Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan opredicerbara föräldrar och förekomsten av både interna och externa beteendeproblem hos ungdomar. I studien undersöks interna beteendeproblem såsom låg självkänsla och Depression samt de externa beteendeproblemen brottslighet och aggression. Studien baseras på 1018 ungdomar i åldrarna 13- 15 år. Studien utgår från en enkätundersökning där fem olika skalor används för att mäta ungdomarnas självkänsla, Depression, brottslighet och aggression samt hur konsekventa deras föräldrar är. Resultaten visar i allt väsentligt att de ungdomar som har både interna och externa beteendeproblem är de som rapporterar högst i opredicerbarhet hos sina föräldrar..

Denna studie undersökte en ACT-baserad stresshanteringskurs för patienter med blandad stressrelaterad problematik inom primärvården (N=26). Stress, ångest, Depression och livskvalitet mättes genom självskattning före och efter interventionen som genomfördes i två omgångar. För att få svar på frågor om deltagarnas upplevelser av kursen genomfördes intervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagarna (N=7). Analys av självskattad stress, ångest, Depression och livskvalitet visade en signifikant förbättring för samtliga variabler. Effektstyrkan var hög för stress och låg till måttlig för övriga variabler.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Att känna sig ledsen, olycklig och nedstämd ibland är helt naturligt. För att nedstämdheten ska kallas Depression ur medicinsk synvinkel krävs att man dagligen under minst två veckor känner sig nedstämd och upplever minskad glädje och intresse för vanliga aktiviteter. I dag behandlas Depression med kognitiv terapi eller medicinering. Några exempel på läkemedelsgrupper är Monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare), Tricykliska antidepressiva (TCA) och Selektiva Serotoninåterupptagshämmare (SSRI). SSRI-läkemedlen verkar genom att hämma återupptaget av serotonin i CNS-neuronen.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Med fler än en miljon omkomna i trafikolyckor världen över varje år är trafiksäkerhet ett ständigt aktuellt område. Studier på deprimerade patienter har visat att negativ sinnesstämning medför försämrad körförmåga. Dessa effekter är i hög grad outforskade och det är därför viktigt att undersöka om de förekommer även vid en mildare grad av nedstämdhet, så kallad dysfori, vilket i så fall skulle innebära att negativ sinnesstämning i likhet med trötthet och alkoholpåverkan utgör en allvarlig trafikfara. För att bättre förstå hur sinnesstämning påverkar körförmåga är det dock också relevant att undersöka om dysfori kan bidra till riskkompensation, det fenomen som inträffar när människor kompenserar för säkerhetsförändringar genom ett förändrat riskbeteende. I denna uppsats beskrivs en del av en körsimulatorstudie kring dysfori och bilkörning, där syftet var att undersöka om dysfori kan vara en orsak till riskkompensation.

Den här fallstudien fokuserar på fyra personer som får hjälp av socialtjänsten och som upplever att de har psykisk ohälsa. Terapisessionerna varierade, beroende på problematik, mellan 12-16 gånger och terapeuten, Anna Sonrei, har fått medgivande av samtliga deltagare att genomföra studien och visa kommande material. Frågeställningen har varit hur patienten upplever den kognitiva och beteendeteapeutiska behandlingen, om patienterna enligt självskattningsformulären Becks Anxiety Inventory (BAI) och Becks Depression Inventory (BDI/BDI-II) visar skillnad i hur de mår samt om patienterna upplever att terapin har någon påverkan i deras liv framöver. Resultatet visade att patienterna överlag upplevde terapin som positiv, att de fått en personlig kontakt med terapeuten, att de fått klarhet i sina problem och kan förstå sig själva bättre. Självskattningen (BAI, BDI/BDI-II) visade, med varierat resultat, en förbättring hos alla patienter och de tror även att terapin har en påverkan i deras liv framöver.

Empati är en grundförutsättning för människors interaktion, kommunikation och förståelse för varandra. Forskning har visat att individer med Depression och olika personlighetsstörningar har en tendens till nedsatt empati. I en enkätstudie med 205 deltagare, varav 162 kvinnor, undersöktes om sinnesstämning har ett samband med empati. Deltagarna försattes i en sinnesstämning, de fick tänka på positiva eller negativa händelse. Sedan läsa en negativt riktad vinjett om en gripande händelse.

This study examined the psychological processes of autonomic arousal and distress, erroneous beliefs about sleep, worry about sleep, selective attention and monitoring and safety behaviours related to sleep, on the subject of daytime impairments associated with insomnia. The psychological processes were evaluated against as follows: sleep measures, anxiety, Depression, medical disease and the use of medications. The measure daytime impairments complied with the established research diagnostic criteria. A correlation analysis indicated that psychological process, anxiety, Depression and one of the sleep measures are associated with daytime impairments. The results of a multiple regression analysis proved that only erroneous beliefs about sleep, worry about sleep and safety behaviours related to sleep are linked to daytime impairments associated with insomnia.

Tidigare forskning antyder att människor kan grupperas i fyra affektprofiler som består av hög eller låg positiv affekt och hög eller låg negativ affekt. Studiens syfte var att undersöka dessa fyra olika affektprofiler och deras relation till tre adaptationsproblem; sömnbesvär, Depression samt ångest. För att besvara syftet användes data från 2370 deltagare från en svensk population där hänsyn till sjukdomsprevalensen inte togs. Resultatet visade signifikanta skillnader mellan affektprofilernas relationer till adaptationsproblemen. Dem självdestruktiva individerna rapporterade högst värde av adaptationsproblemen följt av hög affektiva, låg affektiva och självförverkligande individer.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Bakgrund FörlossningsDepression, Depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första månaderna efter förlossningen. Depressionen påverkar inte bara kvinnans egen hälsa, utan också föräldraparets relation, och kan ge långvariga negativa effekter på barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-Depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingår. De databaser som har använts är PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Bakgrund: Meditation har utövats i över 5000 år på grund av de positivaeffekterna på hälsa och välbefinnande. ?Mindfulness? har kommit till våra länderfrämst genom Mindfulnessbaserade interventioner. Studier har visat effekt påbland annat stress, ångest och Depression. Missbruk och beroende kommer sällanensamt.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en demenssjuk person. Metoden som användes var kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet blev fem kategorier. Kategorierna blev följande: olika förluster i livet, sorg och Depression, ensamhet och isolering, egen ohälsa och positiva känslor trots svårigheter i livet. Närstående upplevde förluster i livet, vilket visade sig i form av att vänner och släktingar distanserade sig.