Psykisk ohälsa som oro, ångest, Depressioner och sömnsvårigheter är så omfattande i Sverige att det idag är ett folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa efterfrågar alltmer komplementära behandlingsmetoder, därför är det av intresse att belysa upplevelsen av en komplementär metod som används vid psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av öronakupunktur som behandlingsmetod vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Tio patienter som får öronakupunktur mot oro, ångest, Depression och/eller sömnsvårigheter intervjuades.

Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanställa bidragande faktorer som påverkar patientens följsamhet till de egenvårdsråd som ges av sjuksköterskan gällande bensårsbehandlingen. Syftet var även att sammanställa vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som användes var ?leg ulcer?, ?compliance? och ?nursing?. Resultatet baserades på tio artiklar där fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade låg kvalitet.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 30 000 personer i Sverige av stroke och idag anses det vara en folksjukdom. Strokerehabilitering är en vanlig arena för arbetsterapeuter. I arbetsterapeutens uppdrag ingår motivationsarbete för att leda patienten genom rehabiliteringen. Motivation är en individs inre drivkraft och en förutsättning för en framgångsrik rehabilitering. Syfte: Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters arbete med motivation inom strokerehabilitering.

Bakgrund Förekomsten av övervikt och fetma hos ungdomar i världen är stor, nästan 25 % i vissa minoriteter och är ofta associerat med depressiva symtom. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur överviktiga och feta ungdomar mår. Metod För att finna relevant litteratur till uppsatsen gjordes sökningar i databaserna Cinahl och Pubmed (Medline). För att få en så bred bild som möjligt av detta globala problem som övervikt och fetma hos ungdomar är valdes studier från många delar av världen ut. Innehållsanalys gjordes och fyra teman framträdde.

Demenssjukdom är en av våra största folksjukdomar och i takt med att befolkningen blir allt äldre ökar också prevalensen att drabbas. Det kan ta flera år innan uppvisade symtom leder fram till en diagnos och gruppen äldre som utan hjälp från samhället helt sköter omvårdnaden av en demenssjuk anhörig blir allt större. Samtidigt som sjukdomen progredierar blir också belastningen på den som vårdar allt större och många närståendestödjare visar symtom som Depression, utbrändhet, oro och ångest och det är därför viktigt att denna stora grupp i samhället uppmärksammas som ett folkhälsoproblem. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa de närståendes behov av stöd vid vård av en demenssjuk person i det egna hemmet. Den använda metoden var en manifest innehållsanalys och studien visade att det stöd som efterfrågades mest och gav den största effekten i form av reducerad vårdtyngd, var när den sjuke fick möjlighet att vistas på dagvårdsverksamhet.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har för den äldre människans livskvalité och omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med femton studier med kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databasen ELIN och PubMed och genom manuell sökning av tidsskrifter. Huvudresultat: På ett äldreboende visade en studie att kanariefågel ökade livskvalitén, den självupplevda psykiska statusen och känslan av autonomi. Sociala interaktioner ökade i samband med Animal Assisted Activity och gav andra diskussionsämnen än de egna sjukdomarna.

The aim of my study is to investigate how last year students in upper secondary schoolunderstand certain mathematical concepts, in particular the unit circle and its trigonometry.I have used intentional analysis to interpret student?s actions when they solve certain tasks onthe basis of a cognitive, situated and cultural context.Interviews with four university teachers in mathematics about the unit circle, trigonometry,and mathematical understanding, serve both as background for the study and as basis for adiscussion, where I relate students understanding to what the teachers want new students toknow about these concepts when they begin university studies in mathematics.The students were arranged in three groups with three students in each group. Each group waspresented with two tasks, one in which they were asked to calculate the cosine values for onepointed, one blunt and one straight angle, each located in a separate triangle. They were alsoasked to decide whether the points (0,71; 0,71) and d (1 2 , 3 2 ) are located on the unit circleor not.My conclusion is that students mainly have an operational conception of the unit circle andtrigonometry. The lack of structural conceptions result in difficulties in seeing connectionsbetween the concepts in unfamiliar situations.

Bakgrund: I Sverige minskar årligen självmorden totalt men bland 15?24-åringar kan en viss ökning ses. Bakom självmord ligger oftast Depression men även utanförskap, känsla av hopplöshet och annat emotionellt lidande som kan utlösa suicidalitet. Statistiskt sett har självmordsförsöken, den enskilt största risken för fullbordat självmord, ökat kraftigt främst hos flickor. Viktigt är att ha kunskap om riskgrupper och symtom för att tidigt kunna identifiera självmordstankar och på så sätt rädda liv.

