Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Få studier har undersökt behandlingsutfall efter lång behandling av ätstörning (Remainers), eller de patienter som avbrutit behandling (Dropouts). Vanligen undersöker man bara de som svarar snabbt på behandling (Completers). Det är därför betydelsefullt att identifiera vad som kännetecknar andra patientgrupper. Studien jämför tre patientgrupper; Remainers (n=285), Completers (n=835) och Dropouts (n=473) Syfte: Att beskriva de typiska dragen i de tre olika grupperna. Ett andra syfte är att undersöka viktiga prediktorer för grupptillhörighet avseende prognos och behandlingsutfall.Metod:En kvantitativ longitudinell databas har använts för att göra en kontraststudie mellan de tre valda grupperna.

När en man diagnostiseras med prostatacancer innebär det en psykisk påfrestning för mannen och hans kvinnliga partner. Reaktioner som chock, meningsförlust, ensamhet och ångest är vanligt förekommande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det vardagliga livet upplevs och påverkas hos par där mannen lever med diagnostiserad prostatacancer. Resultaten i studien baseras på tio vetenskapliga artiklar med fokus på parens erfarenheter av sjukdomen. Impotens, inkontinens och fatigue var symtom som drabbade mannen till följd av sjukdomen.

ABSTRAKTBakgrund: Cirka hälften av de patienter som fått diagnosen psykos sjukdom fullföljer inte sin medicinering trots att psykofarmaka visat sig vara den mest effektiva behandlingen för att reducera symtom. För de som inte följer behandlingen kan symtomen förvärras. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskornas roll i den medicinska behandlingen av patienter med psykos, deras uppfattningar om sjuksköterskans roll, samt beskriva olika arbetsmetoder som kan vara ett stöd för sjuksköterskor och patienter i att uppnå följsamhet av ordinerad behandling. Metod: Litteratur har sökts i databaserna PubMed, Cinahl, PsykINFO och Blackwell synergy. Elva artiklar analyserades med hjälp av latent och manifest innehållsanalys.

Begreppet palliativ vård började användas på 1980-talet som en synonym till hospice. Palliativ vård står för lindrande och stödjande vård i ett skede då patientens sjukdom inte längre anses botbar. Det huvudsakliga målet blir då att lindra smärta och att ge socialt, psykologiskt och existentiellt stöd till patienten och närstående. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att känna in och bekräfta patientens symtom och behov för att kunna ta beslut om vilken omvårdnad som behövs. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors känslor, tankar och upplevelser av att vårda patienter palliativt i hemmet.

Bakgrund: Hepatit C är en leverinflammation som orsakas av ett virus. HCV räknas som blodburen smitta. Den största riskgruppen för att få smittan är sprutnarkomaner, vårdpersonal och patienter som fick smittan i vårdsammanhang, innan blod som användes inom sjukvården testades på viruset.Syftet: Att beskriva hur människor med kronisk hepatit C upplever att leva med sin sjukdom och hur bemötandet från sjukvården och omgivningen upplevs.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Sju vetenskapliga, kvalitativa artiklar användes och en manifest innehållsanalys genomfördes.Resultat: Informanterna upplevde en förlorad tro på den egna kroppsförmågan och en sämre livssituation på grund av de fysiska sjukdomssymtomen. Att leva med hepatit C gjorde att framtiden kändes osäker och oförutsägbar.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva allmänsjuksköterskans palliativa omvårdnadsarbete med cancersjuka patienter. Metod: Deskriptiv litteraturstudie baserad på 15 artiklar som sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Analysen identifierade fyra huvudkategorier som ligger till grund för resultatet. Huvudresultat: Att arbeta med palliativ vård är ett arbete som sjuksköterskor anser påverkar patienter inom flera olika aspekter, både fysiskt, psykiskt, socialt och andligt. Ett sätt som sjuksköterskan kan hjälpa patienten är att informera och utbilda patienter vilket har visat ge en viss lindring hos patientens symtom.

Bakgrund: Varje år får cirka 54 000 svenskar diagnosen cancer. När en person drabbas av cancer och får en palliativ diagnos inverkar det stort på de närståendes situation. Ångest och oro är många gånger större hos de närstående än hos den sjuke själv. Det är tungt att som närstående stå vid sidan om och se sin kära ha plågsamma symtom. I sjukvården hamnar närstående ofta i bakgrunden och allt fokus läggs på den sjuke.

