En arena som arbetar med förebyggande insatser av övervikt, fetma ochdess följdsjukdomar är primärvården, även om övervikts- ochfetmabehandling inte idag är en naturlig del av primärvårdens arbete.Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om hur arbetetmed att förebygga och behandla övervikt och fetma fungerar inomprimärvården. Metoden som studien utformades efter var enlitteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antalvetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var Cinahl ochPubMed. Genom sökord som hade anknytning till syftet i studien gjordesen datainsamling. De artiklar som svarade bäst på syftet valdes sedan ut.18 stycken artiklar valdes ut som sedan granskades och analyserades föratt sedan kategorisera resultatet.

AbstractPURPOSE: The aim of this study was to describe and compare possible differences regarding selected prognostic factors for disability between patients with non-specific chronic pain who were about to start a multidisciplinary treatment program (MMR), either within primary care (MMR1) or hospital care (MMR2).METHODS: The study had a descriptive and comparative cross sectional design. Eighty-nine patients were recruited consecutively when they were about to start their team treatment (50 in MMR1,39 in MMR2). The measurements were; Evaluation of self-reported self-efficacy for eight daily activities (STIVA-8), The Pain Belief Screening Instrument (PBSI) and Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS).RESULTS: The study found some significant differences between the answers from patients in MMR1 and those from patients in MMR2. For instance, patients in MMR2 estimated lower self-efficacy according to STIVA-8 than patients in MMR1. Also, there were fewer low risk patients and more high risk patients in MMR2 than in MMR1 regarding pain intensity according to PBSI.

Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd, som medför lidande för såväl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. Föreställningar kring sjukdom grundas både på föreställningar innan sjukdomen uppstod och på föreställningarna som utvecklats till följd av den. Föreställningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som påverkar såväl oss själva som andra. Föreställningarna kan både hindra och hjälpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring föreställningar om den egna ohälsan hos personer med depressionssjukdom inom vårdens kontext.

Trycksa?r a?r ett fo?rekommande problem inom den kirurgiska omva?rdnaden som leder till o?kade va?rd- och samha?llskostnader samt ett o?kat lidande fo?r patienten. Det a?r av stor vikt att va?rdpersonalen arbetar fo?rebyggande fo?r att motverka uppkomsten av trycksa?r samt att i god tid uppta?cka om ett trycksa?r har uppsta?tt.Syftet med denna studie var att underso?ka trycksa?rsincidens efter la?ngvarig neurokirurgisk kirurgi, identifiera vart trycksa?ren uppsta?r och om de kunde kopplas till riskfaktorer.Metoden som valdes var en kvantitativ prospektiv kohortstudiedesign fo?r att resultatet skulle kunna anva?ndas i den peroperativa och postoperativa omva?rdnaden. Hudkostymen inspekterades tva? ga?nger postoperativt pa? tjugoen patienter.Resultatet visade att 76 % av studiedeltagarna hade trycksa?r efter operation och det vanligaste fo?rekommande omra?det var ha?larna.

Bakgrund: Forskning har tenderat att fokusera på hur kosten påverkar människan och hur vi påverkas utav sömnen. Då det blir allt vanligare idag med problem som övervikt, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar som dels orsakas av raffinerade kolhydrater och dålig kosthållning, är det av intresse att få bättre förståelse för hur vi påverkas av kosten vi äter. På senare tid har forskning pekat på att kortare- och försämrad sömn är kopplat till samma problem som dålig kosthållning kan leda till. Det kan därför vara av intresse att undersöka kopplingen mellan kost och sömn.Syfte: Med en systematisk litteratursökning ta reda på dietära kolhydraters påverkan på sömn och sömnkvalitet hos människan.Metod: I studien gjordes en systematisk litteratursökning för att granska vilken forskning som i dagsläget finns gjord på sambandet mellan kolhydrater och sömn. Genom sökord och begränsningar fann man 9 artiklar som till slut granskades noga och sammanställdes i jämförelse till varandra.Resultat: Resultaten från artiklarna tyder på att ett högre totalt intag av kalorier främst från kolhydrater kan minska sömndurationen.

Syftet med föreliggande studie var att belysa psykologiska och somatiska konsekvenser av laparoskopisk respektive vaginal hysterektomi. För att klarlägga ingreppens följder insamlades artiklar via databaserna Blackwell Synergy, Pubmed samt Elin. Av 46 artiklar bedömdes 16 artiklar med hjälp av granskningsmallar modifierade efter Forsberg och Wengström (2003) för utvärdering av artiklar med kvalitativa och kvantitativa ansatser. Av de 16 artiklarna bedömdes 12 artiklar vara av låg kvalitet och 13 bedömdes vara av medel kvalitet. Depression befanns öka hos kvinnor efter laparoskopisk hysterektomi.

Depression och arbetsrelaterad psykisk ohälsa är ett betydande folkhälsoproblem i Sverige och detta är en utmaning för primärvården idag. Denna uppsats är ett kunskapsbidrag till forskningsprojektet REGASSA som syftar till att utveckla och utöka behandlingsalternativen för individer med mild till måttlig depression samt arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom primärvård. En 12 veckor lång individanpassad och behandlarstödd internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (iKBT) jämfördes med sedvanlig behandling. Behandlingseffekter undersöktes vid både eftermätning och uppföljningsmätning 12 månader efter påbörjad behandling. iKBT bestod av ett stort antal textbaserade moduler anpassade för olika typer av psykisk ohälsa.

