Postoperativ smärta är en personlig och subjektiv upplevelse som påverkas av många olika faktorer. Trots att det har forskats mycket om postoperativa smärtor och smärtbehandlingar plågas fortfarande ett stort antal patienter av smärtor efter ett kirurgiskt ingrepp. Syfte med detta arbete är att beskriva patienternas upplevelser av den postoperativa smärtan och smärtbehandlingen genom att belysa faktorerna som påverkar dessa upplevelser, och hur de upplever smärtbehandlingen. Metoden är en systematisk litteraturstudie som bygger på Goodmans sju steg där kvantitativa och kvalitativa artiklar används. Resultatet är baserat på 11 artiklar som visar att patienternas upplevelse av postoperativ smärta påverkas av sömnstörning, dagliga aktiviteter, typ av ingrepp, ålder, genus, information, erfarenheter, förväntningar av postoperativ smärta, ångest, Depression och sjuksköterskans attityder. När det gäller patienternas upplevelse av smärtbehandlingen visar resultatet att patienterna vill ha kontroll över sin behandling, tillfredställelse med smärthanteringen är hög och behandlingen upplevs olika beroende på vilken smärtbehandling som ges.

SammanfattningSyfte: Syftet är att beskriva hur individer som överlevt ett hjärtstopp samt individer som överlevt ett hjärtstopp och erhållit en ICD upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet också att beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingående resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet påverkas ur flera aspekter hos individer som drabbats av hjärtstopp.

Bakgrund: I Sverige finns 85000 män som har eller har haft prostatacancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Trots att många män idag får en positiv prognos upplever majoriteten i denna patientgrupp ändå psykosocial stress, ångest och Depression av sin sjukdom. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser av lidande efter diagnostiserad prostatacancer. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på en kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Fysiskt trauma är ett av de största hälsoproblemen i världen. Fysiska skador står för 16 % av den globala sjukdomsbördan. Med nya träningsprogram och arbetssätt har kvalitén på vården förbättrats men vanligen följer en psykisk reaktion på traumat som kan kvarstå under lång tid. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers psykiska hälsa efter ett fysiskt trauma. Metod: Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Primärt Sjögrens syndrom (pSS) är en reumatisk sjukdom karaktäriserad av ögon- och muntorrhet samt påverkan på olika organ. En överväldigande trötthet är vanligt. En orsak till tröttheten kan vara ett behandlingsbart tillstånd såsom nedstämdhet. Tröttheten kan leda till nedsatt livskvalitet, arbetsförmåga och påverka relationer med familj och vänner.Syfte: Att kartlägga hur vanligt det är med trötthet i en grupp av patienter med pSS samt om tröttheten har något samband med nedstämdhet eller nedsatt livskvalitet.Metod: Sextiotvå patienter deltog i studien. Patienterna fick fylla i fyra instrument/enkäter angående trötthet, nedstämdhet och livskvalitet (VAS trötthet, ESSPRI, HADS, SF-36).

Bakgrund: Den första levertransplantationen och hjärttransplantationen i Sverige utfördes 1984. Organtransplantation är en komplicerad process. Ett antal såväl medicinska som juridiska frågor måste vara klarlagda innan en organtransplantation kan genomföras. Att vänta på ett organ är en tid att förberedda sig på liv eller död. Den långa väntetiden för att få ett nytt organ skapar Depression, oro och rädsla.

Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades.

Diabetes är en av de stora folksjukdomarna ivärlden och cirka 300 000 personer i Sverige har diabetes mellitus typ 2. Tidigare forskningar har visat att olika diabetesrelaterade faktorer påverkar den upplevda livskvalitén negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka faktorer som påverkar den upplevda livskvalitén hos indi- vider med diabetes mellitus typ 2. Identifierade faktorer var bland annat egenvård, utbildning, komplikationer, Depression, biverkningar samt behandlingar. Resultatet visade att egenvård och utbildning i sjukdomshantering hade en stark po- sitiv inverkan på livskvalitén.

Research shows that people with burnout experience a high degree of impairments in a range of cognitive functions including memory, attention and concentration. The overall aim of the present study is to investigate whether there is a correlation between subjective estimates of cognition and cognitive performance with objective tests in people with burnout with a focus on working memory and executive functions. Three specific questions were addressed; First, what cognitive problems are described and to what degree? Second, is the performance of executive and working memory tests related to self-reported cognitive problems? Third, are the self-reported cognitive problems related to measures of psychological distress? The study included 77 patients, 65 women and 12 men, with a mean age of 43.48 years. The results show that patients with burnout perceive themselves as having significantly impaired cognition in everyday life, which is clearly evident on the basis of the self-assessment forms PRMQ and CFQ.

Många ungdomar får inte den sömn de behöver för att upprätthålla en god hälsa. Ungdomars dygnsrytm överensstämmer inte alltid med övriga samhällets tider och krav. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vetenskapliga bevis för att sömnbrist kan ge konsekvenser för ungdomar. Studier valdes ut från databaserna Pubmed, Cinahl och PsykInfo. Efter kvalitetsgranskning återstod elva studier som sammanvägdes i tre teman och sex sub-teman.

Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Bakgrund: Det saknas biomedicinsk förklaring till varför fibromyalgi uppstår, vilket gör att patienter idag främst diagnostiseras genom symtombilden som ingår i sjukdomen. Att fibromyalgi består av både fysiska och psykiska besvär och att orsaken är oklar gör att sjukdomen är svårbehandlad. Vid bemötande av denna patientgrupp är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt. Syfte: Att belysa aktuell forskning om kvinnors upplevelser av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar som har analyserats.

Bakgrund: Afasi är en komplikation som i 90 procent av fallen orsakas av stroke. Talcentrat i hjärnan blir skadat och personen får svårt att uttrycka sig verbalt och i skrift. Detta kan innebära en förändring i livsvärlden då kommunikationen med omgivningen minskar eller bryts helt. Syfte: Syftet är att studera hur individen kan uppleva sin livsvärld då afasi har uppstått till följd av stroke. Metod: Självbiografiska böcker har granskats och en kvalitativ ansats har använts.

Bakgrund: Alla personer oavsett ålder har mänskliga behov som behöver tillgodoses för att personen ska kunna känna välbefinnande. Ibland tvingas en individ att flytta till ett särskilt boende på grund av särskilda behov. För en del personer kan det vara svårt att vänja sig att bo på ett särskilt boende, som kan leda till ensamhet och Depression. Vården som ges till de äldre ska se till de fysiska, psykiska och sociala behoven. Det är därför relevant att fördjupa sig i vad som skulle kunna underlätta denna förändring, vilket skulle kunna vara en hund.   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka om och i så fall hur hundar påverkar äldre personer som bor på särskilt boende.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter med MRSA upplevde att bli vårdade samt hur de upplevde bemötandet från sjukvårdspersonalen. Metoden: Studien var en beskrivande litteraturstudie baserad på 15 vetenskapliga artiklar som granskats och kvalitetsbedömts. Resultatet: Resultatet visade att patienternas kunskap om MRSA varierade. Upplevelsen av att ha fått MRSA fick en stor känslomässig påverkan på livet och de var oroliga för framtiden. Orsaken till infektionen trodde vissa berodde på dålig personlig hygien.