Syfte - Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av klimakteriet samt granska litteraturens kvalitet avseende urval och bortfall.Metod - Litteraturstudie med beskrivande design. Artikelsökningen skedde i databaserna Cinahl, PubMed samt manuell sökning vilket resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Upplevelser av klimakteriet sammanställdes och granskning av artiklarnas urvalsmetod och presentation av bortfall har skett.Huvudresultat - Upplevelserna av klimakteriet varierar från individ till individ. Kvinnors symtom i samband med klimakteriet varierade både i intensitet och i förekomst, likaså hanterade kvinnorna klimakteriet på olika vis. Vissa kvinnor ansåg att klimakteriet påverkade det vardagliga livet, medan andra kvinnor upplevde att klimakteriefasen var en lättsam att passage.Slutsats - Klimakteriet är en naturlig process som infaller samtidigt som andra stora förändringar i livet, därför var det inte sällsynt att kvinnorna upplevde någon form av identitetskris.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.

Bakgrund: I dagens Svenska samhälle drabbas otaliga människor av utmattningssyndrom. Orsaken till tillståndet anses vara en reaktion på långvarig stress inom såväl privatliv som arbetsliv, det vill säga en obalans mellan de krav som vi och andra ställer på oss och vår förmåga att hantera dem. Att Sjukgymnasten har kunskap och förståelse för patienters upplevelser av sina fysiska besvär under tiden för utmattningssyndromet är en viktig del för att kunna ge en rehabilitering som utgår från hela patienten och inte enbart från symtomen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med utmattningssyndrom upplever sina fysiska besvär. Material och Metod: En kvalitativ studie där sex självbiografier analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Crohns sjukdom (CS) är en svårdiagnosticerad tarmsjukdom som kan medföra risk för näringsbrist, smärtsamma åkommor och allmänt nedsatt livskvalité för patienten. CS kan visa extraintestinala manifestationer till exempel i munhålan som är lättillgänglig för biopsitagning vid behov samt visuell undersökning, som rutinmässigt utförs av tandvårdspersonal. Studien avser att besvara hur Crohns sjukdom yttras histopatologiskt i orala biopsier och dess eventuella betydelse för fastställning av diagnos. Syftet är att med hjälp av monoklonala antikroppar mot CD68 granska den histopatologiska inflammationsbilden av Crohns sjukdom i munhålan hos 17 patienter som anknutits till den patologanatomiska diagnosen epiteloidcellig granulomatos (ECG). Detta i försök att förtydliga den specifika inflammationsbilden och för att indikera orala manifestationers och biopsiers möjliga användning för att underlätta diagnostiken av Crohns sjukdom. Resultatet visade att den för CS representativa inflammationsbilden förekommer i munhålan, vilken förtydligades av den immunohistokemiska infärgningstekniken.

Hjärtsvikt är ett mångfacetterat begrepp med varierande symtom. Det kan innebära ett tillstånd då hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket resulterar i att hjärtat inte kan täcka kroppens syrebehov. Då hjärtsvikt utgör en stor del av Sveriges och världens folkhälsoproblem är det av största vikt att som sjuksköterska ha goda kunskaper kring patienters sjukdomsupplevelser vid hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever det att leva med sin sjukdom. Metoden som har använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Under år 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjärde känd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebär det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en ändring i Sveriges abortlag att träda i kraft, vilket innebär att utländska kvinnor får tillåtelse att komma till Sverige för att genomgå en abort. Samhället betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.

Föreliggande studie är dels ett led i att kvalitetssäkra EMDR (Eye Movement Desensitization and Reprocessing) som behandlingsmetod för barn och ungdomar och dels att utröna om behandlingen bidragit till ett förbättrat mående. EMDR som behandlingsmetod för barn och ungdomar har stöd i kontrollerade studier, men ytterligare forskning behövs. I den här studien deltog åtta barn och ungdomar med varierande diagnoser, vilka fått EMDR-behandling i barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård. Behandlingen ingick i en individualterapi i ett familjeterapeutiskt sammanhang.Barnen/ungdomarna intervjuades per telefon om hur de upplevt behandlingen och om sitt mående i efterförloppet. Information om diagnoser, C-GAS, antal EMDR-sessioner samt terapeutens bedömning inhämtades som komplement till intervjun.