Syfte: Syftet var att undersöka vÄrdnadshavares uppfattning av hÀlsosamtalet med skolsköterskan för deras barn i förskoleklass, samt att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i uppfattning utifrÄn vÄrdnadshavares födelseland.Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign med enkÀt som skickades till vÄrdnadshavare för 236 barn. Deltagandet efter tvÄ pÄminnelser var 64,8 % (n=153).Resultat: HÀlsosamtalet som helhet uppfattades som mycket bra av 56,2 % (n=86) och bra av 37,9 % (n=58), det fanns skillnader i uppfattning utifrÄn vÄrdnadshavarnas födelseland (p=011). Tiden som var avsatt för samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som otillrÀcklig och informationen som gavs inför samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som bristfÀllig och av 3,3 % (n=5) som mycket bristfÀllig. Uppfattningen var att informationen under samtalet gavs sÄ att den helt kunnat förstÄs, 90,2 % (n=138). Det förekom skillnader i förstÄelse av information utifrÄn vÄrdnadshavarnas födelseland (p=0,006).

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) Àr ett sexuellt överförbart vÄrtvirus, som kan orsakacellförÀndringar och livmoderhalscancer. Tidigare forskning har visat att kunskap om HPVoch HPV-vaccin generellt Àr lÄg och att vaccinationstÀckningen bland unga kvinnor i mÄngalÀnder varit suboptimal.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga gymnasieelevers kunskap om ochinstÀllning till HPV och HPV-vaccin, samt undersöka om det föreligger skillnader mellanelever pÄ praktiska och teoretiska gymnasieprogram.Metod: Studien var en deskriptiv komparativ tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. OremsegenvÄrdsteori anvÀndes som teoretisk referensram. De 230 deltagarna frÄn fyragymnasieskolor i Uppsala besvarade ett enkÀtformulÀr.Resultat: Majoriteten av eleverna hade generellt lÄg kunskap om HPV och HPV-vaccinet,hade lÄg tilltro till vaccinet och var osÀkra pÄ huruvida de i framtiden ville vaccineras, dockhade elever pÄ teoretiska program bÀttre kunskap och mer positiv instÀllning Àn elever pÄpraktiska program. Flickor hade bÀttre kunskap och om HPV och HPV-vaccin Àn pojkar.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebÀr en hög arbetsbelastning och kan dÀrmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor Àr sÀrskilt mottagliga för denna typ av stress dÄ de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress Àr dÀrför betydelsefullt för sjuksköterskans vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första Äret i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design.

Bakgrund: SmÀrta och sömnbesvÀr Àr vanligt hos Àldre personer och dessa bÄda faktorer kan pÄ olika sÀtt pÄverka hÀlsa och livskvalité. Syfte: Att kartlÀgga förekomsten av smÀrta och sömnbesvÀr samt undersöka om det fanns samband mellan smÀrta och sömnbesvÀr hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge i Äldern 60-96 Är. Metod: Studien Àr kvantitativ och bygger pÄ redan insamlat material ifrÄn SNAC (the Swedish National study on Aging and Care). Deskriptiv och analyserande statistik har anvÀnts i studien för att kartlÀgga förekomst och undersöka samband. Resultat: Av de deltagande som hade haft vÀrk/smÀrta under de senaste fyra veckorna hade 42 % sömnbesvÀr medan 21 % av de som inte haft vÀrk/smÀrta hade sömnbesvÀr.

Syfte: Att belysa hur livssituationen pÄverkas av att vara anhörig till en person som drabbats av demens.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserades pÄ 13 artiklar som samlats in i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet visade att livet förÀndras för alltid för anhöriga till dementsjuka personer och att livssituationen kunde pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt. Livssituationen kunde upplevas olika beroende pÄ vilken relation den demenssjuka och den friska anhöriga hade innan sjukdomen. Upplevelser som exempelvis isolering, ilska, maktlöshet, saknad och skuld var kÀnslor som framkom i resultatet. Olika sÀtt att hantera den nya situationen kunde vara en positiv instÀllning och ett bra socialt stöd omkring sig.

SjukvÄrden i Sverige möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. Patienterna kan ha sprÄk, kultur och religion som skiljer sig frÄn vÄrdgivarens. Detta kan skapa svÄrigheter för vÄrdgivaren i det tvÀrkulturella vÄrdmötet. Forskning som berör den svenska audionomens perspektiv pÄ det tvÀrkulturella vÄrdmötet Àr sÀllsynt. DÀrav denna studie.Syftet Àr att ur svenska audionomens perspektiv beskriva vÄrdmötet med vuxna patienten med invandrarbakgrund vid landstingens audionomtÀtaste audionommottagningar.

