In August 2007 we went to New Zealand for a placement at Child Youth and Family Services. There our interest in Family Group Conferences (FGC) took off. FGC is not near as common in Sweden as in New Zealand. Therefore the purpose of this study was to examine how the Social Services in Helsingborg and Höör in Sweden and Belfast in Northern Ireland work with FGC. We had the privilege to go to Belfast in Northern Ireland as part of the project Insight Europe.

Bakgrund: En vanlig biverkan vid cancerbehandling Àr oral mukosit som kan skapa stor smÀrta och lidande. Konsekvenserna av biverkan Àr en risk för individens möjlighet att lÀka samt överlevnad eftersom cancerbehandlingen kan tvingas avbrytas. VÄrdare behöver ha kunskap om oral mukosit och möjliga omvÄrdnadsÄtgÀrder för att motverka eller lindra symtomen samt möjliggöra bÀttre livskvalitet för den drabbade. DÀrför Àr det viktigt att ha en kunskap om individens upplevelse av sjukdomen för att relatera denna till vÄrdvetenskaplig teori och dÀrigenom skapa en relevant omvÄrdnadsplan.Syfte: Att beskriva cancerpatienters upplevelser av oral mukosit och hur denna biverkan pÄverkade deras upplevda livskvalitet.Metod: En kvalitativ deskriptiv litteraturstudie genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman som kunde beskriva individers upplevelse av oral mukosit och dess pÄverkan pÄ upplevd livskvalitet; upplevelser relaterade till fysiska tillstÄnd, upplevelser relaterade till emotionella tillstÄnd och kÀnslor samt upplevelser relaterade till omgivningen.Slutsats: Individer som drabbas av oral mukosit upplever ett stort lidande och minskad upplevd livskvalitet. VÄrdpersonalen har möjligheter att minska individernas lidande pÄ flera sÀtt genom individanpassad omvÄrdnad och ökad patientutbildning samt Àven genom att psykologiska aspekter uppmÀrksammas och att anhöriga involveras i vÄrdplaneringen.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

SAMMANFATTNING Bakgrund Trots ÄtgÀrder för att minska trycksÄr i vÄrden Àr det mÄnga sjukhus i Sverige som har hög förekomst av trycksÄr. Patientdelaktighet i vÄrden Àr viktigt för att öka patientsÀkerheten. Det saknas forskning om patientdelaktighet i det förebyggande arbetet om trycksÄr. Syfte Att utvÀrdera en skriftlig patientinformation om förebyggande av trycksÄr. Metod En deskriptiv, komparativ interventionsstudie med en kvantitativ ansats.

Ett flertal av de mÀnniskor som identifierar sig som transpersoner eller könsöverskridare har beskrivit ett upplevt obehag och rÀdsla i mötet med vÄrden. De kan ha blivit utsatta för krÀnkningar, diskriminering eller dÄligt bemötande etc. För att förbÀttra vÄrdmötet Àr det dÀrför viktigt att sjuksköterskor redan i utbildningen har fÄtt information om könsöverskridande identiteter och vad det kan innebÀra. Syftet med studien var att ta reda pÄ om sjuksköterskestudenterna (termin 3-5) anser att Malmö högskola belyser och ger information om könsöverskridande identiteter, samt om studenterna vill ha detta inkluderat i utbildningen. Studien avsÄg Àven fÄ svar pÄ om studenterna anser att ett ökat medvetande kring olika könsidentiteter Àr viktigt för deras framtida yrkesroll.

Bakgrund: Anorexia nervosa Àr en Àtstörning dÀr personerna har en förvrÀngd kroppsuppfattning och en intensiv rÀdsla för att gÄ upp i vikt. Detta leder till att personen anvÀnder olika metoder för att fÄ en sÄ lÄg kroppsvikt som möjligt. Sjukdomen debuterar ofta i tonÄren och pÄverkar frÀmst kvinnor.Syfte: Att beskriva unga kvinnors (12-25Är) erfarenheter av omvÄrdnaden med Anorexia nervosa samt granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: Designen för litteraturstudien var deskriptiv och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. För att hitta dessa anvÀndes databaserna Cinahl, Medline och Scopus.Huvudresultat: I föreliggande studie har det visat sig att en god vÄrdrelation bidrar till trygghet och motivation till att tillfriskna. Det finns bÄde negativa och positiva aspekter med att vÄrdas i grupp.

Abstrakt Bakgrund: Att försöka ge en sÀker och kvalitativ vÄrd Àr nÄgot som efterstrÀvas i sjukvÄrden. För att minimera risker, tillbud och mÀnskliga faktorer sÄ finns idag flera utarbetade system till hjÀlp. PÄ Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsÀker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra sÄ att information i överrapportering mellan olika vÄrdgivare inte gÄr förlorad. Otydlig kommunikation och bristfÀllig informationsöverföring kan riskera patientsÀkerheten eftersom hÀlso- och sjukvÄrden Àr ett komplext och riskfyllt omrÄde dÀr en stor mÀngd personlig information om enskilda patienter ska överföras frÄn en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överrapportering överensstÀmmer med SBAR protokollet.

