Elever i dagens skola upplever en hög grad av oro och ängslan, vilket kan leda till stress och Depression (Lager, Berlin, Danielsson & Heimerson, 2009). Flertalet studier beskriver skolan som en faktor till att den psykiska ohälsan ökar, det ställs höga krav både på att vara socialt kompetent och att ha en hög akademisk skicklighet. För att få en helhetsbild om hur den skolrelaterade stressen påverkar ungdomar i årskurs tre på gymnasiet har vi valt ett brett fokus som behandlar tre perspektiv, vad som gör dem stressade i skolan, hur de reagerar på stressen och hur de hanterar sin stress. För att nå syftet intervjuades sex gymnasieelever i årskurs tre. Resultatdelen har delats in i kategorier efter våra forskningsfrågor, där informanternas uttalande sammanfattats i rubriker som hälsa, krav och kontroll, stressreaktioner samt hanteringsstrategier.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Då en närstående insjuknar hastigt lämnas övrig familj i en komplex situation därfamiljestrukturen rämnar. Då den närståendes sjukdom eller skada är av det allvarligaslag att den kräver intensivvård sker det stora förändringar i vardagen. Studier visar påatt barn idag ofta inte tillåts att besöka sina närstående på en allmänintensivvårdsavdelning både av vårdpersonalen och av föräldrarna. Den kunskap somfinns idag är begränsad gällande om hur barn reagerar då närstående vårdas på IVA.Syftet med studien är att beskriva de reaktioner som förekommer hos barn som har ennärstående som vårdas på en vuxen intensivvårdsavdelning samt att beskriva vilka somär de utlösande faktorerna för reaktionerna. Metoden som används är en kvalitativinnehållsanalys av vårdvetenskapliga artiklar.

Lidenmark, I & Mäenranta, A. Patienters upplevelser av lungcancer - En littera¬turstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2007. Lungcancer är ett hälsoproblem över hela världen. Syftet med litteraturstudien var att utifrån ett patientperspektiv belysa patienters erfarenheter och upplevelser av att leva med lungcancer.

Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanställa bidragande faktorer som påverkar patientens följsamhet till de egenvårdsråd som ges av sjuksköterskan gällande bensårsbehandlingen. Syftet var även att sammanställa vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som användes var ?leg ulcer?, ?compliance? och ?nursing?. Resultatet baserades på tio artiklar där fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade låg kvalitet.

Det finns ett klart samband mellan komplex traumatisering och psykisk och fysik ohälsa. Många människor har stora problem med det dagliga livet och relationer. Förutom det personliga lidandet är effekterna av komplex traumatisering av stor samhällsekonomisk betydelse. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeutisk behandling av traumatiserade patienter inom icke specialiserade enheter. Frågeställningarna i studien är: Vad innebär effekterna av komplex traumatisering för individen? Vilka är terapeuters upplevelse av att arbeta med komplext traumatiserade individer? Får individer med diagnosen komplex PTSD den hjälp de behöver? Den metod som använts är en kvalitativ studie där sex legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuas.

Being a patient in intensive care can be experienced terrifying. Studies have demonstrated the link between unpleasant memories of hospitalization in the ICU and the development of posttraumatic stress disorder, Depression, anxiety, and perception of quality of life in its aftermath. Placed on a ventilator, the patient is exposed to multiple invasive procedures. The aim was to describe critical care patients' experience of being intubated or tracheostomated. Method: Literature review using conventional content analysis.

AbstractA systematic replication study was conducted at the training site at the University of Karlstad. Student therapists performed cognitive-behavioural therapy (CBT) as a part of their master?s degree in psychology.  The systematic replication that took place was based on the work of Hiltunen et al. (2013), who evaluated the efficacy of CBT treatment conducted at the training site previously mentioned.