OhÀlsa pÄ arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor betrÀffande folkhÀlsa. Jag har valt att undersöka hur anstÀllda pÄ en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det Àr en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva nÄgon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd pÄ arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglÀdje och vÀlmÄende försÀmras. Med hjÀlp av socialt stöd frÄn arbetskollegor skapas det arbetsglÀdje och ett ökat vÀlmÄende. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handlÀggare pÄ en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Introduktion: Sekretorisk media otit (SOM) Àr den vanligaste öronsjukdomen och uppkommer oftast i efterförloppet till akut media otit (AOM). Om barnet fÄr SOM leder det till hörselnedsÀttning som kan pÄverka sprÄklig utveckling och ge beteendeproblem. Etiologin bakom SOM anses vara multifaktoriell. Barnets tryck i mellanörat kan pÄverkas vid flaskmatning. Allergier, bakteriella/virus infektioner och inflammationer har ocksÄ betydelse för utvecklandet av SOM.

Syftet med studien Àr att belysa Ätta lÀrares vÀgar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat omrÄde en begreppsutredning dÀr jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras bÄde normativ och deskriptiv litteratur dÄ tidigare emprisk forskning finns i begrÀnsad mÀngd. De refererade kÀllorna Àr av bÄde Àldre och nyare karaktÀr. Aktuella variabler i urvalet Àr lÀrares kön, undervisningsstadium, antal Är i yrket och skolans upptagningsomrÄde (status och typ av bebyggelse).

Attityder i samhĂ€llet till personer som har funktionsnedsĂ€ttning Ă€r ofta negativa. Det finns bĂ„de lĂ€rarstuderande och verksamma lĂ€rare som har dyslexi, denna undersöknings syfte Ă€r att belysa lĂ€rares attityder till kollegor som har dyslexi. Även erfarenheter samt upplevd kunskap om dyslexi ska belysas. AnvĂ€nder enkĂ€t av likertskaletyp som datainsamlingsmetod för en deskriptiv surveyundersökning som riktar sig till kommunala grundskollĂ€rare i en kommun. Urvalet omfattar fem skolor med 62 respondenter.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmÄga, Àr en faktor som pÄverkar hÀlsobeteenden sÄsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mÀter denna egenskap genom sjÀlvskattning, men har inte utvÀrderats för personer med schizofreni.Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni.Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal pÄ en psykiatrisk öppenvÄrdsmottagning för patienter med psykossjukdom. UtifrÄn resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale ? Schizophrenia Version.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva faktorer och copingstrategier som pÄverkar/inverkar pÄ personer med MS i beslutsfattandet kring graviditet och förÀldraskap. Samt hur kvalitén var pÄ gjorda studier inom detta omrÄde. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie och sökning av artiklar gjordes i databasen PubMed (Medline). Sökningen resulterade i 13 vetenskapliga artiklar frÄn fem lÀnder med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats, publicerade mellan Är 1999-2010. Resultatet visade att avgörande faktorer som pÄverkar beslutsprocessen om att skaffa barn eller inte var bristfÀllig information, oro och rÀdsla kring hur graviditeten pÄverkar MS, behovet av stöd frÄn andra, barnens och kvinnornas vÀlbefinnande samt samhÀllets attityder.

Syftet Àr att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före lÀkarbesök. Undersöka tillfredsstÀllelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan Àldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbÀttras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet frÄn lÀkare. Detta Àr en kvantitativ, deskriptiv tvÀrsnittsstudie baserat pÄ rapporteringssystemets databas samt enkÀtundersökning. Biverkningarna trötthet, smÀrta och nervpÄverkan rapporterades mest frekvent. TidsÄtgÄngen för rapportering ansÄgs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formulÀret upplevdes av majoriteten vara ganska lÀtt till mycket lÀtt att anvÀnda oberoende av datorvana. LÀkaren ansÄgs frÄn hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av tvÄ tredjedelar av respondenterna.

SAMMANFATTNING Bakgrund Trots ÄtgÀrder för att minska trycksÄr i vÄrden Àr det mÄnga sjukhus i Sverige som har hög förekomst av trycksÄr. Patientdelaktighet i vÄrden Àr viktigt för att öka patientsÀkerheten. Det saknas forskning om patientdelaktighet i det förebyggande arbetet om trycksÄr. Syfte Att utvÀrdera en skriftlig patientinformation om förebyggande av trycksÄr. Metod En deskriptiv, komparativ interventionsstudie med en kvantitativ ansats.

Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att fÄ Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) samt följsamheten till FaR. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av tio patienter frÄn en vÄrdcentral i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet presenteras utifrÄn tvÄ frÄgeomrÄden; patienters upplevelse av att fÄ FaR och patienters följsamhet till FaR.