Bakgrund: I Sverige minskar årligen självmorden totalt men bland 15?24-åringar kan en viss ökning ses. Bakom självmord ligger oftast depression men även utanförskap, känsla av hopplöshet och annat emotionellt lidande som kan utlösa suicidalitet. Statistiskt sett har självmordsförsöken, den enskilt största risken för fullbordat självmord, ökat kraftigt främst hos flickor. Viktigt är att ha kunskap om riskgrupper och symtom för att tidigt kunna identifiera självmordstankar och på så sätt rädda liv.

Katarakt står för cirka hälften av all världens blindhet, vilket motsvarar flera miljoner människor. Patienter som kommer till en operationsavdelning kan ha goda, inga eller mindre bra erfarenheter av vården. Pilotstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av omvårdnad vid kataraktoperationen. Pilotstudien genomfördes som en intervjustudie med en beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Sammanfattning: Bröstcancer är en allvarlig sjukdom och den vanligaste bland kvinnor. Omkring 7000 nya fall upptäcks varje år och mortaliteten uppgår till runt 1500 årligen. En kvinna av tio under 75 års ålder kan räkna med att drabbas och livskvaliteten kan förändras i samband med diagnosen och behandlingen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livskvaliteten hos kvinnor efter genomgången behandling för bröstcancer. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt och resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar.

I denna uppsats konstrueras en teoretisk modell över fenomenet självsvält/anorexia nervosa sett mot bakgrund av den teoretiska referensramen i Émile Durkheims studie Självmordet. Den empiriska metoden baserar sig på litteraturstudier och befintlig aktuell forskning om de båda fenomenen självsvält/anorexia nervosa och självmord. Mitt syfte är att utröna huruvida de sociala orsaksfaktorer som förklarar variationen av självmordsfrekvensen i olika typer av samhällen är de samma som ligger bakom fenomenet asketiskt religiöst fastande under medel-tiden och nutida anorektiskt beteende i icke-västerländska och västerländska samhällen.Durkheim betonade att patologiska sociala fenomen kan orsakas både av en alltför långt dri-ven individualism och av dess motsats, en alltför stark reglering och integrering. Anorexia nervosa såsom sjukdomen yttrar sig i den sydasiatiska kulturen skulle kunna ses som symtom på ett sociokulturellt system som genom sin struktur kan framkalla fenomen av fatalis-tisk/altruistisk art. I sina bakomliggande orsaker yttrar sig anorexia nervosa i denna kulturella kontext som en antites till de faktorer som förklarar fenomenet i västvärlden där samhälls-strukturen framkallar fenomen av egoistisk/anomisk art.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är en underdiagnostiserad sjukdom som drabbar allt fler individer. Sjukdomen förekommer främst bland rökare men även icke-rökare kan drabbas. De mest förekommande symtomen vid kroniskt obstruktiv lungsjukdom är andfåddhet och andnöd. Symtomen påverkar varandra och kan ge upphov till en känsla av ångest hos patienterna. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av att leva med kroniskt obstruktiv lungsjukdom med fokus på ångestsymtom.

Fibromyalgi är en sjukdom som med sin karaktäristiska smärta och många tillhörande symtom orsakar stort lidande för de drabbade. Orsaken till sjukdomen är ännu inte helt klarlagd. Central sensitisering har på senare tid fått ökat stöd i forskningen om fibromyalgi och innebär att det är ett onormalt smärtprocessande i det centrala nervsystemet som orsakar den ökade smärtan. Samband och överlapp mellan fibromyalgi och miljökänsligheter antyder att en mer generell sensorisk överkänslighet grundad i central sensitisering kan vara en gemensam bakomliggande faktor. Sensitiseringen är också relaterad till kognitiva aspekter som oro och uppmärksamhet.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur musik som omvårdnadsåtgärd påverkar välbefinnandet och symtombilden hos personer som lever med demenssjukdom. I Sverige finns det ca 140 000 människor med demenssjukdom och 65 000 av dessa bodde i särskilda boendeformer. De vanligaste demenssjukdomarna är Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, vaskulär demens samt sekundär demens som kan orsakas av infektioner. Att leva med sjukdomen demens innebär i de flesta fall att ens funktionella kapacitet försämras successivt. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie inom ämnet omvårdnad ochbaserades på 12 vetenskapliga artiklar, med både kvantitativ och kvalitativ ansats, som har publicerats under de senaste 14 åren.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett allvarligt sjukdomstillstånd som påverkar det dagliga livet och ökar med stigande ålder.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med hjärtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning ansågs åtta artiklar vara användbara för att svara på syftet.Resultat: Sex kategorier utkristalliserades, vilka var lidande, rädsla, begränsning, beroende, anpassning och hopp. Att leva med hjärtsvikt innebar lidande i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Upplevelser av rädslor relaterade till hela livssituationen var framträdande.

