Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av gåronden med fokus påinformation, patientens integritet och delaktighet.Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta omvårdnadsansvariga sjuksköterskor påtvå kirurgavdelningar intervjuades. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuersom bearbetades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Information var en stor del av gåronden och kunde både lyfta och sänka gåronden.Patienternas delaktighet och möjlighet till ett eget val beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev hurpatienternas integritet kan både bevaras och kränkas under gåroden samt vilka fel somuppkommer.Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att information till patienterna som de förstod var enviktig del av gåronden. Att bevara patienternas integritet under gåronden ansågs varavårdpersonalens uppgift och i många fall enbart sjuksköterskornas.

Det finns en mängd olika uppfattningar om vad välfärd egentligen innebär och hur det bör mätas. Att studera ett lands tillväxt i BNP är den metod som används flitigast för att värdera och jämföra länders levnadsnivå. Som en följd av den växande kritiken mot BNP-måttet har dock alternativa välfärdsindex växt fram med tiden. Syftet med denna uppsats har varit att jämföra BNP-indexet med två andra välfärdsmått, HDI och WISP. Vi har genom en deskriptiv studie granskat fyra i-länders och fyra u-länders utveckling i respektive mått för tidsperioden 1990-2000.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor på AS akutmottagning upplever arbetsmiljön, förutsättningarna att kunna ge en god och patientsäker vård samt delaktigheten i projektet Akut förbättring. Metod: En deskriptiv kvantitativ tvärsnittsstudie. För att få fram ytterligare åsikter hos deltagarna ingick även öppna frågor i enkäten. Datainsamling skedde med en enkät om bestod av 7 kvantitativa frågor och 3 öppna frågor. 104 enkäter besvarades efter avslutade arbetspass i september 2013.

Bakgrund: När en kvinna kommer med sin partner till förlossningsavdelning är det många känslor i omlopp. Det finns mycket forskning om hur känslor och upplevelser av en förlossning påverkar utifrån blivande föräldrars perspektiv. Det saknas forskning kring hur barnmorskor upplever att möta blivande föräldrar vid ankomst till förlossningsavdelning. Syftet: Syftet var att undersöka vad yrkesverksamma barnmorskor på en förlossningsavdelning bedömer vara centralt i ett idealt första möte med blivande föräldrar som kommer till förlossningsavdelning för förlossning, och hur ett sådant idealt första möte skapas. Metod: En individuell öppen intervju genomfördes med fem barnmorskor vid två förlossningsenheter i Västra Götland.

Bakgrund: Att bli mamma innebär en stor förändring inte bara fysiskt utan även psykiskt och socialt. Det är viktigt att man lyssnar på mammors upplevelser och stödjer dem i deras föräldraskap.Syfte: Att undersöka vad mammor till 18 månaders barn har för upplevelser om hur det är att vara småbarnsmamma.Metod: Studien inkluderar 409 enkätsvar. Datainsamlingen skedde med hjälp av strukturerade enkäter som samlades in från en större undersökning från barnhälsovård i förändring (BIF). Urvalet är mammor till 18 månaders barn har fått svara på en öppen fråga om hur det är att vara småbarnsmamma. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats.Resultat: Resultatet visar att mammorna upplevde känslor av kärlek och lycka till det egna barnet men även känslor av trötthet, stress och att känna sig otillräcklig fanns.

Bakgrund: ERAS (Enhanced Recovery After Surgery) är ett standardiserat multimodalt vårdprogram vid elektiv kolorektalkirurgi, som syftar till snabbare återhämtning och kortare vårdtider genom ett tvärprofessionellt samarbete.  En vecka innan planerad operation träffar sjuksköterskan patienten för ett samtal om vårdförloppet. Syfte: Att identifiera och beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans ERAS- samtal och dess betydelse för patientens delaktighet i sin vård.   Metod: Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer. Tolv patienter, nio män och tre kvinnor har intervjuats. De ljudinspelade samtalen har transkriberats ordagrant och analyserats med hjälp av tolkande fenomenologisk analys (Interpretative Phenomenological Analysis). Resultat: Analysarbetet resulterade i fem olika teman; bli sedd, trygghet, tillit, ansvar samt delaktighet. Alla teman relaterar till varandra och illustrerar en positiv och en negativ sida av den upplevda erfarenheten. Tillsammans bildar en helhet av upplevelsen; ERAS- samtalet och dess betydelse för patientens delaktighet. Konklusion: Resultatet visar att patienterna känner sig sedda under informationssamtalet.

Förstörande motmedel för egenskyddet av stridsvagn. Utred vilken verkan förstörande motmedel (hard kill) kan ha på fientliga projektiler som hotar den egna stridsvagnen. Värdera de förstörande motmedlen och lämna förslag på vilket/vilka förstörande motmedel som bör ingå i ett VMS (varnare- och motverkanssystem). Beskriv hur förstörande motmedel principiellt bör implementeras i system stridsvagn för att uppnå bästa effekt. Metoden som använts är deskriptiv och till viss del komparativ.

Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt från vår empiriska undersökning bidra till att utveckla teoretiska modeller med avseende på beslutsprocessen. Metod: Denna studie har utgått ifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har mött teori och praktik iterativt då abduktion har använts. En kvalitativ ansats utformad som en fallstudie där fyra anonyma företag har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuguide. Teori: En normativ och en deskriptiv beslutsteori beskrivs för att utgöra en grund i hur en beslutsfattare kan tänka. Sedan presenteras den problematiken som finns gällande skillnader mellan teori och praktik som forskare har lyft fram. Teori angående företagsförvärv presenteras och därtill en förvärvsmodell för hur företag kan gå tillväga vid detta utförande.  Slutsats: Syftet med studien är att utveckla teoretiska modeller och studien har påvisat att det är viktigt att beakta de mänskiga faktorerna.

Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av amning och metoden som användes i litteraturstudien var deskriptiv. Upplevelserna i 17 studier kategoriserades i fem grupper; förutsättningar, motstridiga råd, svårigheter, positiva erfarenheter och samhällssyn. Att få motstridiga råd från sjukvården var den upplevelse som beskrevs oftast och de olika känslomässiga svårigheter kvinnorna upplevde i samband med amningen var en annan tydlig upplevelse. Kvinnorna upplevde också att de hade bristfällig kunskap om amning och dess fördelar. Amning sågs som något naturligt men förväntningarna stämde inte överens med upplevelsen.

Syftet med denna studie var att undersöka om samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) är associerat med en upplevelse av mental stress hos individer som arbetar i kontorsmiljö. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie med ett deskriptivt förhållningssätt och undersökte 40 yrkesverksamma individer som mestadels arbetade stillasittande på kontor där arbetet innebär att de dagligen använde sig av IKT-verktyg. Resultaten bearbetades i statistikprogrammet SPSS med hjälp av en deskriptiv beskrivande statistik. Resultatet från studien visade att respondenter upplever mer stress vid samtidiga höga krav och låg kontroll vid användning av IKT än respondenter som inte upplever höga krav och låg kontroll när de använder IKT. Slutsats: Om resultat som framkommit i denna studie kan styrkas i framtida liknade studier bör insatser syfta till att öka anställdas känsla av delaktighet och möjlighet till att styra över användningen samt inlärning av IKT-verktyg. Vidare forskning för att undersöka hur socialt stöd på arbetsplatsen påverkar upplevelsen av krav och kontroll kopplat till stress vid användning av IKT skulle vara av intresse..

Debatten går idag het i Sverige om att slopa revisionsplikten i små och medelstora företag.Anledning är att den svenska revisionen påverkas till allt större del av den internationellautvecklingen där det i dagsläget endast är Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten försmå och medelstora företag. Vår uppsats hade därför som syfte att beskriva, särskilt utifrånrevisorns synvinkel, tänkbara effekter av en slopad revisionsplikt i små och medelstoraföretag i Sverige. Detta utmynnade i vår problemformulering som löd: Vad skulle en slopadrevisionsplikt för små och medelstora företag innebära i Sverige? Vårt arbete utgick från endeskriptiv ansats då vårt syfte var att beskriva och vi valde att använda en kvalitativ metod föratt besvara vår frågeställning. Genom att ta del av befintlig teori samt våra respondentersuttalande kom vi fram till att ett slopande av revisionsplikten för små och medelstora företag iSverige kommer att innebära övervägande positiva effekter.

Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan bukaorta aneurysm hos 65-åriga män och riskfaktorer såsom rökning, BMI>25, kosttillskott, hypertoni, hyperlipidemi, ett stillasittande yrke samt hereditet. Kvantitativ ansats med deskriptiv och korrelativ design användes, 3854 65-åriga män från två årskullar som screenats för AAA ingick och uppgifter hämtades från ett dataregister. Resultat: Antalet personer med bukaorta aneurysm var 2,4 %, 65 % var/hade varit rökare, 67 % hade övervikt, 49 % stillasittande arbete, 41 % hypertoni, 25 % hyperlipidemi, 17 % åt kosttillskott och 4 % hade hereditet. Rökning, hypertoni och hyperlipidemi visade signifikant samband med och ökade risken för att utveckla AAA. Störst riskfaktor var rökning.

Syfte: Syftet är att beskriva, utreda och analysera effekterna av de finansiella stresstest som Finansinspektionen kommer att införa från och med 2007 i trafikljusmodellen, samt vad dessa har för betydelse för tjänstepensionsbolag i Sverige. Studien ämnar även undersöka eventuella effekter av förändringarna, och granska effektiviteten i trafikljusmodellen. Metod: Studien skrivs med en kombination av kvantitativ och kvalitativ undersökning av trafikljusmodellen. Vidare används en kombination av deduktiv och deskriptiv ansats för att angripa trafikljusmodellen. I studien används både primär- och sekundärdata som informationskällor.

Syfte: Att undersöka om direktivet lägger en grund för en effektivare revision av företag inom EU. Metod: Uppsatsen är deskriptiv och en deduktiv forskningsansats har tillämpats. En dokumentstudie har genomförts av rättsligt material samt artiklar. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats, eftersom att den är mer flexibel samtidigt som fokus vilar på att analysera text. Teori: Teoriavsnittet utgår från teorier kring global governance, vilket bidrar med ett globalt angreppssätt.