Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på hur dagens lärarroll ser ut, vilka verktyg kan användas för att motivera eleverna och få dem att engagera sig i skolarbetet. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom de pedagogiska metoderna, vilka ledarstilar som lärarna använder sig av, samt hur läraren kommunicerar med eleven. Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod med observationer har vi fått fram olika resultat i ledarstilar, ledarskap och verktyg. Vi har gjort en deskriptiv tolkning av vårt resultat, som vi fått från våra observationsunderlag, vilket gett oss en bild av hur den moderna pedagogiken kan se ut. Hur ledarskapet och verktygen används skiljer sig åt.

Kommunal äldreomsorg har under de två senast decennierna genomgått stora organisations-förändringar. Syftet med studien var att få insyn i hur enhetschefer i kommunal äldreomsorg upplever sin yrkesroll och hur den har förändrats i takt med olika organisationsförändringar. Ledarskap och organisationsforskning har bedrivits under lång tid, och mycket litteratur finns på området. Dock finns det få empiriska studier om den renodlade yrkesrollen enhetschef som uppkom i anslutning till att beställar- och utförarmodellens infördes i svenska kommuner un-der 1990-talet. Studien byggde på kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer i två kommu-ner.

Äldres rädsla för att bli utsatt för brott är ett relativt outforskat område. Aktuell forskning om äldres rädsla sammanställs genom statistik för hur många äldre som känner rädsla, men det fattas ett berättande perspektiv där man lyfter fram vad de äldre har att säga om sina erfarenheter och upplevelser av rädsla för att bli utsatt för brott. Syftet för denna studie är att undersöka vad äldre personer har att säga om fenomenet rädsla för att bli utsatt för brott och ta reda på hur det ser ut och påverkar deras vardag.Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Datainsamlingen har skett genom öppna intervjuer. Resultatet visar att fenomenet äldres rädsla för att bli utsatt för brott visar sig som att vara riskanalytiskt medveten.

Sjöminan har sänkt och skadat mer tonnage än alla andra vapensystem till sjöss. Då medel föder motmedel har sjöminan och minröjningen följt varandra i en lång duell.Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka hur de svenska minröjningsförbanden utvecklas inom taktik och teknik och hur dessa komponenter förhåller sig till varandra. Uppsatsen söker även svaret på hur utvecklingen från minröjningsklass Landsort till minröjningsklass Koster skett.Med hjälp av deskriptiv metod kommer Militärstrategisk doktrin, Doktrin för marina operationer samt Försvarsmaktens läroböcker i Mineringstjänst, Minmotmedelstjänst och Minröjningstjänst att användas för att redogöra hur den marina taktiken och tekniken utvecklas som ett medel i duellen mot sjöminan.De svenska minröjningsfartygens taktiska och tekniska utveckling grundar sig på de militära basfunktionerna, ledning, verkan, skydd, rörelse, underrättelse samt uthållighet. Samtidigt utvecklas minröjningsförbanden i Försvarsmakten mot ett, både för personal och materiel, säkrare och effektivare förband..

Denna studie syftar till att undersöka hur barn talar om sin egen och kamraters lek i förskolan med fokus på det som i litteraturen har kallats för karnevalisk lek. Vidare är syftet att med barns egna perspektiv på lek synliggöra lekens meningsaspekter så som barnen beskriver dem. Studien är kvalitativ och har inspirerats av en fenomenologisk ansats. Empirin har samlats in med hjälp av intervjuer och samtal med barnen. Denna har sedan analyserats med hjälp av teoretiska begrepp från Bachtin, Øksnes och Huizinga.

I denna uppsats undersöker vi olika elevers uppfattningar kring implementeringen av värdegrund och normer i den svenska gymnasieskolan. Vi definierar läraren som en förvaltningstjänsteman och tar upp implementeringsproblematik som kan tänkas uppkomma inom skolan, i synnerhet de problem som uppkommer genom lärarens ställning som närbyråkrat.Vi har valt att göra en kvantitativ fallstudie där vi låtit elever svara på enkäter som vi sedan sammanställt i form av deskriptiv statistik. Vi har även gjort en litteraturstudie kring lärarens roll som förvaltningstjänsteman.Vår undersökning visade att endast drygt hälften av eleverna var medvetna om den värdegrund och de normer som skolan skall implementera. Vi menar att detta kan bero på att läraren har stor handlingsfrihet i kombination med oprecis och motsägelsefull målstyrning. Dessa faktorer skulle kunna leda till att värdegrund och normer inte prioriteras i undervisningen utan att läraren frångår sitt uppdrag..

SyfteDenna uppsats syftar till att undersöka hur gymnasieelever lär med tutorials. Genom att intervjua elever om deras tutorialanvänding hoppas jag kunna så ett frö för att pedagoger ska hitta infallsvinklar till att använda sig av denna lärandeform i sin egen undervisning. Undersökningen riktar sig även till att titta på om det finns några fallgropar och vilka förebyggande åtgärder som eventuellt kan göras vid tutorialanvändning och inlärning. MetodStudien är kvalitativ med en abduktiv ansats. Den pedagogiska litteraturen har främst hämtats från områden som rör lärande i grupp och hur personer tolkar olika fenomen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken typ av forskning som beslutsfattare använt sig av vid bildandet av en svensk klimatpolicy och om vetenskapliga resultat av viss karaktär använts i större utsträckning än andra. Att problemen med klimatförändringar är en av vår tids största frågor är ingen nyhet (se t.ex. Bogren et al, 1998, Carlén, 2000). Då klimatförändringar är en mycket komplex fråga som omgärdas av många olika slags osäkerheter är det viktigt att en klimatpolicy, när den formuleras, förhåller sig till aktuell forskning. I studien har valts att ta utgångspunkt i klimatkommitténs arbete då det har haft avgörande betydelse för hur svensk klimatpolitik utformats.

