Vid operation av primär total höftplastik finns det olika metoder för postoperativ smärtlindring. En tidigare genomförd studie på ett mellansvenskt sjukhus (nedan kallad ?höftprojektet?) visade att ?Local infiltration analgesia? (LIA) initialt minskade postoperativ smärta, underlättade mobilisering samt förkortade vårdtiden, jämfört med spinalt morfin. I denna studie genomfördes en långtidsuppföljning av höftprojektet med mätningar efter 6 respektive 12 veckor. Studiegruppen hade fått LIA vid operationsslutet och kontrollgruppen spinalt morfin.

Titel: Det mediala köttet. En studie om hur den svenska pressen skildrarköttkonsumtion mellan åren 2002-2012.Författare: Lisa JanssonKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2013Handledare: Mathias FärdighSidantal exklusive bilaga: 38 sidorAntal ord: 9527Syfte: En Deskriptiv studie om hur köttkonsumtion har skildrats i svensk dagspressmellan åren 2002-2012.Metod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Artiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter mellan åren 2002-2012, hämtade från mediearkivet Retriver. Sammanlagt samlades 131 artiklar in.Huvudresultat: Resultatet som denna studie lett fram till visar att över tid har det skett en förändring i rapporteringen av köttkonsumtion som ligger i tiden enligt tidigare studier. Artiklarna som studerats har alla varit övergripande positiva till en minskad köttkonsumtion, men med vissa undan tag. De artiklar som var positiva hänvisar oftast till FN:s Miljöorgan och liknande rapporter.

Syftet med studien var attutifrån vetenskaplig litteraturbeskriva hur sjukdomen fibromyalgi inverkar på patienters liv och vardag samt att beskriva vilka copingstrategier som används för att hantera en vardag med fibromyalgi och för att uppnå livskvalité. Metodologiskt tillvägagångssättvar att genom databasen Pubmed söka vetenskapliga artiklar utifrån sökorden:fibromyalgia, coping, experience, pain, symptoms, coping strategies, health, patient perspective och qualitative. Studien genomfördes som en Deskriptiv litteraturstudie och totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar i resultatet. Huvudresultatet visade att fibromyalgi inverkar på patienters vardag och livssituation. Patienter lever med ständig smärta, kronisk trötthet och bristande energi vilket var en begränsande faktor i det dagliga livet.

Bakgrund:Studenter har en hög konsumtion av alkohol och tränar i stor utsträckning. Alkohol i stora mängder har en negativ effekt på hälsan och träning har en positiv effekt på hälsan. Studenters upplever generellt sett sin hälsa som god. Syfte: Att undersöka alkoholvanor, träningsvanor och upplevd hälsa hos studenter på läkar-och sjuksköterskeprogrammet och undersöka eventuella samband och skillnader. Metod: Studien är en Deskriptiv enkätstudie med 236 deltagare från läkar-och sjuksköterskeprogrammets termin ett och fyra.

Bakgrund: Personer med muskuloskeletala och psykiska diagnoser står för 57 % av sjukskrivningarna i Västerås. Majoriteten av dessa är kvinnor. Det har blivit vanligare att man, vid rehabilitering, förutom personens fysiska funktion även beaktar psykiska aspekter, så som copingstrategier. Syfte: Att kartlägga de mest förekommande copingstrategierna hos personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 6 månader och att undersöka eventuella skillnader i copingstrategier mellan män och kvinnor samt mellan personer med psykiska och muskuloskeletala besvär. Metod: En enkätbaserad Deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes.

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tillträde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkänd i kärnämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Denna bestämmelse gör betygsättning svårt för lärare särskilt avseende elever i behov av särskilt stöd. Genom att sätta ett icke-godkänt betyg kan lärare stänga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lärare som undervisar i de ovan nämnda ämnena har berättat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsättning. Deras berättelser har därefter bildat en berättelse som analyserats i två steg.

I denna C-uppsats studeras samverkan mellan biståndshandläggare i Gävle kommun och vårdplanerare i Landstinget Gävleborg. Studien belyser framförallt samverkan vid det möte som hålls på sjukhuset kring de patienter som är utskrivningsklara från slutenvården och som är i behov av fortsatt hjälp och stöd från kommunen och/eller primärvården. Mötesformen benämns Samordnad vårdplanering (SVP) och även om det ibland är fler aktörer involverade vid detta möte, till exempel arbetsterapeuter och primärvårdskoordinatorer, så har vi avgränsat studien till att gälla just dessa två professioner. Fokus ligger således på samverkan och studiens syfte är: att studera samverkan mellan biståndshandläggare och vårdplanerare i det gemensamma arbetet kring kunden/patienten.Studien är kvalitativ till sin karaktär och kan ses som både Deskriptiv och komparativ. Tre fokusgruppintervjuer har utförts för att få kunskap om de båda professionernas uppfattningar och åsikter.