Social fobi är vanligt förekommande och tenderar att föregå andra diagnoser såsom depression. Huvudsyftet med föreliggande studie är att utvärdera KBT-behandling baserad på Clark och Wells (1995) förklaringsmodell för social fobi, genom att pröva behandlingsresultatet från en öppenpsykiatrisk klinik gentemot randomiserade kontrollerade studier. Studien baserades på data från 36 tidigare patientbehandlingar utförda av psykologer vid WeMinds specialistklinik. Som huvudutfallsmått användes förändringspoäng på skalor för social fobi som visade stark effekt, i nivå med jämförda studier. Därutöver uppnådde totalt 78 procent av patienterna kliniskt signifikant förbättring och 75 procent bedömdes vara i remission efter behandling.

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första månaderna efter förlossningen. Depressionen påverkar inte bara kvinnans egen hälsa, utan också föräldraparets relation, och kan ge långvariga negativa effekter på barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingår. De databaser som har använts är PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Bakgrund: Promotion av hälsa och prevention av ohälsa är en av många viktiga uppgifter för hälso- och sjukvården. Sekundärprevention efter akut kranskärlssjukdom innebär åtgärder för att både på kort och lång sikt minska död, återinsjuknade och fortsatt sjukdomsprocess. Förändringar i levnadsvanor påverkar oftast flera riskfaktorer samtidigt. För personer med känd livsstilsrelaterad sjukdom betonar Socialstyrelsen i ?Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? att sjukvården ska erbjuda rådgivande samtal kring ohälsosamma levnadsvanor och att det är en betydelsefull uppgift för hela vårdkedjan.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Depression är ett stort problem både nationellt och globalt då uppskattningsvis 350 miljoner människor är drabbade av detta. Sjukdomen medför ett lidande och risken för att dessa patienter begår självmord är stor om den inte behandlas. Det vårdande mötet vid depression är komplicerat, och vårdpersonal upplever svårigheter i att bemöta dessa patienter på ett tillfredsställande sätt, exempelvis på grund av att de inte anser sig ha tillräckliga resurser och för att patienten ibland upplever skuld och skam och därför inte alltid accepterar sjukdomen. För att som allmänsjuksköterska på bästa sätt kunna främja deprimerade patienters hälsoprocesser är det av stor vikt att söka reda på hur de upplever bemötandet i vården och hur det påverkar dem. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens bemötande och hur det påverkade deprimerade patienters upplevelser av sin situation. Metod: Studien är en litteraturstudie grundad på självbiografier. Med en induktiv ansats gjordes en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Av innehållet i biografierna framkom efter analysen tre kategorier och sju underkategorier som berör vårdpersonalens bemötande och hur dessa påverkar patienternas upplevelser av sin situation.

Psykisk hälsa/ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som sätter fingret på ett av de största folkhälsoproblemen i vårt land, där depression är en av de vanligaste diagnoserna. Manualerna DSM-IV TR och ICD-10 används inom stora delar av sjukvården, världen över, i syfte att ge kunskap om lämpligast behandling till patienter med psykiska besvär. Denna studie syftar till att, genom en kvalitativ analys, undersöka vilka grunder som finns bakom de vanligast använda diagnosmanualerna och vilka kriterier som krävs för att uppfylla två vanligt förekommande diagnoser, PTSD och svår depression. Vidare syftar studier till att belysa eventuella likheter och olikheter mellan dessa diagnoser och vad det kan föra med sig. Såväl psykologisk forskning som klinisk praktik utgår idag mestadels från psykiatriska diagnoser, vilket kan ha såväl fördelar som nackdelar, men samtidigt diskuteras huruvida man istället ska lägga fokus på en annan mer underliggande nivå, nämligen processerna som sträcker sig över diagnosernas gränser.

Bakgrund: Ett av de prioriterade områdena inom hälso- och sjukvården är att stärka hälsoinriktningen och det sjukdomsförebyggande arbetet. Sverige har länge legat i framkant med medicinsk prevention, men inte kommit lika långt när det gäller det prevention i form av livsstilsförändringar. Dans är en mångdimensionell form av fysisk aktivitet som förutom motion och rörelse innehåller beröring, social interaktion och musik. Dans skulle därmed kunna ha goda effekter på hälsa. Syfte: Att beskriva dansens möjligheter som omvårdnadsåtgärd genom att belysa vilken effekt dans kan ha på välbefinnande och fysisk funktionsförmåga.

Bakgrund: Förändringar i vår livsstil har lett till att diabetes typ 2 har blivit en global epidemi. Att försöka förändra beteendet och motivera patienter med diabetes typ 2 till egenvård är en central del av diabetesvården. Syfte: Beskriva olika tillvägagångssätt för sjuksköterskan att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 artiklar har gjorts. Artiklarna hittades via databaserna CINAHL och PubMed samt via manuell sökning varpå de analyserades och kvalitetsgranskades.

Osteoporos är en sjukdom som under de senaste decennierna ökat. I Sverige inträffar det cirka 70 000 osteoporosrelaterade benbrott varje år. Den största gruppen som drabbas är kvinnor efter menopaus. Syftet var att belysa faktorer som är av betydelse för prevention av osteoporos och osteoporosrelaterade frakturer hos postmenopausala kvinnor. Metoden var en systematisk litteraturstudie bestående av 10 vetenskapliga artiklar varav 9 baserade på kvantitativ och en på kvalitativ forskning.