Syfte: att beskriva sjuksköterskors upplevelse och erfarenhet av att delge information till närstående med barn med ett svårartat sjukdomstillståndMetod: Deskriptiv forskningsdesign med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes på fem sjuksköterskor som valdes ut genom ett strategiskt urval. Alla deltagare jobbade med barn eller på neonatalavdelning i en stad i Mellansverige. Insamlad data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fem kategorier; ?Att ta ansvar?, ?Sjuksköterskors känslor?, ?Att bemöta närståendes reaktioner?, ?Att ta hjälp från kollegor? och ?Att vara professionell?.

Backgrund och problem: Inom bostadsrätter är det säljaren som har övertag eftersom efterfrågan är större än utbudet av lägenheter samtidigt som köpare är i underläge mot säljaren, mäklaren och banken. Då är årsredovisningen ett viktigt verktyg för att tyda riskerna vid köp av en lägenhet.Syfte: Jämföra och använda årsredovisningar som ett verktyg för att beskriva och avgöra vilka risker som finns förknippade med lägenhetsköp i Göteborgs innerstad.Avgränsningar: Jag förhåller mig till riskerna som kan kopplas till årsredovisningen och avseende år. Det finns även geografisk avgräsnings som är göteborgs innerstaden. Jag tar inte upp de så kallade K- projekten på grund av att årsredovisningar baserar sig på 2013 och äldre rekommendationer och normgivning.Metod: Det är en blandning av kvantitativ och kvalitativ studie. Det är en deskriptiv studie som blandar både kvantitativa metoden och kvalitativa metoden.Resultat och slutsatser: Det bästa sättet att identifiera riskerna i sambandet med att man ska köpa en lägenhet är att jämföra resultaträkning och balansräkning med förvaltningsberättelse för att skapa en bild över riskerna.Förslag till forsatt forskning: En studie om K3 projekt och hur den kommer att påverka bostadsrättsföreningarnas resultat.

Upplevelsen av förlossningen följer med kvinnan under hela av hennes liv. Forskning visar att stöd är en av de viktigaste faktorerna för uppnåendet av en positiv upplevelse för kvinnan. Det finns mycket forskning som stödjer detta, men väldigt lite forskat på hur stödet ser ut och hur barnmorskorna gör när de stödjer kvinnan. Detta ville forskarna undersöka i föreliggande studie. Syftet med studien är att beskriva barnmorskans stödjande roll i förlossningen, och hur det stödet ser ut.En fenomenologisk ansats med livsvärldsteoretisk grund användes.

Fler människor lever allt längre idag än tidigare vilket ökar andelen sköra äldre i befolkningen. Sköra äldre personer har nedsatt autonomi och har ofta stort omvårdnadsbehov. Det har visat sig att många sköra äldre personer har nedsatt munhälsa och ökat tandvårdsbehov, vilket kan leda till stort fysiskt och psykiskt lidande. Det reformerade tandvårdsstödet infördes år 1999 i Sverige vilket innebar uppsökande verksamhet för att fånga upp äldre, sjuka och funktionshindrade med behov av tandvård. Det finns tecken som tyder på att denna reform inte nått ut i den utsträckning det var tänkt samt att vårdpersonal har bristfällig kunskap på området munhälsa.

Syfte:Syftet med denna studie var att beskriva hur Lazarus och Folkmans copingstrategier används av kvinnor och män som genomgår IVF behandling, vid första försöket och vid försöken därefter.Metod:Studien har utförts som en kvalitativ metod med deskriptiv design, i form av frågeformulär där totalt sexton personer deltog. Tre män och tretton kvinnor. En innehållsanalys har utförts på det insamlade materialet vilket resulterade i att tre copingstrategier kunde identifieras.Huvudresultat:Resultatet visar att personer som genomgår IVF behandling använder sig av tre olika copingstrategier, en probleminriktad copingstrategi, en emotionellt inriktad copingstrategi samt en meningsbaserad copingstrategi. Hur dessa strategier används beror på individen och vart i behandlingsprocessen det gäller.Slutsats:Det visade sig att den grupp som hade gjort IVF förut hade mer erfarenhet inom området vilket innebar att deras huvudsakliga copingstrategi var behovet att prata med andra i liknande situationer, via bloggar eller forum. De som skulle göra IVF för första gången hade rädslor inför behandlingen och koncentrerade sig mer på det..

Studien ger en deskriptiv bild av kunskapsbehovet hos nyutexaminerade lärare utifrån erfarna lärares perspektiv. Frågeställningarna rörde huruvida lärarutbildningens innehåll motsvarar de yrkesutövande lärarnas åsikter angående nyutexaminerade lärares faktiska kunskapsbehov. Teorier och modeller presenteras rörande lärarens första yrkesverksamma tid, samt problematiken kring lärarstudentens övergång till att bli yrkesverksam lärare. De slutsatser som dragits av detta arbete är att de erfarna lärarna inte anser att lärarutbildningens innehåll motsvarar nyblivna lärares kunskapsbehov. De kunskaper som betonas är kunskaper i juridik, konflikthantering, psykologi, elevvård och ämneskunskaper.

Under det nyligen avslutade kriget i Irak, 2003, har kriget inom den fjärde arenan,informationsoperationer, blivit påtaglig. Vilken kapacitet har Ryssland inom denna arena?Syftet med uppsatsen är att lägga en grund till fördjupad kunskap om ryskainformationsoperationer, dels vad doktrinerna uttrycker men även praktiskt genomförande.Uppsatsen inleds med en analys av det första Tjetjenienkriget 1994 ? 1996 och däreftermilitära doktrinen samt doktrinen om informationssäkerhet, båda undertecknade år 2000.Genom en analys av det andra Tjetjenienkriget, 1999 ? , redovisas vilken ?Lessons Learned?som har skett mellan de två krigen via doktrinerna. I min påföljande diskussion och syntesredovisas vilken kurs Ryssland har lagt ut för informationsoperationer.I arbetet utnyttjar jag en deskriptiv metod med induktiv slutledning. Beskriven teori,manöverteorin, samt analysverktyg, OODA-loopen, och de där dragna slutsatser kommer attutnyttjas i en diskussion om det resultat som min kvalitativa textanalys ger.