Bakgrund: I Sverige föds cirka 800 barn med hjärtfel varje år. Framstegen inom barnkardiologi och kirurgi har resulterat i att fler uppnår vuxen ålder än tidigare. Detta medför en växande patientgrupp, så kallade grown- up congenital heart disease (GUCH) patienter. Att leva med hjärtfel kan påverka det dagliga livet, såväl fysiskt som psykiskt. Syfte: Studien syftade till att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med GUCH.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete kan upplevas som stressigt och nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en högre grad av stress än mer erfarna kollegor. Stressen kan leda till exempelvis högt blodtryck, Depression och magsår. Det finns även ett samband mellan stress och utbrändhet vilket kan resultera i avsikter att lämna yrket. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress i det dagliga arbetet och hur de hanterar denna. Metod: Studiens metod är kvalitativ och data från fyra intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Objective: To study midwives management, practice and reasoning regarding contraceptive counseling for women who are experiencing "mild" side effects of the pillMethods: Four focus groups, made up of three to five midwives per group, participated in focus group discussions. Qualitative design with the method ?Think-Aloud? has been used to collect data and the material was analyzed using content analysis.Results: The study identified three categories, the first "How midwives practice regarding the side effects of the pill," shows that midwives have a systematic approach when meeting with women who are experiencing side effects of the pill. The next category "Using a holistic and professional approach for women" highlights that the midwives take women's side effects seriously and that midwives respect individual woman?s autonomy.

Ambulanssjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete upprepade situationer med hög stress där hon måste möta och hantera händelser som ligger utanför ramen av normala mänskliga erfarenheter. Stressreaktioner kan ses som en normal reaktion för den som varit med om en traumatisk upplevelse. Många har lärt sig att hantera detta i sin arbetsvardag, men för en del utvecklas denna stressreaktion till att bli långvarig, med en förhöjd risk för att utveckla Depression, drog- och alkoholmissbruk samt posttraumatisk stressyndrom (PTSD). Det är betydelsefullt för ambulanssjuksköterskor att ha strategier för att kunna hantera upplevelsen efter traumatiska händelser och därmed kunna förebygga långvariga stressproblem. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser och hantering av traumatiska händelser i tjänst.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer än hälften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och Depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till intensivvårdsavdelning (iva) samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och Depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de hade fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vårdats tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelning. De tillfrågades om deltagande i studien i samband med de närståendes återbesök på post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning. .

Syfte: Att undersöka i vilka situationer moralisk stress förekom hos sjuksköterskor inom somatisk vård och hur uppfattningen av moralisk stress påverkades av sjuksköterskans ålder och erfarenhet. Bakgrund: Moralisk stress hos sjuksköterskor uppkommer när de vet vad som borde göras, men strukturella, organisatoriska eller ekonomiska faktorer utgör ett hinder för att utföra rätt handling. Effekter av detta kan leda till dålig självkänsla, Depression eller att arbetsplatsen lämnas. Metod: En litteraturstudie med granskning och bearbetning av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde moralisk stress i samarbete med andra professioner samt vid samarbete inom den egna professionen. Moralisk stress upplevdes vid meningslöst vårdande som till exempel ineffektiv vård när läkaren gav inkompetent vård. Även vid meningslöst livsuppehållande vård upplevdes moralisk stress. I vissa etiska situationer och vid besparingar som innefattade personalbrist och kostnadsbesparingar, uppstod även moralisk stress.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer än hälften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och Depression tre till fem dagar efter att deras närstående kommit till intensivvårdsavdelning (iva) samt att långtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), långvarigt sorgearbete och Depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden när deras närstående vårdats på intensivvårdsavdelning samt tiden i hemmet fram till återbesöket och om mottagningsbesöket hade hjälpt till att bearbeta upplevelsen av den närståendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd från vården, vilket stöd de hade fått från vården och om återbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vårdats tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelning. De tillfrågades om deltagande i studien i samband med de närståendes återbesök på post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var läkarstöd, vårdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgänglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga känner oro när de närstående kommer hem. De upplever att de närstående är tröttare och både fysiskt och psykiskt förändrade med nedsatt kognitiv förmåga upp till ett år efter vårdtiden på intensivvårdsavdelning. .