Delirium är ett vanligt tillstånd på intensivvårdsavdelningen (IVA) och forskning visar attpatienter som drabbas av delirium har högre mortalitet, längre vårdtider på sjukhus och sänktlivskvalitet lång tid efter vårdtiden. Det finns olika former av delirium: hyperaktivt,hypoaktivt och blandformer. Den vanligaste formen, hypoaktivt delirium, är lätt att feltolkasom översedering eller Depression. Att använda sig av bedömningsinstrument kan göra attdelirium upptäcks tidigare och att patienten snabbare får adekvat vård, vilket kan lindraförloppet. Det har utvecklats olika instrument för att bedöma om patienterna har delirium.Syftet med denna studie var att undersöka om användandet av CAM-ICU (ConfusionAssessment Method for Intensive Care Unit - ett bedömningsinstrument av delirium) är ettanvändbart mätinstrument för sjuksköterskan att upptäcka delirium hos patienter som vårdaspå IVA.

Det är väl känt att bröstcancer innebär betydande psykiska påfrestningar för kvinnor som drabbas. Dessa påfrestningar kan inkludera ångest och Depression, ilska och fientlighet, känslor av skam och att inte var något värd. Kvinnornas upplevelser av bemötande och interaktion med vårdpersonalen varierar. Här ingår tankar om hur positivt bemötande och uppmuntran har påverkat kvinnornas känsla av kontroll över sjukdomen. Syftet med studien var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors känslor och reaktioner i mötet med vårdpersonal under vårdförloppet.

BAKGRUND: Litteraturen antyder att sjuksköterskor stigmatiserar och diskriminerar patienter med vissa diagnoser, i synnerhet schizofreni och borderline personlighetsstörning (BPS). BPS beskrivs som den psykiatriska diagnos med störst laddning och kring vilken det florerar flest stereotypa fördomar.SYFTE: Genom granskning av befintlig forskning i form av originalartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter avser denna studie att sammanställa befintlig kunskap om sjukvårdspersonals attityder till patienter med borderline personlighetsstörning med eller utan självskadebeteende.METOD: Systematisk litteraturstudie. Litteratursökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och SCOPUS.RESULTAT: 21 studier inkluderades i resultatet. En rad olika studier påvisade en allmänt negativ attityd gentemot patienter med BPS med eller utan självskadebeteende. Vårdpersonal skattade mer negativa erfarenheter av att vårda patienter med BPS i jämförelse med schizofreni och Depression.

Hjärt-kärlsjukdomar är ett av det vanligaste folkhälsoproblemet i Sverige. Årligen drabbas cirka 40 000 människor av hjärtinfarkter i Sverige, av dessa är andelen kvinnor 42 procent. Problem: Det har visat sig att kvinnor löper en större risk av att drabbas av Depression och ångest, upplever en sämre livskvalitet samt inte genomför livsstilsförändringar i samma utsträckning som män efter en hjärtinfarkt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar utförd efter Evans analysmetod.

Amyotrofisk lateralskleros och multipel skleros är båda neurologiska sjukdomar som orsakar fysiska begränsningar och påverkar vardagslivet. Syftet med studien var att undersöka hur vardagslivet gestaltar sig för dessa patienter. Studien baseras på en kvalitativ metod utifrån sex självbiografier och en biografi, vilket ger en insyn i patienternas egna upplevelser av hur det är att leva med ALS eller MS. Resultatet består av fyra huvudteman; Relationer, Begränsningar, Psykisk hälsa och Tankar. I samband med sjukdomen blir relationer mer betydelsefulla samtidigt som den för med sig påfrestningar i förhållandet.

Amyotrofisk lateralskleros och multipel skleros är båda neurologiska sjukdomar som orsakar fysiska begränsningar och påverkar vardagslivet. Syftet med studien var att undersöka hur vardagslivet gestaltar sig för dessa patienter. Studien baseras på en kvalitativ metod utifrån sex självbiografier och en biografi, vilket ger en insyn i patienternas egna upplevelser av hur det är att leva med ALS eller MS. Resultatet består av fyra huvudteman; Relationer, Begränsningar, Psykisk hälsa och Tankar. I samband med sjukdomen blir relationer mer betydelsefulla samtidigt som den för med sig påfrestningar i förhållandet.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett ökande problem i dagens samhälle och kan leda till många negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle. Personer med övervikt och fetma har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Undersökningar har visat att kvinnor är mindre fysiskt aktiva och har en sämre psykisk hälsa. Fysisk aktivitet är den mest effektiva metoden för att behandla övervikt och fetma. Men fysisk aktivitet kan också ha positiv påverkan på den psykiska hälsan samt skydda mot stress, Depression och ångest.