Syftet med det här arbetet är att genom en teoretisk undersökning skildra vad hälsofrämjande ledarskap består av idag. Samt genom en empirisk studie beskriva på vilka sätt Tekniska förvaltningen i Sala kommun arbetar med hälsofrämjande ledarskap.Studien är av deskriptiv karaktär och är baserad på en kvalitativ undersökningsmetod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med den valda organisationen. Teoretiska referensramen består av vetenskapliga artiklar och böcker inom området. Resultatet analyserades med en berättande analysmetod baserad på den teoretiska referensramen och det empiriska materialet. Efter att ha sett och analyserat hur Tekniska förvaltningens ledning arbetar med aktiviteter, åtgärder och ledarskap inom de här för studien aktuella områdena kan slutsatsen dras att de här teorierna och begreppen är aktuella idag för hälsofrämjande ledarskap..

Syftet med följande arbete är att genom studier av åtgärdsprogram undersöka huruppföljningen och utvärderingen ser ut för de elever i skolår 3 och 6 som har/har haftåtgärdsprogram i en sammanhängande period av mer än två år. Det sekundära syftet är attgenom intervjuer studera vilka erfarenheter av uppföljning och utvärdering i arbetet medåtgärdsprogram som finns hos rektorer, specialpedagog/speciallärare samt klasslärare i skolår3 och 6. Vi vill också undersöka vilken roll specialpedagogen/specialläraren har i detta.Vårt arbete ger en bild av åtgärdsprogrammets historik samt en översikt av forskning kringåtgärdsprogrammens betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Vi lyfter även de olikaspecialpedagogiska perspektiven.Studien är av kvalitativ karaktär och vi har använt metodkombination av semistruktureradeintervjuer och dokumentforskning. Vi har genomfört 15 intervjuer, fördelade på två rektorer,fem speciallärare, fyra klasslärare för skolår 3 samt fyra klasslärare för skolår 6.Dokumentforskningen omfattar 14 elevers åtgärdsprogram.Vi har antagit en fenomenologisk ansats för vår studie och vi utgår från ett sociokulturelltperspektiv med dialogen i centrum.Resultatet visar på att det finns brister vad gäller uppföljning och utvärdering avåtgärdsprogram.

Studiens syfte var att försöka belysa kvinnors situation i missbruksbehandling där män och kvinnor deltar i samma behandlingsgrupp. Frågeställningarna var: (1) Hur har kvinnornas liv som missbrukare sett ut? (2) Hur ser kvinnornas könsrelationer ut i behandlingen? (3) Vad innebär det att vara kvinna i en blandad könsgrupp under behandlingen? Studien genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk hållning, och tolkades sedan med hjälp av meningstolkning. Resultaten analyserades med hjälp av könsperspektivet samt det psykodynamiska perspektivet. Resultaten visade att kvinnors situation i en blandad könsgrupp kan vara komplicerad och att både kvinnor och män lätt blir distraherade av varandra.

Detta är en deskriptiv studie som har till syfte att analysera belöningssystemet på Forsmarks Kraftgrupp AB. Det läggs extra vikt på tillämpningen av den resultatbaserade rörliga lönen. Vidare undersöks hur belöningssystemet motiverar de anställda, samt vilken typ av belöning de anställda tycker är mest motiverande. De teorier som ligger till grund för denna uppsats är teorier som rör motivation. Dessa teorier är: Herzbergs tvåfaktorsteori, kognitiva teorier och arbetsmotivation.

Den allt snabbare förändringstakten inom Försvarsmakten berör alla, även om det sker på olikasätt. Syftet med uppsatsen är att analysera om nuvarande fredsorganisation och dessfragmenterade struktur medverkar till framtida krav på förmågor. Tyngdpunkten ligger iAshkenas teori om gamla och nya framgångsfaktorer inom ramen för en öppnare organisation.Metoden är att ur ett valt perspektiv med framgångsfaktorer betrakta den gjordaorganisationsförändringen. Studien är huvudsakligen deskriptiv med karaktären av en öppenfallstudie. Studien har visat att Försvarsmaktens organisationsförändring inneburet en begränsadförändring av viktiga förmågor..

