Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka om eleverna i matematikundervisningen kan vara hjälpta av bilder. Studien belyser också elevernas utvecklingsväg till att bli goda problemlösare. Vi studerar elevernas utveckling ur tre perspektiv. Elevernas förmåga att läsa och förstå texten i problemlösningsuppgifter, deras utveckling från analoga representationer till symboliska representationer och deras utveckling från att använda konkreta strategier till abstrakta strategier. Vi frågar oss också slutligen om eleverna generaliserar sina kunskaper.Eftersom vi bland annat undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter och döva/hörselskadade elever valde vi att genomföra intervjuer i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

BakgrundFörskolan är en miljö som är under ständig utveckling och förändring. När en verksamhets styrdokument och förutsättningar förändras sker även förändringar hos dem som är aktiva inom verksamheten. Lärande och utveckling hos barnen är en ständigt pågående process som påverkas av den pedagogiska omsorgen och miljön. Den pedagogiska omsorgen och miljön påverkas i sin tur av pedagogernas val av arbetsmetoder, förhållningssätt och barnsyn.SyfteSyftet med undersökningen är att visa på de positiva arbetssätt och metoder pedagoger använder sig av för att lösa olika dilemma i förskolan. Hur resonerar pedagoger kring detta? Hur löser de frustrerande situationer?MetodVi har använt oss av kvalitativ metod med selfreport som verktyg och med fenomenologi som ansats när vi samlat in data till vår undersökning.ResultatResultatet visar på pedagogers förmåga att anpassa sig efter olika situationer och barngruppens behov.

Enligt skolverkets statistik har gruppstorleken i förskolan ökat samtidigt som personaltätheten minskat.  Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorlek och personaltäthet påverkar barns lärande och utveckling. I undersökningen intervjuades fyra förskollärare med olika lång erfarenhet av yrket. I Lpfö 98 står det att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande, där samspel, samtal och lek ska uppmuntras. Enligt den sociokulturella lärandeteorin lär barn i samspel, kommunikation och lek med varandra.

Miljödebatten har de senaste 30 åren intensifierats. Det är viktigt att samhällets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och då framförallt kommuner som på lokal nivå sätter upp mål för hur miljön kan förbättras. Mål som offentliggörs genom en miljöpolicy som även innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun härstammar från Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hållbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhällets alla skikt och i grunden förändra människors miljömässiga tänkande och beteende. Miljömålen är formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 även lägger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder därmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktäriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgångsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, Hållbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.

Bakgrund: Globaliseringen gör att den kulturella kompetensen hos sjuksköterskan är viktig. Studier har visat att sjuksköterskestudenter som varit på internationellt utbyte och haft sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) i utland utvecklat en kulturell medvetenhet och personlig utveckling. Få studier har undersökt hur utbytet påverkat studenters professionella utveckling i rollen som sjuksköterska. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om vad de lärt sig under VFU i utland som de tror har betydelse för deras framtida omvårdnadsarbete. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med en deskriptiv karaktär.

Syftet med denna studie är kunna uppmärksamma det sociala deltagandet och utbytet som sker mellan barnen utifrån en interaktion i leken. Jag vill göra pedagoger medvetna om när samspel sker, hur samspelt ser ut samt dess betydelse för barns tidiga utveckling av ett socialt beteende, det vill säga att kunna delta i andras upplevelser och erfarenheter samt själv kunna delge upplevelser och erfarenheter, att föra en ömsesidig kommunikation. Lev Vygotskij och Daniel Stern beskriver hur och när barnen bli medvetna individer som börjar kunna delge samt delta i egna och andras upplevelser och erfarenheter genom samspel. Vygotskij talar om vad barnen klara av själv och tillsammans med andra medan Stern beskriver barnens utveckling av det interpersonella som behövs för att kunna förstå sig själv och andra. Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med observationer av tre- och fyraåringars lek på en förskola för att uppmärksamma deras samspel. I resultatet kom jag fram till att barnen lär sig förstå sin omvärld genom att pröva och utforska tillsammans, de kommer tillsammans fram till det som går att veta. Kommunikationen är en viktig del i att vara en social individ och denna kommunikation uppstår redan i tidig ålder då barn uttrycker sig genom kroppsspråket det vill säga blickar, minspel med mera. Denna kommunikation behövs för att barnen ska kunna utbyta och uppfatta varandra i ett samspel. Nyckelord: Förskola, samspel, lek, social utveckling, lärande.