Bakgrund: I Sverige har sjuksköterskeprogrammet under Ă„ren genomgĂ„tt ett flertal reformer för att anpassas efter de förĂ€ndrade behoven av hĂ€lso- och sjukvĂ„rd. År 1993 blev sjuksköterskeutbildningen en treĂ„rig utbildning som bĂ„de leder till en kandidatexamen i omvĂ„rdnad och en yrkesexamen. Detta har inneburit svĂ„righeter för lĂ€rosĂ€tena gĂ€llande förmĂ„gan att kombinera den akademiska skolningen med den yrkesförberedande utbildningen. Tidigare gjorda studier visar att utbildningen ansetts otillrĂ€cklig i vissa avseenden vilket har lett till att sjuksköterskestudenter upplevt sig vara oförberedda inför att gĂ„ ut i arbetslivet.Syfte: Syftet Ă€r att beskriva om sjuksköterskestudenter i termin sex upplever sig förberedda inför arbetslivet som legitimerad sjuksköterska.Metod: Studien Ă€r en empirisk intervjustudie med en deskriptiv kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med fem sjuksköterskestudenter i termin sex utgör studiens material.

Background: Globally, one percent of all people diagnosed with cancer are children. Childhood cancer often requires long and tough treatments. When a child is diagnosed with cancer it also affects the family and the relatives. Aim: The aim of this study was to describe the nurse?s role in the care and treatment of children with cancer.

Syftet med denna studie var att beskriva svenska egenföretagande tandhygienisters (EfTH) arbetsförhÄllanden för att studera om dÀr fanns samband mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetstillfredsstÀllelse i gruppen. Samliga tandhygienister i Sveriges tandhygienistförenings sektion för egna företagare (n = 179) inbjöds att deltaga i studien vilken gjordes med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr grundat pÄ en förkortad version av the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work, QPSNordic 34+. Sextiofem procent (n=108) svarade pÄ enkÀten. Resultaten visade att Àldre tandhygienister och de som hade fler Àn 19 yrkesÄr upplevde högre grad av arbetsskicklighet, var sÀkrare i sin yrkesroll och kÀnde sig mindre stressade Àn yngre. Stress var relaterat till fler Àn trettio arbetstimmar per vecka.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva orsaker till sjuksköterskans trötthet.Metoden var en litteraturstudie med deskriptiv design. Data samlades in via databaserna Discovery och Medline/Pubmed och 17 artiklar inkluderades i resultatet.Resultatet visade att följande kan orsaka sjuksköterskans trötthet.?KÀnslomÀssig/empatisk utmattning?, ?arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning? samt ?skiftarbete och sömnbrist?. KÀnslomÀssig/empatisk utmattning kan uppstÄ i omhÀndertagande av patient som till exempel nÀr den vÄrdande inte kan hjÀlpa en person undgÄ skada. Stora dramatiska hÀndelser samt mer dagliga situationer kan indirekt utsÀtta sjuksköterskan för upplevelse av trauma.

BakgrundSömn och matproblem Àr vanliga hos smÄ barn. Bekymren kan vara stora och förÀldrarna i behov av professionell hjÀlp. BarnavÄrdscentralerna har stor stöd- och hjÀlpfunktion men inte alltid resurser för detta. I Uppsala lÀn finns en specialbarnavÄrdscentral som erbjuder rÄd och stöd vid dessa problem.Syftemed studien var att studera förÀldrarnas bedömning av barnets sömn- eller matproblem före och efter kontakt med Special-BVC, samt om det fanns ett samband mellan antal kontakter och förÀldrarnas bedömning av barnets situation efter avslutat kontakt.MetodDesignen var en deskriptiv, komparativ studie dÀr 67 av 102 (66 %) förÀldrar besvarade frÄgor om förhÄllanden före och efter kontakt med Special-BVC.ResultatInom flera omrÄden minskade barnens sömn- eller matproblem efter kontakten med enheten. Emellertid bedömde förÀldrar till barn med matproblem att dessa fortfarande var ett problem för barnet men inte för familjen medan barns problem gÀllande sömn minskat bÄde för barnet och familjen.DiskussionKvalitetssÀkring av vÄrdverksamheters resultat Àr viktigt.

Sammanfattning: Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och stÄr för ungefÀr 30 procent av alla cancerfall. Mastektomi Àr ett av behandlingsalternativen dÀr hela bröstkörteln tas bort. I Sverige genomgÄr ungefÀr hÀlften av alla kvinnor med bröstcancer en mastektomi. Livskvalitet Àr ett subjektivt och flerdimensionellt begrepp som innefattar bÄde psykiska, fysiska och sociala aspekter av livet. DÄ cancer drabbar hela mÀnniskan blir livskvalitetsbegreppet med flerdimensionell karaktÀr anvÀndbar inom cancervÄrden.

Bakgrund Köttkonsumtionen i Sverige Àr idag rekordhög. Ur ett folkhÀlsoperspektiv Àr det viktigt att minska köttkonsumtionen och med fördel Àta mer vegetariskt. Detta för att rött kött och sÀrskilt processat rött kött har visats öka risken att drabbas av olika typer av sjukdomar. Syfte Syftet var att undersöka attityder till köttintag och vegetarisk kost hos vuxna konsumenter samt i vilken utstrÀckning olika faktorer pÄverkade matvalet. Metod En webbaserad frekvensenkÀt anvÀndes och deltagarna rekryterades via?facebook.com?.

Syftet med studien var att ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision och se hur detta pa?verkat revisionsbyra?erna. Fo?r att kunna genomfo?ra detta gjordes ba?de en kvantitativ och kvalitativ datainsamling. De kvantitativa data som samlats in besta?r av fo?retagsinformation fra?n Affa?rsdata som anva?nts fo?r att kunna ge en bild av vilka fo?retag som valt bort revision.