Undervisas alla elever inom ramen för den ordinarie undervisningen? Eller är det kanske så att den allmänna uppfattningen gällande synen på de elever som är i behov av extra stöd är att de är ovilliga att lära? Hur uppfylls skolans samhällsuppdrag? Varför väljs just detta upplägg? Detta är alla starka frågor som kanske inte alltid är lämpliga att uttrycka just på detta vis men likväl otroligt viktiga att lyfta för att som framtida aktiv lärare kunna leva upp till mitt pedagogiska uppdrag utifrån gällande styrdokument. Jag har därför genom denna fallstudie, ur ett specialpedagogiskt perspektiv, undersökt vilket arbete som utförs av några lärare i grundskolans senare år för att kunna inkludera elever med speciella utbildningsbehov i matematik i den ordinarie undervisningsgruppen.Genom att använda mig utav deltagande observationer med påföljande semistrukturerade lärarintervjuer i en kvalitativ fallstudie kom jag fram till att ett inkluderande arbete måste ses ur flera dimensioner där individens personliga utveckling till aktivt deltagande samhällsmedborgare bör vara främsta prioritet. Resultatet visar att en inkluderande undervisningsmiljö inte nödvändigtvis är beroende av varje individs deltagande i den ordinarie undervisningsgruppen utan att det gemensamma arbetsklimatet på hela skolan i vidare mening är det som avgör om en inkluderande undervisning uppnåtts och att man av denna anledning bör ställa sig frågan om synen på en inkluderande undervisning behöver omvärderas för att kunna uppnå syftet med densamma..

Till fo?ljd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen pa? ma?nga platser fo?ra?ndrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta ha?nsyn till, och att prioritera blir sa?ledes en mer komplex aktivitet. Denna studie a?mnar underso?ka hur prioriteringar go?rs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system pa?verkar medarbetarnas syn pa? prioriteringar och tid.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Uppsatsen behandlar olika aspekter inom integrationsprocessen vid företagsförvärv. Företagsförvärv är synnerligen vanligt förekommande i Sverige idag och inte minst i IT-branschen. Genom denna fallstudie av två förvärv inom IT-branschen ges en överblick över vilka fallgropar och problem som kan finnas med de mjuka aspekterna i en integrationsprocess. Denna magisteruppsats är en kvalitativ studie av integrationsprocessen inom områdena Organisationsstruktur, styrning och ledarskap, Kommunikation, Kulturskillnader samt Kompetensförsörjning. Undersökningen har genomförts genom intervjuer och enkäter vid två IT-företag, Alfa och Beta (dessa företag samt respondenterna är anonyma).

Vår studie är inriktad på att finna en heltäckande modell för lönsamhetsberäkningar på utbildning mellan företag. Genom en fallstudie har vi studerat Axis Communications' Academy, där Axis Communications utbildar sina kunder inom nätverkskameror. Vi har fört samman avkastningsberäkningar (RoI) med kunskapsöverföring och utvärdering av utbildning till en modell vi kommit att kalla Modell för Kunskapsöverföring, Utvärdering och Lönsamhet, KUL-modellen. Modellen har sammanfört tidigare forskning inom Knowledge Transfer och Human Resource Development, för att komplettera RoI. I modellen framgår att det går att mäta kunskapsöverföringen i en utbildning genom faktorerna Erfarenhet, Avstånd, Relation, Motivation, Reaktion, Implicitet och Specificitet.

Syftet med denna uppsats var att utforska om och hur den nationella handlingsplanen mot kvinnlig könsstympning efterlevs inom socialtjänsten i Nyköpings kommun. Kommunen som studien avgränsats till valdes för att den hade en ökad invandring under 1990-talet från länder där ingreppet är omfattande. Studien har avgränsats till att undersöka en familjecentral, vuxen- och ungdomsenheten och barn och familj. Studien omfattar en fallstudie för att få ett kvalitativt resultat. Det som framkommit i studien är paradoxen att Nyköpings kommun genomför ett förebyggande arbete mot kvinnlig könsstympning men kommunen har föga kunskap om handlingsplanen.

Bakgrund: Det finns begränsad kunskap om hur mammor upplever att drabbas av HELLP syndrom och samtidigt mista sitt väntade barn. Ytterligare kunskap kan bidra till ökad förståelse och leda till bättre vård. Syfte: Att beskriva mammors upplevelser av att drabbas av HELLP syndrom och samtidigt mista sitt väntade barn. Metod: En kvalitativ fallstudie med djupintervjuer som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien påvisade det kaos och den overklighetskänsla mammorna upplevde då insjuknandet och händelserna skedde i snabb takt.

KORTFATTAD SAMMANFATTNING Bristen på spårkapacitet genom centrala Stockholm har länge varit ett stort problem och om ingen förbättring sker, väntas situationen bli ohållbar. I uppsatsen undersöks de underliggande maktstrukturerna i planeringsprocessen genom en fallstudie av Citybanan som är en sex kilometer lång pendeltågstunnel i Stockholm. Temat för uppsatsen är stora planeringsprojekt, där utgångspunkten är överskridelser av tidsramar och kostnader. Ett sätt att undvika detta är att göra tillförlitliga prognoser. För att åskådliggöra strukturerna i beslutsprocessen tillämpas en narrativ metod, där kronologi används för att förtydliga händelseförloppet runt Citybanan.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bygghantverk, 27 hp, 2013. På omslaget felaktigt 2012..

Den här studien är en undersökning av hur organisationskulturen i en svensk polismyndighet tar sig uttryck i personalens förväntningar på handledning. Metoden som använts är enkel fallstudie. Sjutton intervjuer har genomförts, varav femton individuella och två i grupp. De totalt trettio deltagarna är indelade i fem grupper; ledning, yttre befäl, ordningspoliser, projektledare och handledare.Resultaten visar på tre kulturella fenomen som kommer till uttryck i gruppernas förväntningar på handledning. Dessa består i vertikala och horisontella spänningar i myndigheten samt ett fenomen som vi valt att benämna "den enda chansen".

Arbetet har syftat till att fallstudiepröva rutnätskonfigurationen som grund för en strukturplan med avsikt att möjliggöra en övergripande strategi för utbyggnad av ett exploateringsområde..

Syftet med denna uppsats var att undersöka välfärdsmodellens förändring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. Frågeställningarna besvaras utifrån en fallstudie gjord på den upphandlade ungdomsverksamheten Blå Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgångspunkten bottnar i de kvalitativa sätten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgångspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fått ett djup och en bredd som visar på offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gäller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar på strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.