Alltfler människor kommer idag i kontakt med hemsjukvården, antingen som personal eller som patient. Det är sedan tidigare känt att våld är ett relativt vanligt förekommande arbetsmiljöproblem inom sjukvården. Utsattheten för våld tros vara större inom hemsjukvården där personalen ofta arbetar ensamma. Syftet med denna studie var att beskriva det våld som vårdpersonalen inom hemsjukvården utsätts för och vilka konsekvenser detta får. För att sammanställa den vetenskapliga forskning som finns inom området genomfördes en deskriptiv litteraturstudie.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Syftet med studien är att skildra hur elever med Asperger syndrom har upplevt sin tid i grundskolan. Vi vill ta reda på om de upplever att de fått tillräckligt med stöd och hjälp i skolan och om hur de upplevt relationerna till professionella och andra elever.De frågeställningar vi utgått ifrån har varit:Hur upplever ungdomarna det stöd och hjälp de fått i grundskolan?Vad upplever de har fungerat bra respektive dåligt?Hur upplever ungdomarna sina relationer till professionella och andra elever under grundskoletiden?I studien använder vi oss av en kvalitativ ansats där vi intervjuat fem ungdomar, fyra föräldrar till dessa barn, en lärare och en specialpedagog. Vi har därefter analyserat intervjuerna med hjälp av en fenomenologisk ansats där avsikten har varit att skapa en bild av ungdomarnas livsvärld. Resultaten av intervjuerna har presenterats utifrån intervjuguidens områden för att sedan tolkas mot bakgrund av den tidigare forskning vi presenterat i studien och med hjälp av begrepp från symbolisk interaktionism och systemteori.Resultaten visar att stödet och hjälpen till dessa elever med Asperger syndrom är mycket bristfällig.

Vara förälder till ett barn som är inneliggande på ett sjukhus är komplicerat, svårt och upplevs olika av föräldrar. Isolering kan orsaka stress och leda till kontroll-, informations- och kommunikationsbehov. Syftet med studien var att beskriva föräldrars upplevelser av att vistas i isoleringsrum vid vård av sina barn på sjukhus. Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Resultatet visade att föräldrarna kände sig besvärliga och var rädda för att störa när de behövde be om hjälp.

Teknikens roll i samhället ökar och större delen av befolkningen behöver hantera olika föremål och tjänster, vilket kan medföra svårigheter vid användning. Syftet med studien var att beskriva relevans och svårigheter i användning av vardagsteknik i dagliga aktiviteter hos personer i åldrarna 45-64 år. Studien designades med kvantitativ ansats. Undersökningsgruppen bestod av 40 personer från landsbygd och storstad. Datainsamling genomfördes med det standardiserade bedömningsinstrumentet Everyday Use Technology Questionnaire (ETUQ II), bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik.

Det första hembesöket från barnhälsovårdens sjuksköterska utgör en möjlighet till att tidigt erbjuda föräldrarna stöd och trygghet i föräldraskapet. Syftet med studien var att beskriva nyblivna föräldrars uppfattningar om det första hembesöket från barnhälsovårdens sjuksköterska. Data insamlades via en enkät som delades ut till 258 föräldrar i en kommun i Västerbotten, 87 svar erhölls. Enkäten innehöll frågor med fasta och öppna svarsalternativ och analyserades med deskriptiv statistik, Spearmans rangkorrelation, t-test samt tematisk innehållsanalys. Resultatet visade att föräldrarna var nöjda med hembesöket (85,4%), de tyckte att informationen var tillräcklig (98,8%) och att den var individuellt anpassad (95,3%).

Bakgrund: Det finns en dold arena i skolan som är outforskad och som fångat vårt intressetill denna studie. Studien ger även kunskaper till all personal inom skolan som på något sättbemöter eleverna. Vi har valt att utgå ifrån elevernas perspektiv där elever från årskurs 1 och2 deltagit för att bidra med sina tankar. Vi har studerat detta utifrån ett fenomenologisktperspektiv. Eftersom det saknas tidigare forskning inom området har vi kompletterat medforskning kring socialt samspel och konflikter vilket är något som ständigt förekommer påden dolda arenan.Sökord: Sökorden vi har använt var dolda platser i skolan, gömda platser i skolan, när ingenvuxen ser i skolan, utan att pedagog/personal ser, egen tid, rum i skolan, pedagogersnärvaro/frånvaro.Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om det finns en dold arena och hur denupplevs av eleverna i skolan.Metod: Vi har valt att använda oss av intervjuer utifrån en fenomenologisk grundtankeeftersom vi vill undersöka elevernas upplevelser kring den dolda arenan.

Background: The purpose of this study was to explore the reasons that motivate women to seek cosmetic breast augmentation surgery, to examine their self-concept and how they relate to their breasts.Methods: Ten female postoperative participants who have undergone an aesthetic breast augmentation surgery on private clinics were interviewed using an unstructured interview format. Self-report questionnaire was used as a complement to the interview. The purpose of this was to examine women's self-concept. Six female postoperative participants who have undergone a breast augmentation surgery on public clinic and had medically confirmed defect also completed the measures.Results: The results of the interview analysis showed that some participants experienced positive physical and psychological outcomes of surgery and some did not. Several main themes were identified relating to the initial reasons for performing surgery.