Den här studien syftar till att försöka uppnå en ökad förståelse och en fördjupad inblick i vad lycka betyder och innebär för den enskilda människan. Tolv personer har intervjuats för att besvara studiens frågeställning. Informanterna var personer som i sina yrken möter människor med psykisk ohälsa. Intervjuerna analyserades utifrån tolkande fenomenologisk analys och resulterade i tre delar: Individens uppfattning om lycka, konkreta erfarenheter och upplevelser av lycka samt individens inställning och agerande. Resultatet bekräftar till stor del tidigare forskning.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att få kunskap om anestesisjuksköterskans upplevelse i medverkandet av arbetet vid hjärtstoppslarm. Studien har en deskriptiv explorativ design med kvalitativ ansats. Intervjuerna blev nio varav tre informanter var män och sex kvinnor, yrkeserfarenheten var från nio månader till 20 år. Bearbetning av transkriberat material gjordes genom innehållsanalys. I resultatet framkom fem kategorier och 24 underkategorier.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Traineeprogram har blivit ett begrepp som används på ett vardagligt och avspänt sätt. Men det finns lite forskning i Sverige på området och frågan är om deltagande i traineeprogram leder till utveckling. Vad innebär samspel i grupp för individen? Syftet är att undersöka vad individerna upplever att samspel i traineeprogrammet ger i form av kompetens. Undersökningen är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk forskningsansats, där individernas upplevelse av fenomenet står i fokus.

Denna kvalitativa studie har som syfte att ta reda på hur fyra kvinnors förståelse och tankar kring våldtäkt ser ut. Frågeställningen behandlar vilka handlingar och omständigheter som krävs för att kvinnorna skall kunna kalla ett övergrepp för våldtäkt, samt huruvida den kvinnliga partens (offrets) alkoholpåverkan, klädsel, beteende, tidigare sexuella historia och relationen till gärningsmannen påverkar kvinnornas syn på om ett övergrepp är en våldtäkt eller inte. Kvinnorna i urvalet är mellan 20-35 år och bor i små och mellanstora städer. Två kvinnor har personliga erfarenheter av sexuellt utnyttjade och samtliga kvinnor har någon i sin närhet som har blivit utsatt. Intervjuerna har varit semistrukturerade och i analysen har det använts en fenomenologisk baserad meningskoncentrering där materialet är tematiserat med utgångspunkt i frågeställningarna.Våldtäkt är ett begrepp som kan te sig trivialt men som är allt annat än det.

Denna c-uppsats handlar om hur pedagoger på en småbarnsavdelning arbetar för att främja de yngsta barnens språkutveckling. Syftet med den här studien var att få en ökad förståelse för hur en specifik småbarnsavdelning arbetar för att främja den tidiga språkutvecklingen i den praxisnära verksamheten. För att få svar på studiens syfte har vi utgått från frågeställningar som motsvarar syftets innehåll. Vi har observerat pedagogerna på avdelningen samt genomfört en fokusgruppsintervju som har analyserats utifrån en fenomenologisk analysmetod. I vår studie har vi utgått och använt oss av den sociokulturella teorin.

The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of the early process of socialization and its influence on the choices in life, with the example taken from the agricultural family. The question is considering how the process of socialization within an agricultural family has influenced on the choices in life of four women. A qualitative method with a hermeneutic, phenomenologic perspective is applied and four interviews have been done with women who all grew up in an agricultural family. The results have been analysed through social constructive-, psychodynamic-, attachment- and cognitive theory. The results indicate that socialization is a complex process.

Som specialpedagog är det viktigt att se det goda, det friska och vad det är som skapar framgång, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete är att hitta framgångfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick på ett individuellt program på gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de främsta framgångsfaktorerna för att de skulle uppnå sina mål ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har använt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats då jag har intervjuat tre elever och deras föräldrar samt två pedagoger.

Uppsatsen behandlar och belyser problemen som uppstår ur föräldrars upplevelse av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning. Studiens syfte var att med hjälp av en fenomenologisk ansats och sju halvstrukturerade kvalitativa intervjuer, utforska ovan nämnda upplevelse och dess eventuella följder hos föräldrar till barn som har befunnit/befinner sig i den svenska sociala barnavården.Analysen visade att upplevelsen uttrycktes i form av kraftiga känslor av negativt slag såsom förtvivlan, ilska, vanmakt, hjälplöshet o.s.v. Därmed följde psykiska -, fysiska -/ psykosomatiska - och psykosociala besvär som tenderade att eskalera i ärendets olika faser. Konklusionen blev att upplevelsen av socialsekreterares maktmissbruk i myndighetsutövning påverkade samtliga aspekter i föräldrarnas liv, främst negativt. Detta frambringade destruktiva följder som i sin tur förvärrades med en fortsatt upplevelse av maktmissbruk, där undantaget var de psykosociala följderna som i ett fall tenderade att minska i samband med att ärendet avslutades..