Enligt Lgr 11 ska ett miljöperspektiv på undervisningen låta eleverna utveckla egna förhållningssätt både till närmiljö men även i ett globalt miljöperspektiv. Dessutom ska undervisningen visa på hur samhället och vi själva kan utvecklas för att skapa en hållbar utveckling (Lgr 11). Utifrån denna formulering är syftet för uppsatsen att undersöka lärare tänker kring undervisning om hållbar utveckling.Det empiriska material som använts för att nå syftet har tagit fram med hjälp av kvalitativa intervjuer. Utifrån dessa intervjuer har vi analyserat fram teman med utgångspunkt i våra frågeställningar och därifrån olika kategorier i vilka lärarnas analyserade svar har placerats in. Vi har sedan diskuterat våra resultat och kopplat dessa till tidigare forskning i ämnet.Vi intervjuade åtta låg- och mellanstadielärare på sex olika stora skolor.

Syftet med examensarbete är att undersöka tre bildlärares förställningar om fenomenet hållbar utveckling samt utforska hur de omsätter detta till en konkret verklighet i klassrummet för elever. Syftet är också att undersöka vilka betydelser begreppet hållbar utveckling har för bildlärarna i deras pedagogiska uppgifter. Genom studien vill jag erbjuda ett empiriskt bidrag om bildundervisning för hållbar utveckling. Jag har valt en kvalitativ inriktning på studien och anser ett hermeneutiskt förhållningssätt är rimligt att använda i arbetet i syfte att förstå och tolka lärares utsagor. Resultatet av tolkningen visar att ett mer utvecklat förhållningssätt till utbildning för hållbar utveckling är att genomföra ämnesövergripande arbete i skola.

Syftet med denna studie är att undersöka om det går att synliggöra barns utveckling och lärande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker även hur RUS-modellen förhåller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som använts i genomförandet av studien består av fyra kvalitativa intervjuer på två förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgångspunkter som vi utgått ifrån har till största del behandlat barns språkutveckling men vi har även belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter när det gäller flerspråkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra är en förlegad syn på barns utveckling. Nyckelord: språkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Syftet med vår studie är att genom semistrukturerade intervjuer ta reda på hur och ivilken omfattning drama och dramapedagogik används i några förskolor, samt vadförskollärarna anser om deras användning av dessa. Förskollärarna intervjuades medöppna frågor för att få en mångfald, men även för att ta del av deras mer personligaåsikter och värderingar. Resultatet visar att drama och dramapedagogik används iden vardagliga verksamheten. Det framkom även att drama bjuder in till samtal ochsamspel vilket leder till ökad språkutveckling samt personlig och social utveckling.Slutsatser som kan dras av studien är att drama och dramapedagogik är ett braverktyg samt ett bra arbetssätt att tillämpa inom förskolans verksamhet.

Syfte: Syftet är att ur ett sociokulturellt perspektiv belysa några dramapedagogersuppfattning om den svenska dramapedagogikens utveckling.Teori: Vi har utgått från Bourdieus system inom sociokultur med det svenska samhället somdet sociala rum, inom vilket svensk dramapedagogik är ett eget fält med yrkesverksammadramapedagoger som fältets agenter.Metod: Metoder som använts är mailintervjuer med fem dramapedagoger.Resultat och slutsats: Det som framkommit från intervjuerna är att dramapedagogiken fåtthöjd status, ett breddat arbetsfält samt till viss del förändrade definitioner om vaddramapedagogik är. Fler dramapedagoger jobbar nu som egna företagare inomverksamhetsområden som kan tyckas ligga långt från det fält där dramapedagogikenursprungligen kom till i Sverige.Nyckelord: Dramapedagogik, dramapedagog, utveckling, status, Bourdieu, fält, habitus.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka hur personal i förskolan arbetar med relationsskapande och vilken betydelse samspel har i verksamheten. Det är en kvalitativ undersökning där både enkäter och observationer har använts på fem olika förskolor i Sverige för att synliggöra personalens arbetssätt kring relationer och samspel. Resultatet visade att samspel och relationer har en betydande roll för barns utveckling och lärande. Några begrepp som personalen beskrev som värdefulla för att relationer ska byggas och utvecklas var trygghet, lyhördhet, delaktighet och att utgå ifrån varje individ. En slutsats är att relationer är en ständigt pågående process i förskolans verksamhet och att samspel har en betydande inverkan på relationers utveckling..

?Coming from Sweden and you haven?t heard of it?? Detta citat exemplifierar den självbild som det post-kommunistiska profileringsarbetet tenderar att präglas av. Bristen på insikt känns påtaglig under ett möte med en högt uppsatt tjänsteman inom Pärnu Development Department. Denna problematik skall dock inte förlöjligas utan måste sättas i relation till de omständigheter som skapat den.De tidigare socialistiskt präglade staterna har varit tvungna att anpassa sig till markandsekonomin med förändrade efterfrågemönster och nya konkurrenssituationer. Dessa förhållanden kan verka självklara för ett västeuropeiskt land, men för ett post- kommunistiskt land där marknadsföring och destinationsutveckling i princip inte existerat, var de här förutsättningarna något nytt.