Människor har alltid haft en påverkan på sin omgivning. Med en ständigt ökande befolkning och ständigt stigande konsumtion av naturresurser har påverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvärmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hållbar utveckling. Den hållbara utvecklingen kräver en koordination av samhällets olika aktörer.

Syftet med uppsatsen a?r att beskriva hur fem av Sveriges sto?rsta advokatbyra?er arbetar praktiskt med att motivera sina bitra?dande jurister i yrkesrollen. Uppsatsens teoretiska referensram baseras pa? Maslows behovshierarki. Motivationsarbetet utva?rderas i uppsatsen om det kan bidra till att de bitra?dande juristerna stannar kvar pa? byra?erna eller inte.

Syftet med studien var att skapa en förståelse för hur pedagogerna på fritidshem främjar barns sociala utveckling. I styrdokument och litteratur om fritidshemmets roll tas det upp hur arbete ska främja utveckling hos individer, men sällan hur det ser ut i verkligheten. Eftersom att fritidshemmetsverksamhet är grupporienterat är också verksamheten styrd utifrån bland annat antalet barn och personalgrupp. Därför blir det intressant att försöka förstå hur pedagoger jobbar för att främja alla individer och hur de ser på sin roll i att främja social utveckling. Litteraturen om grupprocesser och utveckling är många till antalet, men inte så många som berör fritidshemmet specifikt.

Brankovic, Nusejma & Tegstam, Patricia (2011). Vikten av kunskap ? en studie utifrån den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Malmö Högskola Studiens syfte är att undersöka aktiva pedagogers synsätt och arbetssätt med den reviderade läroplanen för förskolan. Första revideringen började gälla i samband med skolans nya läroplan Lgr11 den 1 juli 2011.

Ungdomsarbetslösheten är hög i Sverige. Som en följd av detta har Arbetsförmedlingen,Söderhamns kommun och Nordjobb startat samarbetet Jobbresan där de erbjuder kommunens ungaarbetslösa ekonomisk och praktisk hjälp med att etablera sig på den norska arbetsmarknaden. Denhär studiens syfte är att undersöka hur fem unga vuxna har upplevt sin medverkan i, och påverkanav, samverkansprojektet Jobbresan. Studiens fokus ligger på egenmakt och upplevelse av lärandeoch utveckling. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra personer ochytterligare en person har lämnat en skriftlig redogörelse.

Enligt skolans styrdokument bör samarbete mellan hem och skola eftersträvas och upprättas. Ett gott samarbete förutsätter lärarens vilja till professionell utveckling, som övervägande sker genom reflektion. Föreliggande studie syftar till att studera lärares reflektioner över genomförda lärar-föräldrasamtal och huruvida dessa möjliggör en utveckling för lärarens yrkesutövning. Studien genomförs som en kvalitativ undersökning grundad på intervjuer med åtta lärare, i vilken vi undersöker hur lärarna definierar begreppet reflektion, vad de reflekterar över, hur reflektion sker, samt på vilket sätt reflektion kan leda till en professionell utveckling. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv, i vilket det är genom interaktion med andra som människan utvecklas.

I ett flertal länder pågår en utveckling av så kallade ?All electric ship? som innebär atttraditionella framdriftsystem bestående av motor-reduktionsväxel-axel-propeller ersätts meddiverse typer av elmotorer som driver propellern. Denna utveckling fortgår även inomfartygens hjälpsystem, det vill säga hydrauliska och pneumatiska pumpar, vridmotorer ochkolvar ersätts med elektriskt drivna aktuatorer. Orsaken till att man driver denna utveckling ärbland annat att minska utstrålat buller, minska energiförbrukning, minskaunderhållskostnader, öka livslängden och öka flexibiliteten i design av fartyg.Syftet med detta självständiga arbete är att utreda vilka tekniskt/taktiska fördelar Sverige kanfå om vi driver utvecklingen av svenska ubåtar mot AES. Detta självständiga arbete kommeratt begränsa sig till ett fåtal av de system som finns ombord på en ubåt och undersöka omdagens hydrauliska system kan ersättas med elektriskt drivna aktuatorer utifrån degrundläggande förmågorna ledning, underrättelser, verkan, rörlighet, uthållighet och skydd.Metoden som används för att analysera dessa eventuella fördelar med en utveckling av ubåtarmot AES är en analys av texter, denna analys bygger på ett kvalitativt tänkande.