Bakgrund: Läkemedel är den vanligaste medicinska behandlingsformen för äldre människor. Oftast används läkemedel mot hjärt- kärlsjukdomar, sömnproblem, psykofarmaka och smärtstillande. Förutom de avsedda effekterna av dessa läkemedel kan de även orsaka biverkningar som yrsel och konfusion vilket i sin tur kan leda till fallolyckor. Fallskador kan ge personer som har fallit såväl fysiska som psykiska besvär och orsaka ett onödigt lidande. Genom att öka kunskapen om den problematik som kan uppstå vid läkemedelsanvändning hos äldre personer, skulle risken och lidande för äldre personer relaterade till fall kunna minska.

Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och läkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen påverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna påverkar arbetet och dess resultat.Metod: Kvantitativ studie med Deskriptiv statistik. Enkäter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 läkare.Resultat: Läkare tenderar i högre grad än sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. Båda yrkesgrupperna ansåg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, är att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvården som påverkades mest av ett gott samarbete, medan läkarna ansåg trivseln i arbetsgruppen påverkades mest.Slutsats: Fler läkare än sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar väl.

Bakgrund: Fler människor blir idag äldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela på samhällets vårdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhälle. Kan hälsotjänster på Internet ha positiv effekt på folkhälsan? Syfte: Att beskriva äldres upplevda hälsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-användning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys där deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kartlägga förekomst och undersöka samband.

Bakgrund: Läkemedel är den vanligaste medicinska behandlingsformen för äldre människor. Oftast används läkemedel mot hjärt- kärlsjukdomar, sömnproblem, psykofarmaka och smärtstillande. Förutom de avsedda effekterna av dessa läkemedel kan de även orsaka biverkningar som yrsel och konfusion vilket i sin tur kan leda till fallolyckor. Fallskador kan ge personer som har fallit såväl fysiska som psykiska besvär och orsaka ett onödigt lidande. Genom att öka kunskapen om den problematik som kan uppstå vid läkemedelsanvändning hos äldre personer, skulle risken och lidande för äldre personer relaterade till fall kunna minska.

Detta examensarbete är en undersökning av The International Marine Contractors Association (IMCA) statistik rörande operationer med dynamisk positionering (DP) inom 500-meterzonen. Statistiken har sedan jämförts med resultaten från en enkät som skickats ut till berörda nautiker och personal i land. I enkäten har deltagarna fått ge sin personliga uppfattning om hur fem övergripande kategorier för orsaker till incidenter, härledda ur IMCAs inrapporterade material, bör rangordnas efter vilken kategori som anses mest trolig att orsaka en incident. Resultatet visar på en skillnad vad gäller operatörens roll i IMCAs statistik och vad som upplevs inom offshore-industrin. Samma resultat återfinns oavsett hur lång arbetslivserfarenhet man har av DP och oavsett om man arbetar till sjöss eller på en säkerhetsavdelning i land..

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse..

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse..

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som Deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Bakgrund: Kronisk smärta är vanligt hos personer med diabetes typ 2. Smärtan varierar i intensitet och är oftare närvarande hos kvinnor än hos män. Närvaro av smärta påverkar egenvården vid diabetes typ 2 negativt, vilket torde medföra en sämre skött diabetes typ 2. Syfte: Att undersöka smärta hos kvinnor och män i åldrarna 60 år och äldre med diabetes typ 2, boende i Karlskrona kommun, med särskilt fokus på boende, den dagliga aktiviteten och hur den påverkas av smärta. Metod: En kvantitativ studie, grundad på material från SNAC-B.

Det finns studier som undersöker hur långa arbetspass påverkar patientsäkerheten och personalhälsan, inga av dessa genomförda i ambulanssjukvård där möjlighet till återhämtning finns mellan ambulansuppdragen. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av trötthet under arbetspassen hos sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvård. En webbaserad enkät som sjuksköterskor inom ambulanssjukvården frivilligt fick svara på skickades ut till 13 ambulansstationer i två olika landsting. Enkäten var utformad av författarna. Datan har analyserats med Deskriptiv statistik och kvalitativ innehållsanalys.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som Deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Syfte: Syftet är att undersöka sambandet mellan CDS spreaden och bond spreaden, samt att jämföra dessa över tid. Detta genomförs genom att testa för ett kointegrationssamband samt Granger-kausalitet mellan CDS spreaden och bond spreaden för varje enhet som ingår i urvalet, och för olika perioder. Också Deskriptiv statistik används. Metod: Kvantitativ metod: Augmented Dickey-Fuller test, KPSS, Engle-Granger test, Johansen-test, Granger kausalitet Teoretiska perspektiv: Prissättningsmodeller för kreditrisk. Arbitragesamband.

Syfte: Undersöka hur sjuksköterskor och läkare upplever att samarbetet dem emellan fungerar, hur sjuksköterskor och läkare anser olika faktorer hos den andra yrkesgruppen påverka samarbetet mellan dem och hur faktorerna påverkar arbetet och dess resultat.Metod: Kvantitativ studie med Deskriptiv statistik. Enkäter med slutna svarsalternativ. Respondenterna bestod av 24 sjuksköterskor och 17 läkare.Resultat: Läkare tenderar i högre grad än sjuksköterskor att anse att samarbetet dem emellan fungerar bra. Båda yrkesgrupperna ansåg att den viktigaste egenskapen hos motparten för ett fungerande samarbete, är att ha kunskaper inom sin specialitet. Bland sjuksköterskorna var det den egna arbetsinsatsen och resultatet av patientvården som påverkades mest av ett gott samarbete, medan läkarna ansåg trivseln i arbetsgruppen påverkades mest.Slutsats: Fler läkare än sjuksköterskor anser att samarbetet yrkesgrupperna emellan fungerar väl.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som Deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Bakgrund: Fler människor blir idag äldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela på samhällets vårdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhälle. Kan hälsotjänster på Internet ha positiv effekt på folkhälsan? Syfte: Att beskriva äldres upplevda hälsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-användning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys där deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kartlägga förekomst och undersöka samband. Studien bygger på redan insamlat material från SNAC (the Swedish National study on Aging och Care). Resultat: Bland internetanvändarna i gruppen 66-åringar uppskattade 86 procent att de hade god, mycket god eller utmärkt hälsa hos icke internetanvändare var motsvarande resultat 64 procent.