Syfte Uppsatsen syftar till att öka förståelsen kring hur varumärket Småland kan placera sig i potentiella besökares hjärta och hjärna. Därtill önskar vi identifiera och analysera medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli hos varumärket Småland som är möjliga att appliceras i dess platsmarknadsföring. FrågeställningarHur kan varumärket Småland skapa attraktion och dragningskraft genom platsmarknadsföring?Hur kan sinnesstimuli användas i varumärket Smålands platsmarknadsföring för att nå potentiella besökare?  MetodUppsatsen utgör en fallstudie av varumärket Småland, vilken tillämpar en kvalitativ forskningsmetod. Därtill bygger studien på en deduktivansats, varav tio antaganden har dragits utifrån referensramen och vidare behandlats i analys såväl som slutsats. Metodvalen kom sig av att vi ämnade pröva huruvida antagandena överensstämde med varumärket Småland för att kunna bekräfta eller förkasta dem.SlutsatsVarumärket Småland besitter medvetna såväl som omedvetna sinnesstimuli, vilka kräver strategier för att förhindra att underliggande och oavsiktliga budskap förmedlas.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur elever i Australien tänker kring begreppethållbar utveckling med tanke på landets känsliga och unika ekosystem, klimatrelaterade problemsamt långa transportavstånd. Som metod använde vi oss av samtalsintervjuer ochdirektobservationer och utförde dessa på de skolor och utbildningscentrum vi besökte. Vi valdeframförallt att intervjua elever, men även pedagoger för att förhoppningsvis få en mer nyansrikbild och förståelse för elevernas sätt att svara. Med denna uppsats fick vi uppfattningen att fleraelever faktiskt har en nära relation samt en vidsyn och förståelse för begreppet hållbarutvecklings många sidor. Många elever kan också se samband mellan orsak, konsekvenser ochåtgärder för de miljöproblem som finns i Australien.

Denna uppsats syftar till att kartlägga religionsämnets utveckling i Sverige från 1950-tal till 1990-tal genom att undersöka och jämföra styrdokument och läromedel från dessa årtionden. Resultatet visar att ämnet har gått från att vara konfessionellt i kristen mening till att bli icke-konfessionellt. Detta yttrar sig genom ökad objektivitet och neutralitet i läromedlens beskrivning av kristendomen. Undersökningen visar också att ämnets omfång har ökat från att vara enbart kristendomslära till att innefatta både andra religioner samt livskunskap. Uppsatsförfattarna ger här också sin framtidsprognos av en trolig förändring av ämnet samt sin vision om en önskad utveckling..

Syftet med denna studie är att undersöka om det går att synliggöra barns utveckling och lärande genom ett Relationsutvecklingsschema (RUS). Vi undersöker även hur RUS-modellen förhåller sig till styrdokument som finns för förskolan. Metoder som använts i genomförandet av studien består av fyra kvalitativa intervjuer på två förskolor i Malmö kommun. De teoretiska utgångspunkter som vi utgått ifrån har till största del behandlat barns språkutveckling men vi har även belyst barns utveckling ur ett sociokulturellt perspektiv kontra ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att RUS-modellen har svagheter när det gäller flerspråkiga barn i förskolan och modellens krav med att utvecklingsstegen ska följa varandra är en förlegad syn på barns utveckling. Nyckelord: språkutveckling, utvecklingspsykologi, förskola, relationsutvecklingsschema.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Syftet var att synliggöra förskollärares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollärarnas tankar kring användningen av olika strategier och arbetssätt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som här ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmågor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes även teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att främja social utveckling hos barn. Samspelsvårigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt på barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svårigheter senare i livet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka skyddsfaktorer som främjade adoptivbarns anpassning och utveckling. Frågeställningarna utgick från barnets, adoptivföräldrarnas och omgivningen/samhällets perspektiv. De teoretiska utgångspunkterna utgjordes av ekologisk utvecklingsteori, KASAM ? det salutogena perspektivet, anknytningsteori, Erik H Eriksons utvecklingsstadier samt forskning om skyddsfaktorer för barn i allmänhet. Som metod valdes litteraturstudie där fem artiklar valdes ut för att besvara frågeställningarna.

Piratkopieringens explosionsartade utveckling sedan slutet av 1990-talet är ett faktum. Uppsatsens syfte är att undersöka denna utveckling och förklara den med marxistisk teori, varför uppsatsen delvis blir teoriprövande. Uppsatsen börjar 1999 och Napsters framväxt och avslutas ungefär 2003 med nya former av attacker mot de fildelningsnätverk som växer fram efter Napster. Historieskrivningen görs med hjälp av termer som bruksvärde, bytesvärde, produktivkrafter, produktionsförhållanden och överbyggnad. Slutsatsen blir att piratkopieringen trots attacker utvecklas och sprider sig till nya områden samt att ett marxistiskt perspektiv kan användas för att förklara piratkopieringens utveckling..