BakgrundSverige har blivit alltmer internationaliserat under de senaste årtiondena och detta gäller inte bara Sverige, utan världen vävs ihop av globaliseringen. Företagsspridningen och globaliseringen har skapat redovisningsproblem då man använder olika redovisningsmodeller i olika länder. När en investerare inte har bra och tillförlitlig information att grunda sina beslut så blir systemet inte trovärdigt och det skapar ännu mer problem. För att lösa detta inom EU så har man byggt med hjälp av IFRS ett enhetligt system av redovisningsregler. Men de nya reglerna som infördes den 1 januari 2005 för alla EU länder har inte undgått kritik.ProblemIFRS har inte tillämpats utan diskussioner och rekommendationen IAS 39 är en av de mest omtalade.

Syfte: Syftet är att undersöka svenska storföretags användande av Derivatet ränteswap (svensk benämning för interest rate swap) för år 2012 och 2013 samt att undersöka skillnader utifrån tidigare funna bakomliggande faktorer mellan företag som använder olika typer av ränteswaps och företag som inte använder ränteswap.Metod: Studien tillämpade en empirisk totalundersökning gällande de icke-finansiella företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm Large Cap för slutet på år 2012 respektive år 2013. Utifrån företagens årsredovisningar kategoriserades företagen i fyra grupper baserat på företagets användande av ränteswap. Fem tidigare funna bakomliggande faktorer för användandet av ränteswap sammanställdes genomsnittligt per kategori och jämfördes därefter kategorierna emellan.Resultat: Av de största noterade börsföretagen använde 29 av 40 stycken företag ränteswap år 2012 och 29 av 42 företag år 2013. Företag som använde rörlig ränteswap var signifikant större än de företag som inte använde ränteswap för år 2012 och 2013. År 2013 hade de företag som använde fast och båda typer av ränteswaps högre andel kortfristiga lån i jämförelse med de företag som inte använde ränteswap.

Syftet med uppsatsen är att: 1. Redogöra för de stora skillnaderna mellan IASBs och svenska valutasäkringsredovisningsregler samt att redogöra för hur de två regelverkena för valutasäkringsredovisning förhåller sig till valutasäkringsredovisningsteorin; 2. Få förståelse för hur svenska analytiker kan komma att reagera till följd av att IAS 32 och 39 införs i Sverige avseende analytikernas företagsbedömningar av svenska börsnoterade företag; 3. Få förståelse för hur svenska börsnoterade företag, i egenskap av upprättare av års- och kvartalsredovisningar, kan komma att reagera till följd av att IAS 32 och 39 införs i Sverige avseende dess valutasäkringshantering. Metodmässigt har vi använt oss av en stikt induktiv metod för att redogöra för de stora skillnaderna mellan IASBs och svenska valutasäkringsredovisningsregler.

En aktuell fråga inom all form av företagande har alltid varit huruvida företagare bör förhålla sig till att ingå i relationer med kunden. Bör företag hålla en kort transaktionsorienterad relation till kunden eller bör företag faktiskt se i ett längre perspektiv och därmed också ha ett mer relationsinriktat fokus? Frågan tycks bero på vilken bransch som diskuteras även om stora delar av företagsvärlden dragits allt mer mot en relationsorienterat syn under senare tid. En bransch i vilken kundrelationens längd tycks vara en avgörande faktor för framgång är reklambranschen, vilken vi därför valt att undersöka i denna studie. Det har historiskt sett bedrivits en mycket forskning om vad kunden värderar och anser vara viktigt ur olika perspektiv, inte minst i relationen till tjänsteleverantören.