Utvecklingen inom äldreomsorgen har under de senaste decennierna lett till en mer marknadsanpassad äldreomsorg. Den äldre ska efter att ha fått sitt biståndsbeslut välja vilken utförare som ska tillhandahålla den beviljade insatsen. Valfrihetssystem blir allt vanligare i samhället och valfrihet i sig har länge varit ett politiskt mål. Syftet med denna uppsats var att undersöka äldre personers erfarenheter av att välja hemtjänst. Frågor som har tagits upp är hur man väljer, vad som påverkar hur man väljer, om valet anses vara lätt och om man generellt är nöjd med det system som finns.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer av stroke. En stroke innebär att en hjärninfarkt eller blödning uppstår i hjärnans blodkärl vilket leder till syrebrist. Många patienter som drabbats av stroke får sin rehabilitering och återhämtning i hemmet istället för på sjukhus. De uppger att behovet av stöd från sin partner är stor.Syfte: Studiens syfte var att beskriva partners upplevelser efter att den andra partnern drabbats av stroke.Metod: En litteraturstudie genomfördes med Deskriptiv design. Systematiska sökningar har genomförts i databaserna Cinahl, Pubmed och Svemed+ som resulterade i tio vetenskapliga artiklar.

Försämrat nutritionsstatus är ett vanligt förekommande problem hos äldre och en av orsakerna kan vara nedsättning i den kognitiva förmågan. Ytterligare faktorer som kan påverka försämrat nutritionsstatus är när äldre bor på särskilt boende eller är ensamboende i eget boende. Syftet var att beskriva samband mellan äldres kognition och nutritionsstatus i relation till ålder och kön, med fokus på äldre som bodde på särskilt boende eller var ensamboende i eget boende. Studien hade en kvantitativ ansats och byggde på redan insamlat material från SNAC-B (the Swedish National study on Aging and Care i Blekinge). Deskriptiv och analyserande statistisk användes i studien för att beskriva materialet samt undersöka samband.

SammanfattningBakgrund:Förskrivningsrätten för distriktssköterskor infördes 1994. Syftet var att förenkla och effektivisera hälso- och sjukvården. Det har framkommit att förskrivningsrätten använts i olika omfattning bland distriktssköterskorna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av förskrivningsrätten. Metod: En kvalitativ ansats med en Deskriptiv design användes.

Bakgrund:I Sverige inbjuds alla kvinnor i åldern 40 till 74 år regelbundet till mammografi som hälsokontroll. Undersökningen är frivillig och syftet är att minska dödligheten i bröstcancer. För att kvinnor ska kunna fatta ett välgrundat beslut om att medverka vid mammografi som hälsokontroll eller inte, bör informationen vara relevant och sanningsenlig. Evidensbaserad information som beskriver både för- och nackdelar med mammografi som hälsokontroll är därför av stor vikt. Syftet:Syftet med denna studie var att undersöka innehållet i den information som skickas till kvinnor i Sverige i samband med kallelsen till mammografi som hälsokontroll.

Det finns 79 sjukhus i Sverige som utför total höftledsplastik. Ett sjukhus i Mellansverige opererar årligen 300 elektiva höftplastikoperationer. Syftet med studien var att undersöka hur stor andel av patienterna som inte går hem som planerat efter elektiv höftplastikoperation samt vilka orsaker som ligger bakom detta. Även ålder- och könsskillnader vad gäller tidpunkt för hemgång har undersökts.Studien är empirisk och kvantitativ med en jämförande och Deskriptiv studiedesign. Egenhändigt utformade formulär delades ut.

Att äta en hälsosam och varierad kost är viktigt för att uppnå hälsa. Graviditeten är en tidpunkt i livet då det är extra viktigt att få i sig tillräckligt med energi och näringsämnen för att tillgodose kvinnans och fostrets hälsa. Nästan 100 procent av alla kvinnor i Sverige besöker mödravårdcentralen under sin graviditet och barnmorskan är den som främst har ansvar när det kommer till vägledning av matvanor. Syftet med studien var att kartlägga gravida kvinnors upplevelse av rådgivningen kring kost och matval som förmedlas vid mödravården i Halmstad samt om de anpassat sin kost efter råden. Studien var av tvärsnittskaraktär och som metod användes en kvantitativ enkät.

Syfte: Att undersöka hur patienter på ett universitetssjukhus uppfattar information gällande preoperativ dusch samt patientens genomförande av duschen på avdelningen. Introduktion: Vårdrelaterade infektioner är vanliga och kan leda till ökade kostnader, långvarig sjukhusvistelse och ökad lidande för patienter. Ett sätt att förhindra detta är att duscha med klorhexidin före operation. Det är sjuksköterskans ansvar att informera patienten om den preoperativa duschen, kontrollera att patienten uppfattat informationen och har möjlighet och resurser att följa den. Metod: En kvalitativ Deskriptiv intervjustudie med semistrukturerade frågor.