Bakgrund: Majoriteten av de epidemiologiska studierna visar på en ökning av hjärtsvikt över hela västvärlden. I takt med att antalet patienter med hjärtsvikt ökar kommer också vårdpersonalens behov av att förstå hur hjärtsviktspatienter lever med sjukdomen att öka, vilket är en förutsättning i processen för patienten att anpassa sig till sjukdomen och dess påverkan på det dagliga livet.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur patienter med hjärtsvikt upplever att sjukdomen påverkar det dagliga livet.Metod: Litteraturbaserad studie med grund i kvalitativ forskning som följer Friberg (2006) metod för analys där 14 artiklar granskades.Resultat: Fem teman identifierades: (1) en ny och osäker situation, (2) förändringar i patientens psykiska och fysiska förmågor, (3) förändringar i det sociala livet, (4) anpassning och acceptans i situationen med ny mening och identitet, (5) ångest kring döden och sjukdomens oförutsägbara natur. Att leva med hjärtsvikt karakteriserades av påfrestande symtom, begränsningar av de dagliga aktiviteterna, förändringar i sin identitet och det sociala livet samt ångest kring döden och sjukdomens oförutsägbara natur.Slutsats: Upplevelse av hälsa och livskvalitet är individuellt. Tydlig information om sjukdomen och egenvård till patienten är nödvändigt för bättre kontroll, upplevelse av hälsa och livskvalitet..

ADHD är ett funktionshinder som innebär avvikelser inom områdena uppmärksamhet, aktivitet samt impulsivitet. Som pedagog är det viktigt att ha en förståelse för funktionshindret och möta eleverna utifrån sina förutsättningar och ge det stöd de behöver. Syftet med studien är att studera några personers erfarenheter kring den pedagogiska verksamheten och hur den bör anpassas för att underlätta för elever med diagnosen ADHD. Frågorna som ligger till grund för studien är: Vilka pedagogiska strategier anser informanterna behövs för att undervisa elever med diagnosen ADHD? Vilka uppfattningar framkommer vad det gäller specifika hjälpmedel avsedda att hjälpa elever med diagnosen ADHD? Hur anses struktur skapas för elever med diagnosen ADHD enligt informanterna? Genom intervjuer har rådata insamlats.

Luftvägsproblem är vanligt hos häst. Enklare diagnostik för att diagnosticera subkliniska sjukdomar hos högpresterande hästar är eftertraktat. Att använda sig av biomarkörer inom veterinärmedicin är ett effektivt sätt för att få underlag för att ställa diagnos, ge prognos samt att följa olika sjukdomars utveckling. På marknaden finns idag ett instrument för att mäta Haptoglobinvärdet i blodet hos häst. Denna litteraturstudie uppmärksammar vilken information som finns angående Haptoglobin (Hp) idag samt möjligheten att använda denna som biomarkör för lunglidande hos häst. Haptoglobin är ett positivt akutfasprotein.

Dementia is a concept that describes different conditions when memory and cognitive abilities degenerate. Approximately 140 000 persons in Sweden suffers from some kind of dementia. Many are stricken with behavioral and psychological symptoms of dementia, BPSD. The aim of this study was to illuminate nursing staff?s experiences of caring for persons suffering from dementia and BPSD within municipal and institutional care.

Bakgrund: Varje år får föräldrarna till ca 300 barn beskedet att deras barn har cancer. Trots bra vård och god forskning är cancer den vanligaste dödsorsaken för barn upp till 15 år. Efter förlusten måste föräldrarna hantera alla de psykiska och fysiska symtom som händelsen medför. Med en ökad förståelse hos sjuksköterskan kan man lindra föräldrarnas lidande och öka deras välbefinnande.Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars upplevelser i samband av att förlora ett barn i cancer.Metod: Studien utgår ifrån sju självbiografier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Efter förlusten av sitt barn är föräldrarna i ett stort behov av stöd. Känslor som uppstod vid bortgången var väldigt individuellt och varierade mellan lättnad och sorg.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som kan ge svåra konsekvenser. I vårdkontakten behöver sjuksköterskan nå livsvärlden för att kunna stödja och uppmuntra till en bra och balanserad livsstil. Tidigare forskning är mest inriktad på fysiska symtom samt upplevelser hos barn, ungdomar och deras föräldrar. Därför behövs kunskap och förståelse om vuxnas upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos vuxna personer med diabetes typ 1.

Bakgrund: Under år 2006 genomfördes det 36 045 aborter i Sverige. Var fjärde känd graviditet avslutas med en abort. Statistiskt sett innebär det att varannan svensk kvinna genomfor en abort under sin livstid. I januari 2008 kommer en ändring i Sveriges abortlag att träda i kraft, vilket innebär att utländska kvinnor får tillåtelse att komma till Sverige för att genomgå en abort. Samhället betraktar fortfarande abort som tabubelagt och som en nödlösning bland riskgrupper.