Denna kandidatuppsats handlar om generationsväxling i en offentlig organisation.  Organisationen använder sig av bl.a. 80-90-100 modellen som en åtgärd för att hantera den stora stundande generationsväxlingen som de står inför.  Uppsatsens syfte är, att med hjälp av främst medarbetares erfarenheter utvärdera hur 80-90-100 modellen genom arbetstidsminskning uppnått sina mål enligt Ljungby kommuns pensionspolicy, dvs. hur denna modell bidragit till att: öka förutsättningarna för äldre anställda att arbeta till 65 års ålderunderlätta generationsväxlingtrygga framtida rekryteringsäkra kunskapsöverföring i organisationen Uppsatsen är en utvärdering med avsikten att redogöra för hur modellen ser ut idag och hur den kan förbättras.Min forskningsstrategi har en fenomenologisk infallsvinkel, därmed har jag använt mig av ett induktivt tänk. Undersökningen är avgränsad till barn- och utbildningsförvaltningen i Ljungby kommun.

Syftet med denna studie är att utreda begreppen big data och analytics. Utifrån vetenskapliga teorier om begreppen undersöks hur konsultföretag uppfattar och använder sig av big data och analytics. För att skapa en nyanserad bild har även en organisation inom vården undersökts för att få kunskap om hur de kan dra nytta av big data och analytics. Ett antal viktiga svårigheter och framgångsfaktorer kopplade till båda begreppen presenteras. De svårigheterna kopplas sedan ihop med en framgångsfaktor som anses kunna bidra till att lösa det problemet.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors känslor och upplevelser samt de attityder som möter kvinnorna då en återgång till arbetsliv blir aktuellt efter föräldraledighet. Frågeställningarna som besvaras är vilka känslor kvinnorna upplever samt vilka attityder som möter kvinnorna då återgång i arbetsliv är ett faktum. Studien har ett fenomenologisk samt hermeneutiskt angreppssätt och fem kvinnor har intervjuats där deltagarna var mellan 25-39 år. Deltagarna har valts ut med kriteriet att de varit föräldralediga men återinträtt i arbete. Resultatet innehåller en beskrivning av att kvinnorna upplever en inre konflikt då den dagliga separationen från barnet blir vardag.

The progress of chronic disorders such as heart failure and chronic obstructive pulmonary disease affects various aspects of life. They have an deep impact on patients´experience of health and wellbeing and their functional qualities and quality of life. Several studies have in an extensive way described heart failure and chronic obstructive pulmonary disease in its own domain but few qualitative studies consider coexistence of the disorders from a caring science perspective. The aim was to describe the meaning of living with heart failure and chronic obstructive pulmonary disease from a lifeworld perspective. With a phenomenological and reflecting lifeworld approach it´s possible to describe eight patients daily experiences of living with severe and chronic disorders from their own narratives.

Inom psykiatrisk verksamhet händer det att patienter tar sitt liv under pågående behandling eller i direkt anslutning till en behandlingsperiod. Enligt patientsäkerhetsförordningen måste dessa händelser rapporteras och utredas. Syftet med patientsäkerhetsförordningen är att den ska främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonal begått misstag. Fokus är således på ett patientperspektiv, därför känns det angeläget att studera upplevelser som väcks hos olika grupper av vårdgivare när en patient begår suicid.Frågeställningar: Behandlares upplevelser när en patient gör suicid.Metod: En kvalitativ intervju på fenomenologisk grund genomfördes med fem vårdgivare i psykiatrisk verksamhet, två sjuksköterskor med steg 1 utbildning och tre skötare.Resultat: Upplevelser hos vårdgivare som är med om en patients suicid kännetecknas av chock, traumatisk stress och sorg. Det väcks också tankar som rör den egna professionen och i en del fall oro för följder av beslut som i efterhand kan bedömas vara felaktiga.Diskussion: När vårdgivare intervjuas om sina upplevelser efter en patients suicid, berättas om olika reaktioner som inte uppmärksammats nämnvärt.

I detta examensarbete har jag undersökt samtyckesutredningen gällande våldtäkt av Madeleine Leijonhufvud. Jag har valt att studera hur den gällande rätten inom området ser ut, varför den ser ut som den gör, samt vilka de senaste förändringarna är. Vidare har jag undersökt hur samtyckesregleringen är föreslagen att vara utformad, hur utredarna för samtyckesregleringen motiverat införandet av den, samt varför förslaget om samtyckesregleringen avfärdades. Arbetet bygger på en kvalitativ och deskriptiv traditionell juridisk metod, med bl.a. lagtext, förarbeten, doktrin, praxis och offentligt tryck.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.