Rapporten redogör för ett examensarbete på kandidatnivå som utförts på Industridesigninstitutionen på Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorväska där väskan kan anpassas för den mängd saker som användaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta på de generellabehoven användarna har för att bära med sig en bärbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvärda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, användaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet.Målgruppen har under hela projektets gång varit alla människor som bär på en bärbar dator dagligen. Under projektets gång har dock fokus hamnat på att gestalta konceptet utifrån det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvärdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemålet att produkten skulle vara representativ och värdeord som använts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell.Arbetsprocessen var uppdelad i en kartläggningsfas, en gestaltningsfas bestående av två skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas.

Under de senaste 30 åren har större uppmärksamhet riktats mot hjälporganisationer och deras verksamhet. Detta har lett till att västvärlden successivt börjat donera mer pengar till de bidragsberoende hjälporganisationerna. Samtidigt som donationerna ökat har konkurrensen mellan hjälporganisationerna vuxit. För att öka sina chanser i konkurrensen om överlevnad måste man därför differentiera sig från sina konkurrenter. Ett sätt att sticka ut i mediebruset är att erbjuda donation via designade produkter till försäljning.Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera vad hjälporganisationer bör ha i åtanke då de via försäljning av designade produkter vill väcka intresse för verksamheten och på sikt bygga fler relationer med bidragsgivare.Uppsatsen har även ett delsyfte som är att genom en enkätundersökning utröna om det finns ett intresse hos människor till donation via designade produkter.Med hänsyn till företagsekonomiska teorier har vi kommit fram till viktiga faktorer som hjälporganisationerna bör tänka på i sin kontakt med bidragsgivarna.

Under de senaste 30 åren har större uppmärksamhet riktats mot hjälporganisationer och deras verksamhet. Detta har lett till att västvärlden successivt börjat donera mer pengar till de bidragsberoende hjälporganisationerna. Samtidigt som donationerna ökat har konkurrensen mellan hjälporganisationerna vuxit. För att öka sina chanser i konkurrensen om överlevnad måste man därför differentiera sig från sina konkurrenter. Ett sätt att sticka ut i mediebruset är att erbjuda donation via designade produkter till försäljning.Syftet med denna uppsats är att genom en fallstudie analysera och utvärdera vad hjälporganisationer bör ha i åtanke då de via försäljning av designade produkter vill väcka intresse för verksamheten och på sikt bygga fler relationer med bidragsgivare.Uppsatsen har även ett delsyfte som är att genom en enkätundersökning utröna om det finns ett intresse hos människor till donation via designade produkter.Med hänsyn till företagsekonomiska teorier har vi kommit fram till viktiga faktorer som hjälporganisationerna bör tänka på i sin kontakt med bidragsgivarna.

Mörkret som faller under vintertid ger vackra stjärnhimlar men kan också förvandla levande gaturum till blinda fläckar. Om de offentliga rummen inte ljussätts innebär det en begränsning i stadsmänniskans frihet att kunna röra sig och ha en möjlighet till möte med andra människor. Många orter och städer saknar idag ljusplaner för större områden vilket ofta skapar en obalans i ljusfördelningen. Istället för en övergripande ljusstrategi har man arbetat med punktinsatser vilket skapat röriga stadsbilder där bländning och mörker flätas om vartannat. Ljus är alltså lika viktigt som avsaknaden av ljus. Men hur bör städer egentligen ljussättas för att möjliggöra vistelse tider på året då det är mörkt ute och hur kan man gå till väga för att nå dit? I denna uppsats prövas tillvägagångssätt för att svara på frågan: hur kan delar av Lomma centrum ljussättas för att möjliggöra vistelse även under dygnets mörkare timmar? Med en insamlad faktabakgrund om ljussättning samt studier av två referensobjekt försöker jag i en loggbok skissa mig fram till en ljussättning av Lomma.

Personas (typanvändare) är ett populärt verktyg för interaktionsdesigners och gör det möjligt att, bland annat, uppfatta skillnader mellan en ofta stor mängd potentiella användare och därefter anpassa en design efter detta. Men hur användbart är detta verktyg om användarantalet är litet och deras mål i huvudsak styrs av deras identiska arbetsuppgifter?Interaktionsdesigners som vill försäkra sig om att de skapar användarvänliga applikationer bedriver ofta någon from av datainsamling och testning, från och med användare. Det finns flera kända metoder för analys av data som samlats in från kvalitativa studier. Det finns dock färre konkreta riktlinjer för vilka frågor man bör söka svar på under själva datainsamlingen.

Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett Designprojekt..

Detta är en undersökning kring sätt att arbeta involverande med barn. Inom en del av designfältet håller ett nytt förhållningssätt på att växa fram. Det är en designpraktik som utgår från brukarens position och som involverar brukaren som en fullvärdig deltagare i designprocessen redan från början. Området tillhör en engelskspråkig diskurs och benämns än så länge med sitt engelska namn:participatory design.Undersökningen utgår från frågeställningenHur kan man, med utgångspunkt i teorier om participatory design, forma arbetssätt för att involvera barn i Designprojekt som rör deras närmiljö? Och vidare, genom den frågeställningen kommer undersökningen även att närma sig frågan: Hur beskriver barnen på Jordbro parklek sin närmiljö ur ett designperspektiv?Informanterna i undersökningen är barn som alla är bosatta i Jordbro som är en förort till Stockholm.

SCA, Svenska Cellulosa Aktiebolaget, är verksamt inom produktion av personliga hygienprodukter, mjukpapper, förpackningar, tryckpapper och sågade trävaror. Inom segmentet mjukpapper för storförbrukare levererar SCA hygienlösningar under varumärket Tork i form av bland annat papper, tvål och tillhörande behållare, så kallade dispensrar. Företaget vill nu undersöka möjligheterna att dekorera dispensrar, det vill säga trycka ett motiv i form av en bild, en färg eller ett mönster på produkterna, på ett sätt som differentierar dem från konkurrenternas produkter och samtidigt stärker varumärket. Syftet med detta examensarbete har därför varit att med en systematisk designmetodik genomföra ett Designprojekt för att utvärdera möjligheterna att dekorera dispensrar. Målet har varit att rekommendera dekortekniker som är lämpliga att använda och ta fram designförslag på hur en dekor skulle kunna se ut för att överensstämma med uppdragsgivarens budskap.Projektarbetet har systematiskt gått igenom produktutvecklingens olika faser.