiering, dock har småföretag ofta svårt att bli beviljade banklån eftersom att de har för lite att lämna som säkerhet.

Då ett eventuellt förbud av nya kreosotimpregnerade stolpar kan bli en verklighet inom EU år 2018 letar Vattenfall efter andra alternativ. Stål, betong, limträ och komposit anses idag vara de mest konkurrenskraftiga alternativen och kommer att undersökas i denna rapport. Grundläggande tekniska egenskaper, miljöutsläpp och kostnader för de olika stolptyperna kommer att analyseras i rapporten och jämföras mot den kreosotimpregnerade furustolpen. Rapporten beskriver hur de olika stolpalternativen lämpar sig i Vattenfalls elnät i Sverige.P.g.a. sekretesskäl kommer exakta prisuppgifter inte att redovisas.

Angiostrongylus vasorum (fransk hjärtmask) är en parasit vars utbredning karakteriserats av avgränsade endemiska områden runt vilka sporadiska fall har kunnat ses. På senare år har A. vasorum upptäckts utanför dessa områden, bland annat i Sverige. Flera olika faktorer tros bidra till den till synes ökade spridningen av parasiten, bland annat pågående klimatförändringar, ökat resande med hundar mellan smittade och fria områden, en ökande rävpopulation och ett stigande antal mellanvärdar. Klimatet antas ha en överordnad roll för spridningen då det är begränsande för parasitens överlevnad.

Cameraria ohridella, the chest-nut leaf miner, is a new pest in Sweden. These moths make leaf mines on chest-nut trees, preferably on Aesculus hippocastanum, which results in brown blotches on the foliage and early loss of leaves. Since the first observation in Macedonia in 1985 it has spread rapidly through Europe. The moth arrived in Sweden in 2003 when it was observed in Malmö and surrounding areas. In this paper a literature study describes the morphology and life cycle of the chest-nut leaf miner. Further more a test with pheromone traps examining the number of generations in Sweden is shown.

The authors have during the spring semester 2011 studied the subject destination development during a political crisis, focusing on Tunisia. At the beginning of 2011 the country was in an uncertain political situation when the revolution of the Tunisian people occurred. This created massive demonstrations on the streets, and resulted in the current government's resignation. More effects of the revolution has been seen in a drastic decline of inbound tourists in the country, which in turn affected the country's population and economy. From this point on Tunisia as a destination needs to recover to once again become attractive to tourists.

Latvia has been an independent state twice, the first time during the years 1918-1940 and the second time from the year 1991 and ahead. During these two periods Latvia has been a destination for tourists. The aim of this study is to describe how Latvia as a destination has developed during the years of independence. One further aim is to compare what Latvia?s tourism industry looked like during the same periods to descry similarities and differences.

Syftet är att undersöka skapandeprocessen för strategiska allianser i ett nyetablerat respektive ett etablerat högteknologiskt företag och därigenom bidra till ökad förståelse för utvecklingen av alliansbildande i högteknologiska företags första faser av livscykeln. Uppsatsen bygger på fallstudier av två bioteknikföretag, MIP Technologies och BioInvent. Utifrån en teoretisk referensram analyseras fallstudierna, därav skapas en illustration för hur skapandeprocessen för strategiska allianser är konstruerad för nyetablerade och etablerade företag inom högteknologiska branscher. Denna illustration utgör en röd tråd genom uppsatsen för att läsare enkelt ska kunna förstå och följa med i resonemanget. Skapandeprocessen delas i tre element som analyseras separat; drivkrafter, sökprocess och formalisering.

Autoliv Electronics AB utvecklar, tillverkar och säljer produkter till fordonsindustrin. När en produkt utvecklas utförs en rad olika miljötålighetstester. Dessa miljötålighetstester skall simulera alla miljöfaktorer som produkten stöter på under sin livscykel. Miljöfaktorerna som testas är mekaniska, kemiska, elektriska och termiska.De mekaniska miljöfaktorerna innefattar vibrationer, stötar, fall och slag. När vibration och stöttest utförs används en vibrator.

Road transports stand for a great part of Sweden?s total CO2-emissions. Transports are expected to increase over the coming years, and with those the emissions. A greater environmental awareness leads to increased demands for environmentally friendly transport. The aim of this thesis is to study the consequences of changing transportation modes from road to railway.

Kantvikmaskin FUTURA PLUS 30 klarar idag att bocka en stålplåt, arbetsstycke, som är 3000 mm bred och 3 mm tjock med en acceptabel variation av bockradien. Målet med detta förbättringsarbete är att styvheten för de längsgående maskindelarna ska ökas, så att det är möjligt att bocka ett arbetsstycken som är 20 % tjockare än vad som är möjligt med dagens konstruktion. Genom att öka styvheten skall maskinen kunna hantera arbetsstycken av stål med en bredd upp till 3000 mm och en tjocklek upp till och med 3,6 mm med bibehållen variation av bockningsradie. Ökad styvhet innebär också att arbetsstycken med mindre tjocklek än den maximala kan bockas med större noggrannhet än dagen konstruktion. Detta kan leda till en större marknad för maskinen då kraftigare produkter eller produkter med en högre noggrannhet kan tillverkas med denna typ av maskin.

Den här kandidatuppsatsen behandlar miljöproblem som kan uppkomma i sambandmed användarfasen i ett klädesplaggs livscykel. Den del i användarfasen somfokuserats på är tvätt och hur tvättmedel kan bidra till mindre negativamiljöpåverkningar. Det är främst energiförbrukningen som gör användarfasenmiljöbelastande. Syftet med arbetet är att se om alternativa tvättmedel, som påståsvara mer miljövänliga alternativ till traditionella tvättmedel, fungerar med avseendepå tvättresultat och hur de kan leda till miljöförbättrande åtgärder.Efter direktiv från uppdragsgivarna Teknologisk Institut och Tænk utformas tester föratt undersöka tvätteffekt, mekanisk bearbetning och bakteriehämmande effekt på åttaalternativa tvättmedel (fem lågtemperaturtvättmedel och tre tvättbollar). Alla metodersom används i utförandet baseras på internationella standarder samt internaarbetsmetoder på Teknologisk Institut.Många faktorer har betydelse för resultatet av en rengöringsprocess och tvättmedlethar en central roll.

Kurs Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT11Författare Jenny-Ann Evaldsson, Jennifer Klingvall & Marcus KårforsHandledare Petra AnderssonTitel En beräkning i tiden ? koldioxidberäkning av transportflödet för en transformatorstation på Holtab AB Företaget Holtab AB är en av Nordens ledande tillverkare av elkraftsprodukter. Holtab har 85 anställda och omsätter omkring 240 miljoner kronor per år. Årligen produceras cirka 2300 enheter i produktionsanläggningen i Tingsryd.Bakgrund Miljöfrågor har idag fått en allt mer betydande roll, där kunder ställer högre miljökrav på företag. Efter påtryckningar från kunder har företag börjat se till produkters hela livscykel då det gäller utsläpp till miljö.

Bakgrund och problemdiskussion: En festival är inte bara en kulturell upplevelse, utan i många avseenden även en marknadsplats. Den är en arena där artister kan spela inför stora pu-blikmassor och, i många fall, mot stora ersättningar. Festivalen är även en marknad för leverantö-rer där de kan marknadsföra och sälja sina produkter och tjänster. Festivalen är inte bara en del av musikindustrin, där arrangörer av livespelningar har ansetts fått en allt viktigare roll under se-nare år, utan är också att betrakta som en typ av projekt där interorganisatoriska samarbeten är nödvändiga för projektets förverkligande. Ett empiriskt tomrum identifieras för den typ av studie som valt att genomföras utifrån frågeställningen:? Hur utformar och använder festivalarrangören sin ekonomistyrning?Syfte: Syftet med studien är att kartlägga en viktig aktör inom musikindustrin, och hur denne utformar och använder ekonomistyrningen internt i projektet samt externt gentemot de många aktörer som är nödvändiga för projektet genomförande.

Detta är ett examensarbete som handlar om ormbunkar, där jag försöker ge en lite mer nyanserad bild av ormbunkarna som växtgrupp än den som vanligen är rådande. Dels genom att beskriva deras fascinerande historia, förökning och odling och dels genom att beskriva ett större antal arter och sorter som skulle kunna vara intressanta att använda i svenska trädgårdar och parker, samt deras olika krav på växtförhållanden. Första delen av arbetet, som bygger på litteraturstudier, belyser ormbunkarnas historia. Både i det lite längre geologiska perspektivet och i det kortare perspektivet som odlade trädgårdsväxter, genom det Viktorianska Englands ?Fern craze? fram till dagens mer begränsade användning. I ett arbete om ormbunkar kan man nästan inte undvika att gå in på deras avvikande livscykel och nämna någonting om hur man går till väga för att föröka dem.

Abilia utvecklar, tillverkar och säljer tekniska hjälpmedel till personer som antingen har en fysisk eller psykisk begränsning som påverkar deras vardag. För att dra ner på kostnaderna och få en bättre enhetlighet vill Abilia att ytterförpackningarna ska standardiseras samt att ett flexibelt inrede som ska kunna anpassas till många av företagets produkter utvecklas.En förstudie lade grunden för projektet där många olika områden och metoder undersöktes. De existerade förpackningarna utvärderades, deras och produkternas livscykel kartlades varpå det framgick vilka som var projektets huvudanvändare. Dessa intervjuades och en kravspecifikation kunde sedan fastställas. Förstudien resulterade i att det fanns två grupper av produkter som lösningen måste kunna anpassas till.